Begrepp och definitioner

Bakgrundsland

Statistikcentralen har under år 2012 infört en ny klassificering efter härkomst. En liknande klassificering används redan i de övriga nordiska länderna. Härkomst och bakgrundsland bestäms utgående från uppgiften om födelseland för en persons föräldrar. Med hjälp av klassificeringen efter härkomst är det lätt att särskilja utrikes födda och inrikes födda personer med utländsk bakgrund.

Uppgifter om personer som dött före år 1964 har inte förts in i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. I Finlands befolkning ingår något under 900 000 personer födda i Finland, vars båda föräldrar har okänt födelseland, eftersom dessa personers föräldrar var döda innan befolkningsdatasystemet grundades. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Även alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland.

De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet.

Om personens båda föräldrar är utrikes födda är bakgrundslandet i första hand det land där den biologiska modern är född. Om det bara finns uppgift om den utrikes födda fadern, är bakgrundslandet det land där fadern är född. Om det inte finns uppgifter om någondera förälderns födelseland, är utrikes födda personers bakgrundsland personens eget födelseland. I sådana fall där det inte finns uppgifter om föräldrarna till inrikes födda personer och då man slutit sig till att personerna är med utländsk bakgrund är bakgrundslandet okänt.

I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.

Befolkning

Med befolkning avses befolkning som är stadigvarande bosatt inom området (t. ex. hela landet, länet, kommunen). Samtliga personer som enligt befolkningsdatasystemet hade sin lagenliga hemvist i Finland vid årsskiftet 31.12 hör till den i landet bosatta befolkningen, oberoende av nationalitet. Detsamma gäller finska medborgare som tillfälligt bor utomlands.

En utlänning har laglig hemvist i Finland om vistelsen har räckt eller är avsedd att räcka minst ett år. Asylsökande får laglig hemvist i Finland först då ansökan är godkänd.

Till befolkningen räknas inte personer som bor i Finland, men som är medlemmar av en främmande stats ambassad, handelsrepresentation eller konsulat och inte heller deras familjemedlemmar och personliga tjänstefolk, om inte dessa personer är finländska medborgare. Till den i landet bosatta befolkningen räknas däremot den finländska personalen på Finlands ambassader och handelsrepresentationer i utlandet samt personer som tjänstgör i FN:s fredsbevarande styrkor.

Befolkning

Uppgifter om den i landet bosatta befolkningen erhålls från befolkningsdatasystemet som förs av Befolkningsregistercentralen. Uppgifterna gäller tidpunkten 31.12.

Från och med materialet för år 1993 är både Statistikcentralens och Befolkningsregistercentralens "statistiktidpunkt" densamma, dvs. midnatt vid årsskiftet.

Civilstånd

Uppgifterna om civilstånd tas ur det centrala befolkningsregistret. Märkas bör att samboende inte är ett civilstånd. Representanter för alla civilstånd kan vara samboende, också personer som fortfarande officiellt är gifta.

De nuvarande stadgandena om äktenskapsskillnad omfattar inte längre begreppet hemskillnad. Personer som med stöd av de gamla stadgandena om äktenskapsskillnad dömts till hemskillnad före 1.1.1988 och som fortfarande lever i hemskillnad betraktas i statistiken som gifta.

Möjligheten att registrera ett partnerskap i Finland började från den första mars 2002 och upphörde den sista februari 2017 (Lag om ändring av lagen om registrerat partnerskap 250/2016). Fr.o.m. mars 2017 har personer av samma kön kunnat ingå äktenskap (156/2015). Par av samma kön hade fr.o.m. 1.3.2002 i Finland kunnat låta registrera sitt partnerskap.

Ändringen av äktenskapslagen, som trädde i kraft 1.3.2017, inte ändrade civilståndindelningen.

Antalet personer i registrerat partnerskap har på grund av datasekretess klassificerats i kommunvisa tabeller tillsammans med gifta personer. Personer som skilt sig från registrerat partnerskap eller som blivit änkor/ änklingar har klassificerats med frånskilda och änkor/ änklingar.

