Detta är inte statistikens senaste dokumentation.
Hushållens konsumtion: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 6.10.2022
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Statistiken Hushållens konsumtion producerar information om strukturen på hushållens konsumtion, ändringar i konsumtionsutgifterna och konsumtionsskillnader mellan befolkningsgrupperna. Datainsamlingen för statistiken går under namnet konsumtionsundersökningen. Datainsamlingar som täcker hela befolkningen har gjorts med jämna mellanrum från och med år 1966 med ungefär fem års mellanrum. Den nyaste är från år 2016.
Statistikens population
Populationen i statistiken Hushållens konsumtion utgörs av hushåll som är fast bosatta i Finland och de personer som hör till dessa. Utanför statistiken lämnas utlandsfinländare och anstaltsbefolkningen, som omfattar personer som under lång tid bor på sjukhus, äldreboenden, vårdhem, i fängelser o.dyl.
Statistisk enhet
Basenheten för statistiken Hushållens konsumtionen, utifrån vilken uppgifter produceras, utgörs av ett hushåll. Det består av de personer som bor tillsammans och som helt eller delvis har ett gemensamt hushåll eller som i övrigt använder inkomsterna gemensamt. Konsumtionsuppgifter samlas in och analyseras i regel enligt hushåll, trots att också medlemsspecifika uppgifter samlas in.
Måttenhet
I det publicerade datamaterialet i statistiken Hushållens konsumtion används som måttenhet konsumtionsutgifter i euro i snitt per hushåll eller per konsumtionsenhet.
Referensperiod
Referensperioden för statistiken Hushållens konsumtion är ett kalenderår. I datainsamlingen är referensperioden två veckor, en månad, tre månader eller ett år. Konsumtionsuppgifter som begärts för en period som är kortare än 12 månader höjs i det slutliga materialet till årsnivå. I planeringen av datainsamlingen riktas uppmärksamhet bland annat mot varans och tjänstens anskaffningsfrekvens och pris. Dessa omständigheter påverkar hur informationen samlas in och den referensperiod som används i frågan.
Referensområde
Statistiken Hushållens konsumtion täcker konsumtionsutgifter för den hushållsbefolkning som bor stadigvarande i Finland.
Statistikuppgifterna publiceras på riksomfattande nivå och enligt storområde (NUTS2).
Statistikuppgifterna publiceras på riksomfattande nivå och enligt storområde (NUTS2).
Sektortäckning
Statistiken Hushållens konsumtionen täcker konsumtionsutgifterna i Finland för privata hushåll som är fast bosatta i Finland.
Statistiken Hushållens konsumtion beskriver med ett representativt befolkningsurval i större utsträckning än något annat statistikmaterial den helhet som utgörs av hushållens och enskilda personers ekonomiska välfärd. Den innehåller utöver demografiska och regionala uppgifter om hushållen också uppgifter om hushållens:
Statistiken Hushållens konsumtion beskriver med ett representativt befolkningsurval i större utsträckning än något annat statistikmaterial den helhet som utgörs av hushållens och enskilda personers ekonomiska välfärd. Den innehåller utöver demografiska och regionala uppgifter om hushållen också uppgifter om hushållens:
- konsumtionsutgifter
- disponibla inkomster
- räntor på bostads- och anda lån – levnadsförhållanden
Tidstäckning
Statistiken Hushållens konsumtion, det vill säga konsumtionsundersökningen, är en av de äldsta urvalsundersökningarna i vårt land, vars historia sträcker sig till åren 1908–1909. Konsumtionsundersökningar som täcker alla hushåll i Finland har gjorts från och med år 1966 med ungefär fem års intervall. Från och med år 1966 är materialen tillgängliga i elektroniskt format.
Två tidsserier har uppgjorts över uppgifterna, av vilka den äldre har jämförbara uppgifter från åren 1966, 1971, 1976, 1981, 1985 och 1990. Den nyare tidsserien innehåller uppgifter från åren 1985, 1990, 1995, 1998, 2001, 2006, 2012 och 2016.
Två tidsserier har uppgjorts över uppgifterna, av vilka den äldre har jämförbara uppgifter från åren 1966, 1971, 1976, 1981, 1985 och 1990. Den nyare tidsserien innehåller uppgifter från åren 1985, 1990, 1995, 1998, 2001, 2006, 2012 och 2016.
Distributionsfrekvens
Statistiken Hushållens konsumtion produceras i snitt med fem års intervall. Statistikens resultat publiceras i preliminär form ungefär 12 månader efter statistikåret och i slutlig form med ett dröjsmål på ungefär 15 månader. Därtill uppgörs flera temavisa publiceringar utifrån statistiken under varje undersökningsomgång.
Begrepp
Boendekonsumtion
Boendekonsumtionen beräknas i konsumtionsundersökningen enligt den s.k. bruttohyresprincipen. För hushåll som bor i egen bostad eller naturaförmånsbostad beräknas en kalkylerad hyra enligt marknadshyran för en motsvarande hyresbostad. För hushåll som bor i hyresbostad anges den hyra som faktiskt betalts. Vid beräkningen av bruttohyran för egen bostad används uppgifter från Statistikcentralens statistik över bostadshyror samt hushållsintervjubaserade uppgifter om antal bostadsrum, bostadens byggnadsår, uppvärmningssätt och läge.
