Detta är arkivinnehåll som inte längre uppdateras.

Gå till den uppdaterade sidan Statistiska uppgifter.

Pressmeddelande 27.2.2009

Bruttonationalprodukten vände nedåt, Finland inne i en recession

Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter sjönk bruttonationalprodukten med 1,3 procent under det sista kvartalet år 2008 jämfört med föregående kvartal. Ökningen avtog redan i början av år 2008 och under tredje kvartalet sjönk produktionen med 0,3 procent från föregående kvartal. Om man definierar en recession som en minskning av bruttonationalproduktens volym under minst ett halvår, kan samhällsekonomin i Finland anses vara inne i en recession.

Volymförändringar av bruttonationalprodukten från föregående kvartal 1/2004-4/2008, %

Under hela fjolåret ökade volymen av bruttonationalprodukten med 0,9 procent från året innan. Bruttonationalprodukten, dvs. det sammanlagda förädlingsvärdet av producerade varor och tjänster, var 186 miljarder euro.

Efterfrågan inom samhällsekonomin minskade under det sista kvartalet: den privata konsumtionen gick ned med 1,2 procent och investeringarna med 2,1 procent från året innan. Exporten och importen sjönk exceptionellt kraftigt, med över 14 procent. Bara volymen av offentliga konsumtionsutgifter ökade under det sista kvartalet.

Under år 2008 ökade konsumtionsvolymen med 1,9 procent och investeringarna med en procent jämfört med året innan. Exportvolymen minskade däremot med 1,1 procent och importvolymen med 1,3 procent.

Produktionen minskade under sista kvartalet inom nästa alla näringsgrenar

Förädlingsvärdet inom industrin minskade under det sista kvartalet med 5,3 procent från året innan, men ökade fortfarande under hela året med 0,3 procent. Inom byggande minskade produktionen under det sista kvartalet med 3 procent, men sett till hela året låg den fortfarande på föregående års nivå.

Förädlingsvärdet inom tjänstenäringarna minskade under det sista kvartalet med 0,7 procent från året innan, men ökade under hela året med 1,5 procent. Under det sista kvartalet minskade förädlingsvärdet i synnerhet inom handeln och samfärdseln. Primärproduktionens förädlingsvärde sjönk under det sista kvartalet med 9,6 procent från året innan och under hela året med 9 procent närmast på grund av minskad skogsavverkning.

Företagens vinster minskade

De icke-finansiella företagens driftsöverskott minskade i fjol med 2 procent från året innan och deras företagarinkomst med 15 procent. Företagarinkomsten motsvarar grovt taget vinst före betalning av skatter och dividender.

De icke-finansiella företagen betalade 6 procent mindre i direkta skatter än föregående år och 20 procent mindre i dividender. Den nominella ökningen av de icke-finansiella företagens fasta investeringar i Finland var i fjol 10 procent, särskilt på grund av ökningen av byggnadsinvesteringar.

Hushållens realinkomster ökade med 2,7 procent

Hushållens disponibla inkomst ökade i fjol nominellt med 6,3 procent och reellt med 2,7 procent. Hushållens löneinkomster ökade med 7,1 procent, kapital- och företagarinkomsterna med 3,6 procent och de sociala förmånerna med 3,8 procent. Hushållen betalade 5,2 procent mera i indirekta skatter än året innan.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 5,6 procent. De löpande inkomsterna räckte inte till att täcka konsumtionsutgifterna, varför sparkvoten, dvs. besparingarnas förhållande till disponibel inkomst, var -0,9 procent. Hushållens fasta investeringar minskade nominellt med drygt en procent på grund av minskningen av bostadsinvesteringar.

Den offentliga sektorns överskott fortfarande nästan 8 miljarder euro

Statsförvaltningens finansiella ställning visade i fjol ett överskott på 1,5 miljarder euro. Statens skatteinkomster steg med bara en procent. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med mer än 7 procent och de betalda inkomstöverföringarna med nästan 9 procent. Kommunernas och samkommunernas finansiella ställning var nästan i balans, underskottet var bara 0,2 miljarder euro. Ökningen av kommunernas skatteintäkter var över 6 procent och den nominella ökningen av konsumtionsutgifterna 7 procent. Arbetspensionsanstalternas finansiella överskott var 6 miljarder euro.

Sammanlagt minskade den offentliga sektorns EMU-överskott till 4,2 procent av bruttonationalprodukten, medan den föregående år var 5,2 procent. EMU-skulden minskade till 33,4 procent av bruttonationalprodukten.

De offentliga utgifternas förhållande tillbruttonationalprodukten ökade från 47,3 procent året innan till 48,4 procent. Skattekvoten, dvs. skatternas och de obligatoriska socialskyddsavgifternas andel av bruttonationalprodukten, minskade i fjol till 42,7 procent. År 2007 var skattekvoten 43 procent.

Källa: Nationalräkenskaper, preliminära uppgifter, år 2008 och 4:e kvartalet. Statistikcentralen
Den offentliga sektorns underskott och bruttoskuld enligt EMU-kriterier. Statistikcentralen

Förfrågningar: Nationalräkenskaperna: Pasi Koikkalainen (09) 1734 3332, Olli Savela (09) 1734 3316, skt.95@stat.fi
Den offentliga sektorns underskott och skuld: Mika Sainio (09) 1734 2686, Marika Männistö (09) 1734 2324, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Offentliggöranden i samband med meddelandet:
Nationalräkenskaper
Nationalräkenskaper, kvartalsvis
De offentliga samfundens underskott och bruttoskuld enligt EMU-kriterier
Skattekvot