Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Begrepp och definitioner

Huvudsaklig verksamhet

Begreppet huvudsaklig verksamhet avser arten av en persons ekonomiska verksamhet. Befolkningen indelas i personer som tillhör arbetskraften och sådana som står utanför arbetskraften. De båda huvudkategorierna kan indelas i undergrupper. Klassificeringen bygger på uppgifter om personens verksamhet under årets sista vecka.

Klassificeringen enligt huvudsaklig verksamhet är följande:

Arbetskraft

  • sysselsatta
  • arbetslösa

Utanför arbetskraften

  • 0-14-åringar
  • studerande, skolelever
  • pensionärer
  • beväringar, civiltjänstepliktiga
  • övriga utanför arbetskraften

Uppgifterna om den huvudsakliga verksamheten grundar sig på olika register. Då man avgjort personens huvudsakliga verksamhet har tillhörighet i arbetskraften fått företräde. Vid indelningen av arbetskraften har man först avgjort vilka som skall räknas till de arbetslösa innan man avgjort frågan om de sysselsatta.

Gruppen "övriga utanför arbetskraften" består av personer som inte tillhör arbetskraften och inte heller någon av följande grupper: 0-14-åringar, studerande, beväringar eller pensionärer.

Ny studerande

I statistiken över personer som sökt till utbildning och statistiken över studiegången avses med nya studerande i gymnasieutbildning och yrkeshögskoleutbildning studerande som studerat den 20 september, som blivit inskrivna vid läroanstalten i en viss utbildning 1.1- 20.9 Med nya studerande i yrkesutbildning avses studerande i läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning och studerande i utbildning som förbereder för fristående examen som under kalenderåret skrivit in sig vid läroanstalter samt de studerande som ingått ett läroavtal under kalenderåret. Före år 2013 var nya studerande inom läroplansbaserad yrkesutbildning studerande som inskrivits 1.1–20.9. From år 2010 avses i universitetsutbildning med nya studerande sådana studerande som påbörjat sin universitetsutbildning för nuvarande examen vid universitetet i fråga och som studerade den 20 september. Tidigare avsågs med nya studerande som inskrivits för första gången för lägre eller högre högskoleexamen i vilken som helst utbildning vid universitetet i fråga, och som studerade den 20 september.

Antalet nya studerande är mindre än i annan statistik efter utbildningssektor, bl.a. på grund av att statistiken bara beaktar sådana studerande som har en riktig finsk personbeteckning i materialen och på grund av att en ny studerande räknas bara en gång enligt utbildningssektor, utbildningsstadium eller någon annan uppgift (t.ex. läroanstalt).

Personer som avslutat grundskolan

I grundskolstatistiken och statistiken över personer som sökt till utbildning avses med personer som avslutat grundskolan elever som avlagt grundskolans hela lärokurs med godkänt vitsord och fått avgångsbetyg från grundskolan. Grundskolans hela lärokurs kan avläggas i grundskola, gymnasium eller folkhögskola.

Specialyrkesexamen

Yrkesexamen som visar yrkesskicklighet som är inriktad enligt arbetslivets behov och som medför mer djupgående yrkeskunskap eller branschöverskridande kunnande än yrkesexamen.

Studentexamen

Med studentexamen avses den avgångsexamen från gymnasiet som studentexamensnämnden sammanställt och som en studerande som läser hela gymnasiets lärokurs kan delta i. Studentskrivningar som avlagts med godkänt vitsord leder till studentexamen.

Studerande

Inlärare som studerar inom annan utbildning än förskoleundervisning eller grundläggande utbildning.

Anmärkning:

Studerande är personer som studerar på gymnasier, inom yrkesutbildningar på andra stadiet, vid högskolor och inom fritt bildningsarbete.

Även vuxna som studerar inom den grundläggande utbildningen kallas studerande.

I Statistikcentralens statistikföring avser begreppet studerande inlärare på andra stadiet och på högre nivå.

I Statistikcentralens statistikföring förutsätts att studerandena är inskrivna vid läroanstalten.

Sökande till utbildning

Person som har lämnat in en ansökan till utbildning eller undervisning.

Universitetsutbildning

Högskoleutbildning vid universitet.

Anmärkning:

Målet för utbildningen är lägre eller högre högskoleexamen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen, dvs. licentiat- eller doktorsexamen.

Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.

Utbildning

Här avses med utbildning utbildning som leder till examen.

Med utbildning som leder till examen (examensinriktad utbildning) avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs (avgångsbetyg från grundskolan), gymnasieutbildningens hela lärokurs (studentexamen), International Baccalaureate-examen, Reifeprüfung-examen, European Baccalaureate-examen, Gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen.

Utbildning som leder till examen klassificeras med hjälp av utbildningsklassificeringen.

Utbildning

Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens.

Anmärkning:

Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.

Utbildningsnivå

Nivå för indelning av utbildningar som leder till examen utgående från kravnivån.

Anmärkning:

För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå.

Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är.

Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån).

Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.

Utbildningssektor

Grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.

Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Yrkesexamen

Yrkesexamen som visar yrkesskicklighet som är inriktad enligt arbetslivets behov och som är mer djupgående än yrkesinriktad grundexamen eller inriktar sig på mer begränsade arbetsuppgifter.

Yrkesinriktad examen

Examen för att höja och upprätthålla yrkeskompetensen samt för att visa yrkesskicklighet.

Anmärkning:

Yrkesinriktade examina är yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen.

Yrkesinriktad grundexamen

Yrkesinriktad examen som visar omfattande grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom branschen samt mer specialiserat kunnande och sådan yrkesskicklighet som arbetslivet förutsätter inom minst ett delområde som anknyter till arbetslivet.

Yrkesutbildning

Utbildning efter den grundläggande utbildningens lärokurs med syfte är att generera yrkeskompetens.

Anmärkning:

Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina.

Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Sökande till utbildning [e-publikation].
ISSN=1799-4519. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 7.12.2022].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/khak/kas_sv.html