Förutom bruttohyran ingår i boendeutgifterna även vattenavgifter och vissa andra avgifter såsom sotning och avfallshämtning, kostnader för underhåll som utförts av hyresgästen samt uppvärmningskostnader som inte ingår i hyran. Också utgifter för fritidsbostad ingår i boendeutgifterna.
Förutom bruttohyran ingår i boendeutgifterna även vattenavgifter och vissa andra avgifter såsom sotning och avfallshämtning, kostnader för underhåll som utförts av hyresgästen samt uppvärmningskostnader som inte ingår i hyran. Också utgifter för fritidsbostad ingår i boendeutgifterna.
Disponibel inkomst
I inkomstfördelningsstatistiken och i konsumtionsundersökningen räknades till hushållens disponibla inkomster alla hushållets löne-, företagar- och kapitalinkomster (inkl. den kalkylerade bostadsinkomsten från ägarbostäder och skattepliktiga försäljningsvinster på egendom), naturaförmåner och erhållna transfereringar, med betalda transfereringar avdragna från summan av dessa.
Den disponibla inkomsten bildas på följande sätt:
+ löneinkomster
+ företagarinkomster
+ kapitalinkomster (inkl. bostadsinkomst från ägarbostad och försäljningsvinster)
---------------------
= produktionsfaktorinkomster
+ erhållna transfereringar (inkl. bostadsinkomst från hyresbostad från annat hushåll)
----------------------
= bruttoinkomster
– betalda transfereringar
-----------------------
= disponibel inkomst
Före år 2011 användes i inkomstfördelningsstatistiken främst begreppet disponibel inkomst.
Bostadsinkomsten för dem som bor i ägarbostäder räknades i inkomstfördelningsstatistiken till produktionsfaktorinkomster (kapitalinkomster) och bostadsinkomsten från bostad som hyrts av ett annat hushåll till erhållna transfereringar. Bostadsinkomsten bildas fortfarande i inkomstfördelningsstatistiken, men sedan statistikåret 2011 behandlas den som en egen separat inkomstpost (se punkten "bostadsinkomst"). Likaså behandlas skattepliktiga överlåtelsevinster dvs. försäljningsvinster enligt internationella rekommendationer som tilläggsinformation (memorandum item).
Då man till den disponibla inkomsten lägger till sociala transfereringar in natura, får man den justerade disponibla inkomsten. I inkomstfördelningsstatistiken har detta begrepp inte bildats.
Den disponibla inkomsten bildas på följande sätt:
+ löneinkomster
+ företagarinkomster
+ kapitalinkomster (inkl. bostadsinkomst från ägarbostad och försäljningsvinster)
---------------------
= produktionsfaktorinkomster
+ erhållna transfereringar (inkl. bostadsinkomst från hyresbostad från annat hushåll)
----------------------
= bruttoinkomster
– betalda transfereringar
-----------------------
= disponibel inkomst
Före år 2011 användes i inkomstfördelningsstatistiken främst begreppet disponibel inkomst.
Bostadsinkomsten för dem som bor i ägarbostäder räknades i inkomstfördelningsstatistiken till produktionsfaktorinkomster (kapitalinkomster) och bostadsinkomsten från bostad som hyrts av ett annat hushåll till erhållna transfereringar. Bostadsinkomsten bildas fortfarande i inkomstfördelningsstatistiken, men sedan statistikåret 2011 behandlas den som en egen separat inkomstpost (se punkten "bostadsinkomst"). Likaså behandlas skattepliktiga överlåtelsevinster dvs. försäljningsvinster enligt internationella rekommendationer som tilläggsinformation (memorandum item).
Då man till den disponibla inkomsten lägger till sociala transfereringar in natura, får man den justerade disponibla inkomsten. I inkomstfördelningsstatistiken har detta begrepp inte bildats.
Hushåll
Ett hushåll omfattar samtliga personer som delar bostad och kosthåll eller på an-nat sätt använder sina inkomster tillsammans. Begreppet hushåll används bara vid intervjuundersökningar.
Utanför hushållspopulationen står personer som varaktigt är bosatta utomlands samt anstaltsbefolkningen (t.ex. personer som vistas långvarigt på ålderdoms-hem, vårdanstalter, i fängelse eller på sjukhus).
Motsvarande registerbaserade uppgift är bostadshushåll. Ett bostadshushåll består av personer som bor stadigvarande i en gemensam bostad eller på en gemensam adress. Ett bostadshushåll kan omfatta flera hushåll. Begreppet bostadshushåll används i registerbaserad statistik i stället för begreppet hushåll.
Utanför hushållspopulationen står personer som varaktigt är bosatta utomlands samt anstaltsbefolkningen (t.ex. personer som vistas långvarigt på ålderdoms-hem, vårdanstalter, i fängelse eller på sjukhus).
Motsvarande registerbaserade uppgift är bostadshushåll. Ett bostadshushåll består av personer som bor stadigvarande i en gemensam bostad eller på en gemensam adress. Ett bostadshushåll kan omfatta flera hushåll. Begreppet bostadshushåll används i registerbaserad statistik i stället för begreppet hushåll.