Klassificeringen av civilstånd är följande:

  • ogift
  • gift
  • frånskild
  • änka/änkling
  • i registrerat partnerskap
  • skild från registrerat partnerskap
  • änka/änkling efter registrerat partnerskap

Finländsk bakgrund

Alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland.

I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.

Se närmare om definitionen av klassificeringen härkomst: härkomst och bakgrundsland.

Finländsk härkomst

Se finländsk bakgrund.

Folkmängd

Uppgiften om den i kommunen fast bosatta befolkningen i slutet av året (31.12) erhålls ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. Med befolkning avses den befolkning som är fast bosatt i kommunen. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap; likaså de finska medborgare som tillfälligt bor utomlands.

Fosterland

Det antecknas ett fosterland för varje person som införs i befolkningsregistret. Fosterlandet fastställs enligt moderns stadigvarande hemland vid barnets födelse. Därmed är t.ex. Sovjetunionen fosterland för estniska inflyttare som är födda före Estlands självständighet. Likaså är Finland fosterland för personer som är födda inom de områden som Finland överlåtit, trots att området inte längre hör till Finland. Fosterlandet fastställs enligt statsstrukturen vid tidpunkten för födelsen.

Förändringar i folkmängden

Förändringar i folkmängden är folkökning sammanräknad med korrigering för folkmängden.

Härkomst och bakgrundsland

Statistikcentralen har under år 2012 infört en ny klassificering efter härkomst. En liknande klassificering används redan i de övriga nordiska länderna. Härkomst och bakgrundsland bestäms utgående från uppgiften om födelseland för en persons föräldrar. Med hjälp av klassificeringen efter härkomst är det lätt att särskilja utrikes födda och inrikes födda personer med utländsk bakgrund.

Uppgifter om personer som dött före år 1964 har inte förts in i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. I Finlands befolkning ingår något under 900 000 personer födda i Finland, vars båda föräldrar har okänt födelseland, eftersom dessa personers föräldrar var döda innan befolkningsdatasystemet grundades. Då uppgifter saknas om föräldrar till personer som är födda i Finland före år 1970 har man slutit sig till att de är av finländsk bakgrund, om de talar ett inhemskt språk som sitt modersmål (finska, svenska, samiska). Även alla personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk bakgrund. Alla personer som är av finländsk bakgrund har Finland som bakgrundsland.

De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet.

Om personens båda föräldrar är utrikes födda är bakgrundslandet i första hand det land där den biologiska modern är född. Om det bara finns uppgift om den utrikes födda fadern, är bakgrundslandet det land där fadern är född. Om det inte finns uppgifter om någondera förälderns födelseland, är utrikes födda personers bakgrundsland personens eget födelseland. I sådana fall där det inte finns uppgifter om föräldrarna till inrikes födda personer och då man slutit sig till att personerna är med utländsk bakgrund är bakgrundslandet okänt.

I fråga om barn som är adopterade från utlandet jämställs adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. På så sätt betraktas barn som adopterats från utlandet av personer födda i Finland som barn med finländsk bakgrund och deras bakgrundsland är sålunda Finland.

Ingångna äktenskap

Fr.o.m. statistikåret 2017 avses med ingångna äktenskap sådana äktenskap där minst den ena av makarna bor varaktigt i Finland då äktenskapet ingås. Ändringen av äktenskapslagen, som trädde i kraft 1.3.2017 mögliggjorde att två personer av samma kön kan ingå äktenskap (156/2015).

Det totala antalet äktenskap som ingåtts årligen omfattar sålunda antalet äktenskap som ingås av personer av olika kön och samma kön.

Äktenskap som ingåtss under åren 1980–2016 åvsåg äktenskap för kvinnor som var bosatta i Finland om inte annat angivits.