Hushållens referensperson
Till hushållets referensperson utses den person som har de största personliga inkomsterna. Referenspersonen har fastställts med hjälp av intervjuer. Vid valet av referensperson är inkomsten i regel det avgörande kriteriet, men i vissa fall (bl.a. företagarhushåll) tas hela hushållets verksamhet i beaktande. Fr.o.m. statistikåret 2022 har referenspersonen definierats utgående från registeruppgifter. Referenspersonen är den person som har de högsta inkomsterna i hushållet.
En betydande del av klassificeringsuppgifterna för de enskilda hushållen har bildats utifrån uppgifterna om referenspersonen.
En betydande del av klassificeringsuppgifterna för de enskilda hushållen har bildats utifrån uppgifterna om referenspersonen.
Konsumtionsenhet
Genom att räkna ut inkomster och konsumtionsutgifter per konsumtionsenhet kan man göra jämförelser mellan hushåll av olika storlek och struktur. Det finns flera olika sätt för beräkning av konsumtionsenheter. I inkomstfördelningsstatistiken och i konsumtionsundersökningen har man sedan 2002 i enlighet med Eurostats rekommendation använt OECD:s s.k. justerade konsumtionsenhetsskala, enligt vilken
- den första fullvuxna hushållsmedlemmen får vikten 1
- övriga personer över 13 år får vikten 0,5
- barn får vikten 0,3
Valet av konsumtionsenhetsskala har stor inverkan på inkomstnivåerna och på olika befolkningsgruppers placering i inkomstfördelningen.
- den första fullvuxna hushållsmedlemmen får vikten 1
- övriga personer över 13 år får vikten 0,5
- barn får vikten 0,3
Valet av konsumtionsenhetsskala har stor inverkan på inkomstnivåerna och på olika befolkningsgruppers placering i inkomstfördelningen.
Konsumtionsutgifter
Till ett hushålls konsumtionsutgifter räknas alla för privat konsumtion avsedda varor och tjänster som hushållet vid referenstidpunkten införskaffat från Finland eller utlandet, samt egna och erhållna trädgårds- och insamlingsprodukter och kalkylerade boendeutgifter. Amorteringar på bostadslån och konsumtionslån ingår inte i konsumtionsutgifterna. Till konsumtionsutgifter räknas inte heller direkta skatter, investeringar (t.ex. bostadsköp), utgifter för företagsverksamhet eller produkter som köpts för andra hushåll. Konsumtionsbegreppet inbegriper inte sådana förmåner som hushållen erhåller genom användning av offentliga välfärdstjänster (t.ex. hälsovård och utbildning).
Hushållens konsumtionsutgifter bildas på följande sätt:
+ inköp av konsumtionsvaror och tjänster
+ egna produkter (jordbruks-, trädgårds- och insamlingsprodukter)
+ kalkylerad bostadsinkomst från ägarbostad eller naturaförmånsbostad.
+ transfereringar som jämställs med konsumtion (bl.a. kyrkoskatt, fackföreningsavgifter och räntor på konsumtionslån)
= konsumtionsutgifter sammanlagt
Fr.o.m. statistikåret 2022 hör varor och tjänster samt transfereringar som jämställs med konsumtion inte till konsumtionsutgifterna.
Hushållens konsumtionsutgifter bildas på följande sätt:
+ inköp av konsumtionsvaror och tjänster
+ egna produkter (jordbruks-, trädgårds- och insamlingsprodukter)
+ kalkylerad bostadsinkomst från ägarbostad eller naturaförmånsbostad.
+ transfereringar som jämställs med konsumtion (bl.a. kyrkoskatt, fackföreningsavgifter och räntor på konsumtionslån)
= konsumtionsutgifter sammanlagt
Fr.o.m. statistikåret 2022 hör varor och tjänster samt transfereringar som jämställs med konsumtion inte till konsumtionsutgifterna.
Konsumtionsutgifter per hushåll
Olika befolkningsgruppers konsumtionsmedeltal per hushåll påverkas avsevärt av det genomsnittliga antalet personer i hushållet. Barnfamiljers utgifter per hushåll är större än småhushålls (t.ex. enpersonshushåll och åldringshushåll).
Socioekonomisk ställning
Från och med statistikår 2022 har socioekonomisk ställning för hushållets medlemmar bildats på basis av personens situation vid intervjutidpunkten. För bestämmande av socioekonomisk ställning har personerna först delats in i yrkesverksamma och icke yrkesverksamma. Kategorin yrkesverksamma har vidare indelats i företagare och löntagare på basis av intervjuuppgifter. Löntagarna är indelade in arbetare samt högre och lägre tjänstemän. Kategorin icke yrkesverksamma delas in i studerande, pensionärer, arbetslösa och övriga.
Hushållets socioekonomiska ställning bestäms på basis av hushållets referenspersons socioekonomiska ställning.
Indelningen baserar sig på Statistikcentralens klassificeringsstandard för socioekonomisk ställning från år 1989. I standarden beaktas personens yrke, yrkesställning, arbetets art och personens levnadsskede (Klassificering av socioekonomisk ställning 1989. Helsingfors. Statistikcentralen, Handböcker, 17).
Hushållets socioekonomiska ställning bestäms på basis av hushållets referenspersons socioekonomiska ställning.
Indelningen baserar sig på Statistikcentralens klassificeringsstandard för socioekonomisk ställning från år 1989. I standarden beaktas personens yrke, yrkesställning, arbetets art och personens levnadsskede (Klassificering av socioekonomisk ställning 1989. Helsingfors. Statistikcentralen, Handböcker, 17).
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
I statistiken Hushållens konsumtion påverkar urvalet, datainsamlingen och databehandlingen resultatens tillförlitlighet. Omfattningen på den slumpmässiga variationen i undersökningsresultaten kan mätas med det relativa medelfelet för medelvärdet och konfidensintervallet.
I de så kallade huvudgrupperna i konsumtionsutgifterna för år 2016 är de relativa medelfelen små, med undantag för utbildningsutgifterna. De mest tillförlitliga uppgifterna fås ur de största konsumtionsutgiftsgrupperna (livsmedel och alkoholfria drycker samt boende och energi). De relativa medelfelen för kläder och skor och utbildningsutgifter är störst.
Vid användning av uppgifterna i konsumtionsundersökningen ska det observeras att tillförlitligheten i konsumtionsuppgifterna försvagas då man förflyttar sig från huvudgruppsnivå till undergrupperna. Medelfelen för nyttigheter som köps ofta är små, men vad gäller produkter som köps mindre ofta kan medelfelen växa och bli jämförelsevis stora. I dessa fall är urvalet inte nödvändigtvis tillräckligt för en tillförlitlig beskrivning av konsumtionsutgifter. Också detaljerade klassificeringar enligt bakomliggande variabler såsom ålder, socioekonomisk ställning eller region ökar de relativa medelfelen hos konsumtionsposterna då observationerna minskar.
Beräkningarna av medelfelet beskriver den slumpmässiga variation som anknyter till resultaten. Därtill orsakar bland annat det faktum att hushållen låter bli eller glömmer att svara att vissa konsumtionsposter kan samlas in enbart partiellt av hushållen i urvalet, varför hushållens genomsnittliga konsumtionsutgifter underestimeras. Felet på grund av detta kan i vissa fall (till exempel alkoholutgifter, penningspel) vara avsevärt större än det slumpmässiga felet. Underestimationen av konsumtionsutgiftsposter kan undersökas genom att jämföra resultaten bland annat med motsvarande uppgifter i nationalräkenskaperna. År 2016 uppgick andelen för de totala utgifterna i konsumtionsundersökningen av uppgifterna om nationalräkenskaperna till drygt 80 procent.
I de så kallade huvudgrupperna i konsumtionsutgifterna för år 2016 är de relativa medelfelen små, med undantag för utbildningsutgifterna. De mest tillförlitliga uppgifterna fås ur de största konsumtionsutgiftsgrupperna (livsmedel och alkoholfria drycker samt boende och energi). De relativa medelfelen för kläder och skor och utbildningsutgifter är störst.
Vid användning av uppgifterna i konsumtionsundersökningen ska det observeras att tillförlitligheten i konsumtionsuppgifterna försvagas då man förflyttar sig från huvudgruppsnivå till undergrupperna. Medelfelen för nyttigheter som köps ofta är små, men vad gäller produkter som köps mindre ofta kan medelfelen växa och bli jämförelsevis stora. I dessa fall är urvalet inte nödvändigtvis tillräckligt för en tillförlitlig beskrivning av konsumtionsutgifter. Också detaljerade klassificeringar enligt bakomliggande variabler såsom ålder, socioekonomisk ställning eller region ökar de relativa medelfelen hos konsumtionsposterna då observationerna minskar.
Beräkningarna av medelfelet beskriver den slumpmässiga variation som anknyter till resultaten. Därtill orsakar bland annat det faktum att hushållen låter bli eller glömmer att svara att vissa konsumtionsposter kan samlas in enbart partiellt av hushållen i urvalet, varför hushållens genomsnittliga konsumtionsutgifter underestimeras. Felet på grund av detta kan i vissa fall (till exempel alkoholutgifter, penningspel) vara avsevärt större än det slumpmässiga felet. Underestimationen av konsumtionsutgiftsposter kan undersökas genom att jämföra resultaten bland annat med motsvarande uppgifter i nationalräkenskaperna. År 2016 uppgick andelen för de totala utgifterna i konsumtionsundersökningen av uppgifterna om nationalräkenskaperna till drygt 80 procent.
Aktualitet
Statistiken Hushållens konsumtion produceras i snitt med fem års intervall. Statistikens resultat publiceras i preliminär form ungefär 12 månader efter statistikåret och i slutlig form med ett dröjsmål på ungefär 15 månader.
Korrigeringar av tidsserier på grund av metodändringar och dylika orsaker görs efter behov.
Korrigeringar av tidsserier på grund av metodändringar och dylika orsaker görs efter behov.
Punktlighet
I regel har det i statistiken Hushållens konsumtion inte förekommit dröjsmål mellan publiceringskalendern och den egentliga publiceringsdagen. I enskilda fall har det varit nödvändigt att skjuta upp publiceringen på grund av försenad leverans av det administrativa material som statistiken använder.
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Uppgifterna i statistiken Hushållens konsumtion sänds till Eurostat på så sätt att uppgifterna vad gäller innehåll (begrepp, definitioner och klassificeringar) är jämförbara med undersökningarna som gjorts i övriga EU-länder. Metodmässigt varierar de olika ländernas undersökningar relativt stort.
Uppgifter i statistiken Hushållens konsumtion, som publicerats nationellt i Finland, avviker från de uppgifter som överlämnats till Eurostat. Den nationella konsumtionsutgiftsklassificeringen avviker delvis från den eCOICOP-klassificering som Eurostat använder.