Kommunalt delområde

Kommunala delområden består av funktionella områdeshelheter som definierats av kommunen och på vilka kommunen baserar sin verksamhet för planering och uppföljning av områdesutvecklingen. Statistikcentralen sköter digitaliseringen av nya delområdesindelningar samt upprätthåller ett register över områdenas gränser och namn. Kommunerna har möjlighet att justera sin delområdesindelning en gång i året.

Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken.

Kön

Uppgift om kön har tagits ur befolkningsdatasystemet.

Medelfolkmängden

Medelfolkmängden för ett visst år är medeltalet av folkmängden under två på varandra följande år. Då ett relationstal beräknas för något fenomen under statistikåret relateras antalet fall av det aktuella fenomenet i allmänhet till medelfolkmängden för den befolkning eller befolkningsdel som utsetts för fenomenet. Dessa tal, som beskriver befolkningsmässiga fenomen anges i allmänhet i promille, vilket innebär att resultatet av den ovannämnda divisionen multipliceras med tusen.

Registrerat partnerskap

Ett registrerat partnerskap mellan två personer av samma kön vilka vardera fyllt 18 år (lag om registrerat partnerskap 9.11.2001/950). Ett partnerskap registreras av en myndighet som har rätt att förrätta borgerlig vigsel. Ett registrerat partnerskap upplöses då den ena parten i partnerskapet avlider eller dödförklaras eller genom domstolsbeslut.

Spädbarnsdödlighet

Spädbarnsdödligheten räknas genom att dividera antalet dödsfall bland barn under ett år med antalet levande födda under samma statistikår. Då siffran multipliceras med 1 000, får man uppgiften i promille.

Stads- och landsbygdsområden

Användningen av geografisk information oberoende av kommungränserna

möjliggör en mer noggrann identifiering och klassificering av områden.

Den nya klassificeringen ersätter den tidigare indelningen av landet i städer

och landsbygd samt tredelningen av landsbygden. Den nya klassificeringen

av områdena, som bygger på geografisk information, har gjorts av Finlands

miljöcentral och geografiska institutionen vid Uleåborgs universitet.

Klassificeringen baserar sig på geografiskt informationsmaterial där landet

har indelats i rutor som mäter 250 x 250 meter. Varje ruta har blivit placerad

i någon av de sju klasserna av stadsområden respektive landsbygdsområden.

Stadsområden:

Stadsregionernas centralorter är tätorter med fler än 15 000 invånare. Inom

dessa finns det egentliga stadsområdet som uppdelas i ett inre stadsområde

och ett yttre stadsområde. Det egentliga stadsområdet omringas av

kransområdet kring staden.

1. Inre stadsområde

Det täta och effektivt bebyggda området i städerna.

2. Yttre stadsområde

Området med stadsliknande effektivitet som sträcker sig utan avbrott från

gränsen till det inre stadsområdet till utkanten av området med tät bebyggelse.

3. Kransområde kring staden

Området mellan stad och landsbygd som har direkt kontakt med staden.

Landsbygdsområden:

Landsbygdsområdena är belägna utanför städernas kransområden.

Gränsen mellan stad och landsbygd är dock inte entydig och klassificeringen

beaktar därför flexibelt den mellanliggande zonen, som kan betraktas som

en egen helhet t.ex. så att kransområdet och den stadsnära landsbygden

sammanslås.

4. Lokala centra på landsbygden

Utanför de stora stadsområdena ligger tätortscentra, småstäder och stora kyrkbyar.

5. Stadsnära landsbygd

Området med landsbygdskaraktär som ligger nära stadsområdet både fysiskt och

funktionsmässigt.

6. Kärnlandsbygd

Landsbygd med relativt tät bosättning och intensiv markanvändning och/eller

mångsidig lokal näringsstruktur.

7. Glesbygd

Ett glest befolkat område som antingen helt saknar funktionellt sett

mångsidiga centra eller som har små centra men dessa är belägna på

ett stort avstånd från varandra. Största delen av landarealen består av skog.

Totalförändring

Totalförändringen är folkökningen inkl. registerkorrigeringar i folkmängden. Folkökningen är summan av födelseöverskottet och den totala nettoflyttningen.