De största skillnaderna jämfört med den nationella versionen anknyter till definitionen av konsumtionsutgifter. Den finländska versionen är avsevärt mer noggrann. Dessutom klassificeras som konsumtionsutgifter i den nationella undersökningen följande konsumtionsutgiftsposter, som inte hör till konsumtionsutgifterna i Eurostats klassificering:
Uppgifter i statistiken Hushållens konsumtion, som publicerats nationellt i Finland, avviker från de uppgifter som överlämnats till Eurostat. Den nationella konsumtionsutgiftsklassificeringen avviker delvis från den eCOICOP-klassificering som Eurostat använder.
De största skillnaderna jämfört med den nationella versionen anknyter till definitionen av konsumtionsutgifter. Den finländska versionen är avsevärt mer noggrann. Dessutom klassificeras som konsumtionsutgifter i den nationella undersökningen följande konsumtionsutgiftsposter, som inte hör till konsumtionsutgifterna i Eurostats klassificering:
- vissa avgifter av skattenatur (till exempel fordonsskatt, hundskatt)
- medlemsavgifter, böter och andra avgifter av transfereringskaraktär
- andra poster utanför konsumtionsutgifterna (till exempel arvoden för bostadsförmedling, avgifter för bygglov, räntor). Orsaken till dessa skillnader har varit bevarande av jämförbarheten för den nationella tidsserien.
Jämförbarhet över tid
Två nationella serier har gjorts om statistiken Hushållens konsumtion, det vill säga om uppgifterna i konsumtionsundersökningen, av vilka den äldre innehåller jämförbara uppgifter från åren 1966, 1971, 1976, 1981, 1985 och 1990. I den nyaste tidsserien finns det jämförbara uppgifter från åren 1985, 1990, 1995, 1998, 2001, 2006, 2012 och 2016.
Enhetlighet över statistikområdena
Vid jämförelsen av uppgifterna i statistiken Hushållens konsumtion med konsumtionsutgifterna i hushållssektorn i nationalräkenskaperna ska man beakta skillnaderna i avgränsningen av sektorn, datainsamlingen och definitionerna och i metoderna för att framställa statistiken. Under olika statistikår finns det i viss mån skillnader i totalkostnaderna mellan nationalräkenskaperna och konsumtionsundersökningen. De
konsumtionsutgifter som uppskattats utifrån konsumtionsundersökningen år 2016 uppgick till drygt 80 procent av det motsvarande beloppet i nationalräkenskaperna. På grund av skillnaderna i beräkningsmetoderna är det inte möjligt att anse att avvikelsen är särskilt betydelsefull. Skillnaderna varierar dock stort beroende på konsumtionsgruppen. Vad gäller varaktiga konsumtionsvaror och icke-varaktiga varor ligger skillnaden på ungefär 10 procent. Vad gäller halvvaraktiga varor och tjänster är skillnaden ungefär 30 procent. Sannolikt är orsaken till detta ändringar i datainsamlingarna. Till exempel urvalsstorleken och sätten att delta i undersökningar och genomföra datainsamlingen har varierat från en konsumtionsundersökning till en annan. I nationalräkenskaperna används konsumtionsundersökningen för nivåkorrigering av privata konsumtionsutgifter.
konsumtionsutgifter som uppskattats utifrån konsumtionsundersökningen år 2016 uppgick till drygt 80 procent av det motsvarande beloppet i nationalräkenskaperna. På grund av skillnaderna i beräkningsmetoderna är det inte möjligt att anse att avvikelsen är särskilt betydelsefull. Skillnaderna varierar dock stort beroende på konsumtionsgruppen. Vad gäller varaktiga konsumtionsvaror och icke-varaktiga varor ligger skillnaden på ungefär 10 procent. Vad gäller halvvaraktiga varor och tjänster är skillnaden ungefär 30 procent. Sannolikt är orsaken till detta ändringar i datainsamlingarna. Till exempel urvalsstorleken och sätten att delta i undersökningar och genomföra datainsamlingen har varierat från en konsumtionsundersökning till en annan. I nationalräkenskaperna används konsumtionsundersökningen för nivåkorrigering av privata konsumtionsutgifter.
Intern enhetlighet
Uppgifterna i statistiken är internt enhetliga. I definitionerna eller granskningstidpunkterna finns det inga skillnader inom samma statistik.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
Statistiken Hushållens konsumtion är en urvalsundersökning, vars uppgifter samlas in med tre metoder som kompletterar varandra:
Målet har varit att använda registeruppgifter i så stor utsträckning som möjligt för att minska hushållens uppgiftslämnarbörda och datainsamlingskostnaderna. Egentliga konsumtionsuppgifter fås dock inte ur register. Utöver urvalsuppgifter fås uppgifter om hushållens inkomster och personernas utbildningsuppgifter däremot ur registret.
Konsumtionsundersökningen är en urvalsundersökning. Dess population utgörs av hushåll som bor stadigvarande i Finland, det vill säga den så kallade hushållsbefolkningen. År 2016 fanns det 2,677 miljoner hushåll. Utanför undersökningen faller utlandsfinländare och anstaltsbefolkningen, som omfattar personer som under lång tid bor på sjukhus, äldreboenden, vårdhem, i fängelser o.dyl.
I undersökningen år 2016 var urvalsdesignen ett tvåfasigt stratifierat urval. I den första fasen bildades ett så kallat masterurval genom att med ett systematiskt urval plocka 100 000 personer som har fyllt 16 år från Statistikcentralens befolkningsdatabas. I den andra fasen plockades från masterurvalet enligt stratum det egentliga konsumtionsundersökningsurvalet. Stratifieringen gjordes enligt regionförvaltningsverk (RFV) (huvudstadsregionen separat) och genom att därtill dela hushållen i ensamboende personer under 65 år och andra hushåll. Det fanns sammanlagt 16 strata. Inom ett stratum beror sannolikheten för varje hushåll att väljas till urvalet på antalet medlemmar som fyllt 16 år.
År 2016 var storleken på det ursprungliga bruttourvalet 8 216 personer, av vilket en del inte hörde till undersökningens population. Denna så kallade övertäckning omfattade döda, anstaltsinvånare och utlandsfinländare. Övertäckningen uppgick till 193 personer, varför nettourvalet utgjordes av 8 023 hushåll.
- Med intervjuer av hushåll
- Utifrån kvitton som samlats in av hushållen och konsumtionsanteckningsböcker som de fyllt i – Ur administrativt registermaterial.
Målet har varit att använda registeruppgifter i så stor utsträckning som möjligt för att minska hushållens uppgiftslämnarbörda och datainsamlingskostnaderna. Egentliga konsumtionsuppgifter fås dock inte ur register. Utöver urvalsuppgifter fås uppgifter om hushållens inkomster och personernas utbildningsuppgifter däremot ur registret.
Konsumtionsundersökningen är en urvalsundersökning. Dess population utgörs av hushåll som bor stadigvarande i Finland, det vill säga den så kallade hushållsbefolkningen. År 2016 fanns det 2,677 miljoner hushåll. Utanför undersökningen faller utlandsfinländare och anstaltsbefolkningen, som omfattar personer som under lång tid bor på sjukhus, äldreboenden, vårdhem, i fängelser o.dyl.
I undersökningen år 2016 var urvalsdesignen ett tvåfasigt stratifierat urval. I den första fasen bildades ett så kallat masterurval genom att med ett systematiskt urval plocka 100 000 personer som har fyllt 16 år från Statistikcentralens befolkningsdatabas. I den andra fasen plockades från masterurvalet enligt stratum det egentliga konsumtionsundersökningsurvalet. Stratifieringen gjordes enligt regionförvaltningsverk (RFV) (huvudstadsregionen separat) och genom att därtill dela hushållen i ensamboende personer under 65 år och andra hushåll. Det fanns sammanlagt 16 strata. Inom ett stratum beror sannolikheten för varje hushåll att väljas till urvalet på antalet medlemmar som fyllt 16 år.
År 2016 var storleken på det ursprungliga bruttourvalet 8 216 personer, av vilket en del inte hörde till undersökningens population. Denna så kallade övertäckning omfattade döda, anstaltsinvånare och utlandsfinländare. Övertäckningen uppgick till 193 personer, varför nettourvalet utgjordes av 8 023 hushåll.
Datainsamlingsmetod
Uppgifterna för statistiken Hushållens konsumtion från år 2016 samlades in med en telefon-/besöksintervju. Därtill fick man information utifrån inköpskvitton som hushållen samlat och inköpsanteckningar i en konsumtionsdagbok. Uppgifter hämtades också ur de administrativa registren.
I intervjun verifierar man hushållsstrukturen enligt registeruppgifterna och samlar in uppgifter om hushållens medlemmar (yrken, verksamhet på arbetsmarknaden och dylika). Därtill frågar man efter uppgifter om hushållens utgifter såsom boende, försäkringar och stora anskaffningar samt ägande av varaktiga konsumtionsvaror.
Statistikcentralens egna intervjuare verkar som intervjuare. Efter intervjuerna samlade hushållen in kvitton över alla utgifter under två veckor eller gjorde anteckningar om inköp i en konsumtionsdagbok. Urvalshushållen i undersökningen fördelades slumpmässigt över 26 kvittoinsamlingsperioder på 14 dagar under hela undersökningsåret. På så sätt fås maximalt täckande och tillförlitliga uppgifter om konsumtionen under olika årstider. Kvittona returnerades antingen till statistikintervjuaren, med vilken insamlingen av kvitton överenskommits, eller direkt till Statistikcentralen. Kvittona skannades och konverterades till elektroniskt format vid Statistikcentralen. I insamlingen av bakgrundsuppgifter utnyttjades administrativa register. Av dessa fick man bland annat inkomst- och utbildningsuppgifter om hushållsmedlemmarna och uppgifter om användning av offentliga tjänster.
I intervjun verifierar man hushållsstrukturen enligt registeruppgifterna och samlar in uppgifter om hushållens medlemmar (yrken, verksamhet på arbetsmarknaden och dylika). Därtill frågar man efter uppgifter om hushållens utgifter såsom boende, försäkringar och stora anskaffningar samt ägande av varaktiga konsumtionsvaror.