Tätort

En tätort är en förtätning av byggnader med minst 200 invånare. Som grund för avgränsningen används befolkningsuppgiften från året innan. Tätorter definieras och avgränsas i samarbete med Finlands miljöcentral med hjälp av metoder som bygger på geografisk information, i vilka man använder sig av byggnads- och befolkningsuppgifter i Statistikcentralens 250 m x 250 m rutmaterial. Vid definieringen granskas folkmängden samt antalet byggnader och våningsarealen i rutor som innehåller byggnader och i gränsande rutor. Av de sammanhängande förtätningar av byggnader som uppstått vid definieringen väljs de som har minst 200 invånare.

Utländsk bakgrund

De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före år 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund liksom också personer som är födda i Finland år 1970 eller efter det, om det inte finns uppgifter om någondera föräldern i befolkningsdatasystemet. Personer som har något annat modersmål än finska, svenska eller samiska räknas som personer med främmande språk som modersmål.

Se närmare om definitionen av klassificeringen härkomst: härkomst och bakgrundsland.

Utländsk härkomst

Se utländsk bakgrund.

Äktenskapsskillnad

Statistiken över äktenskapsskillnader grundar sig på uppgifter om beviljade äktenskapsskillnader som domstol sänder till Befolkningsregistercentralen. I statistiken har även de fall medtagits där en person som stadigvarande är bosatt i Finland beviljats äktenskapsskillnad av en utländsk domstol. Om äktenskapsskillnaden beviljats utomlands, bör en utredning ges till registerföraren för registrering av äktenskapsskillnaden. Undantag utgörs av de äktenskapsskillnader som beviljats finska medborgare i Sverige och som registerförare i Sverige meddelar direkt till registerföraren i Finland.

Äktenskapsskillnad som utomlands beviljats en finsk medborgare kräver i allmänhet bekräftelse av Helsingfors hovrätt före registreringen. Utan bekräftelse kan man registrera beslut om äktenskapsskillnad som givits i de nordiska länderna och EU-länderna 1.3.2001 eller därefter.

Under åren 1980–2016 avsågs med äktenskapsskillnad, om inte annat angivits, äktenskapsskillnader som beviljats kvinnor som var varaktigt bosatta i Finland. Fr.o.m. statistikåret 2017 statistikförs äktenskapsskillnader där minst den ena maken var varaktigt bosatt i Finland dagen då äktenskapsskillnaden beviljades. Ändringen av äktenskapslagen, som trädde i kraft 1.3.2017 möjliggjorde att två personer av samma kön kan ingå äktenskap (156/2015). Fr.o.m. år 2017 utgörs det totala antalet äktenskapsskillnader av antalet äktenskapsskillnader för personer av olika och samma kön.

Lagen om ändring av äktenskapslagen (411/1987) trädde i kraft 1.1.1988. Den nya lagen gjorde det lättare att få äktenskapsskillnad. Antalet äktenskapsskillnader ökade mot slutet av år 1988, då de första äktenskapsskillnaderna enligt den nya lagen var möjliga (ett halvt års betänketid).

Äktenskapslagen innehåller inte längre stadganden om "återgång av äktenskap" eller om "annullering av äktenskap". Före den lag som trädde i kraft år 1988 upptogs dessa som egna klasser, nu ingår de i äktenskapsskillnaderna.

Äktenskapslagen innehåller inte längre stadganden om "återgång av äktenskap" eller om "annullering av äktenskap". Före den lag som trädde i kraft år 1988 upptogs dessa som egna klasser, nu ingår de i äktenskapsskillnaderna.

Ålder

Med ålder avses en persons ålder i hela år den sista dagen under året. Uppgiften har tagits ur det centrala befolkningsregistret.

Ålder har också använts som tilläggsvariabel. Arbetskraften kan t.ex. omfatta bara 15-74-åringar.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Befolkningsstruktur [e-publikation].
ISSN=1797-5387. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 16.9.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vaerak/kas_sv.html