Statistikcentralens egna intervjuare verkar som intervjuare. Efter intervjuerna samlade hushållen in kvitton över alla utgifter under två veckor eller gjorde anteckningar om inköp i en konsumtionsdagbok. Urvalshushållen i undersökningen fördelades slumpmässigt över 26 kvittoinsamlingsperioder på 14 dagar under hela undersökningsåret. På så sätt fås maximalt täckande och tillförlitliga uppgifter om konsumtionen under olika årstider. Kvittona returnerades antingen till statistikintervjuaren, med vilken insamlingen av kvitton överenskommits, eller direkt till Statistikcentralen. Kvittona skannades och konverterades till elektroniskt format vid Statistikcentralen. I insamlingen av bakgrundsuppgifter utnyttjades administrativa register. Av dessa fick man bland annat inkomst- och utbildningsuppgifter om hushållsmedlemmarna och uppgifter om användning av offentliga tjänster.
Frekvens för datainsamling
Datainsamlingen som gäller statistiken Hushållens konsumtion görs med ungefär fem års intervall. Den nyaste är från år 2016.
Metoder
Databehandling
I statistiken Hushållens konsumtion från år 2016 imputerades partiellt bortfall vad gäller variabler som beskriver konsumtionen på samma sätt som i undersökningen från år 2012. Om svaret ”kan inte säga” getts i intervjun eller uppgiftslämnaren vägrat att svara på någon fråga, imputerades uppgifterna genom att använda givarimputering (dvs. donor imputation) (SAS:s Banff-procedur). Enbart variabler för vilka man visste att uppgiften borde vara större än noll imputerades. Till exempel vad gäller uppgifter om boende imputerades några procent med denna metod. Vad gäller försäkringsuppgifter stod andelen imputerade uppgifter för så gott som 14 procent. Uppgiftslämnaren hämtades enligt variabel genom att först fastställa de så kallade must match-variablerna 5, utifrån vilka en maximalt likande uppgiftslämnare eftersöks.
Imputering är en fast del av den övriga editeringen av materialet, det vill säga att upptäcka och korrigera inkonsekvent eller felaktig information. För alla korrigerade variabler antecknades i databasen den s.k. Flag-variabelns information om korrigeringen. De potentiella värdena för flagvariabler var: 1: Imputerad med Banffi (givarimputering) 2: Uppgiften har hämtats från administrativt material 3: Information har delats till flera variabler (till exempel försäkringspaket) 4: Annat sätt att imputera (till exempel medelvärde eller median) 5: Informationen har korrigerats (till exempel outlier).
Delning av information till flera variabler (flag=3) användes i första hand vad gäller försäkringspaket, det vill säga i en situation där hushållet berättade vilka försäkringar det hade och vilka det totala beloppet på dessa var. Lappning av information med administrativt material användes bland annat vad gäller variabler som gäller boende (till exempel byggnadsår, yta). Andra sätt att imputera var i användning främst vad gäller varaktiga konsumtionsvaror och av dessa imputerades mindre än två procent.
Vid estimeringen av konsumtionsutgifternas totala belopp och medelvärden utnyttjas i viktningen av uppgifterna om varje hushåll bland annat sannolikheter för att en uppgift ingår i urvalet och svarssannolikheter samt tilläggsinformation som är tillgänglig om populationen.
Man försökte korrigera den skevhet som orsakas av snedheten i bortfallet med omviktning. Vid omviktning görs först en så kallad bortfallskorrigering genom att multiplicera inklussionssannolikheterna med de estimerade svarssannolikheterna. Därefter kalibreras ännu de bortfallskorrigerade vikterna. Syftet med kalibreringen är att förbättra de estimat som räknats utifrån urvalet med den tilläggsinformation som är tillgänglig om målpopulationen. Viktkoefficienterna för de hushåll som besvarade undersökningen korrigerades på så sätt att man fick de marginella fördelningarna av de hushåll som gett svar i förhållande till de viktigaste bakomliggande variablerna att motsvara de marginella fördelningarna för hela hushållspopulationen. CALMAR-beräkningsprogrammet användes för kalibreringen.
I kalibreringen av vikter användes följande marginella fördelningar från år 2016, vilka är tillgängliga ur registren:
Imputering är en fast del av den övriga editeringen av materialet, det vill säga att upptäcka och korrigera inkonsekvent eller felaktig information. För alla korrigerade variabler antecknades i databasen den s.k. Flag-variabelns information om korrigeringen. De potentiella värdena för flagvariabler var: 1: Imputerad med Banffi (givarimputering) 2: Uppgiften har hämtats från administrativt material 3: Information har delats till flera variabler (till exempel försäkringspaket) 4: Annat sätt att imputera (till exempel medelvärde eller median) 5: Informationen har korrigerats (till exempel outlier).
Delning av information till flera variabler (flag=3) användes i första hand vad gäller försäkringspaket, det vill säga i en situation där hushållet berättade vilka försäkringar det hade och vilka det totala beloppet på dessa var. Lappning av information med administrativt material användes bland annat vad gäller variabler som gäller boende (till exempel byggnadsår, yta). Andra sätt att imputera var i användning främst vad gäller varaktiga konsumtionsvaror och av dessa imputerades mindre än två procent.
Vid estimeringen av konsumtionsutgifternas totala belopp och medelvärden utnyttjas i viktningen av uppgifterna om varje hushåll bland annat sannolikheter för att en uppgift ingår i urvalet och svarssannolikheter samt tilläggsinformation som är tillgänglig om populationen.
Man försökte korrigera den skevhet som orsakas av snedheten i bortfallet med omviktning. Vid omviktning görs först en så kallad bortfallskorrigering genom att multiplicera inklussionssannolikheterna med de estimerade svarssannolikheterna. Därefter kalibreras ännu de bortfallskorrigerade vikterna. Syftet med kalibreringen är att förbättra de estimat som räknats utifrån urvalet med den tilläggsinformation som är tillgänglig om målpopulationen. Viktkoefficienterna för de hushåll som besvarade undersökningen korrigerades på så sätt att man fick de marginella fördelningarna av de hushåll som gett svar i förhållande till de viktigaste bakomliggande variablerna att motsvara de marginella fördelningarna för hela hushållspopulationen. CALMAR-beräkningsprogrammet användes för kalibreringen.
I kalibreringen av vikter användes följande marginella fördelningar från år 2016, vilka är tillgängliga ur registren:
- fördelning av hushåll efter landskap (NUTS3) − huvudstadsregionen separat: Helsingfors, Esbo (+ Grankulla) och Vanda bildade var och en ett eget ”landskap”
- bostadshushållens storleksfördelning: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8+ invånare
- fördelningen av bostadshushållens socioekonomiska ställning
- fördelningen av bostadshushållens utbildningsgrad
- befolkningsfördelning efter kön och ålder 6) bostadshushållens skattepliktiga förvärvsinkomster totalt 7) bostadshushållens skattepliktiga kapitalinkomster totalt.
Datavalidering
Intervju-, kvitto- och dagbokmaterialet i statistiken Hushållens konsumtion granskas i flera faser. Den grundläggande granskningen omfattar genomgång av de kommentarer som intervjuaren gjort i samband med intervjun
- granskning av maximi och minimi i intervjuuppgifterna
- granskning av alla 15 största och 15 minsta värden för varje kod i kvitto- och dagbokmaterialet – logiska granskningar (till exempel att varje hushåll har vissa obligatoriska uppgifter).
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Organisationsenhet
Samhällsstatistik<o:p></o:p>
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder. Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Principer för dataskydd
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Sekretess – behandling av uppgifter
När det gäller statistiken Hushållens konsumtion följs vid publiceringen av statistikuppgifter i tabellform Statistikcentralens allmänna anvisningar.
Enskilda hushåll kan inte i någon situation identifieras utifrån de uppgifter som publiceras.
Överlåtelsen för forskningsanvändning sker på centraliserat sätt från Statistikcentralens forskartjänster. Konsumtionsundersökningens forskarmaterial är i huvudsak hushållsspecifikt och hushållen specificeras med ett löpande nummer. En del av klassificeringsuppgifterna om hushållen är personbaserade. Materialet innehåller inte identifieringsuppgifter. Innan användningstillstånd beviljas och material överlåts för forskningsanvändning, bedöms därtill dataskyddet av materialet enligt forskartjänsternas normala praxis och nödvändiga förenklingar görs i det.
Material på enhetsnivå överlåts till Eurostat. Det material som överlåts innehåller inte identifieringsuppgifter.
Enskilda hushåll kan inte i någon situation identifieras utifrån de uppgifter som publiceras.
Överlåtelsen för forskningsanvändning sker på centraliserat sätt från Statistikcentralens forskartjänster. Konsumtionsundersökningens forskarmaterial är i huvudsak hushållsspecifikt och hushållen specificeras med ett löpande nummer. En del av klassificeringsuppgifterna om hushållen är personbaserade. Materialet innehåller inte identifieringsuppgifter. Innan användningstillstånd beviljas och material överlåts för forskningsanvändning, bedöms därtill dataskyddet av materialet enligt forskartjänsternas normala praxis och nödvändiga förenklingar görs i det.
Material på enhetsnivå överlåts till Eurostat. Det material som överlåts innehåller inte identifieringsuppgifter.
Principer för offentliggörande
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
Uppgifterna i statistiken Hushållens konsumtion överlämnas för användning av konsumentprisindexet, internationella prisjämförelsen och nationalräkenskaperna. Dessutom skickas uppgifterna i statistiken till Eurostat och Eurostat publicerar uppgifterna på sin webbplats.
EU:s statistikbyrå Eurostat ansvarar för statistikföringen av HBS och för överlåtelse av dess statistikmaterial för forskningsändamål. Att använda uppgifterna för forskningsändamål förutsätter en ansökan om användningstillstånd.
EU:s statistikbyrå Eurostat ansvarar för statistikföringen av HBS och för överlåtelse av dess statistikmaterial för forskningsändamål. Att använda uppgifterna för forskningsändamål förutsätter en ansökan om användningstillstånd.
Tillgänglighet och tydlighet
Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Kvalitetsbedömning
Finlands officiella statistik är en täckande statistiksamling som beskriver utvecklingen och läget i samhället. Den omfattar nästan 300 statistikgrenar inom 26 ämnesområden. Producenterna av Finlands officiella statistik har godkänt ett gemensamt kvalitetslöfte där de förbinder sig till gemensamma kvalitetsmål och gemensamma kvalitetssäkringsåtgärder. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik. God praxis för statistik presenteras i Statistikcentralens handbok Laatua tilastoissa (ung. Kvalitet inom statistiken).
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Söker du tidigare publicerad dokumentation?
Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.
Gå till arkivsidorna