Skillnaden i kandidaternas väljarstöd 3,2 procentenheter i presidentvalets andra omgång 2024
meddelande | Presidentval 11.2.2024Korrigering
I den andra omgången i presidentvalet 2024 fick Alexander Stubb flest röster och valdes därmed till republikens president. Samlingspartiets Stubb fick 51,6 procent av rösterna, medan Haavisto, som var uppställd av en valmansförening, fick 48,4 procent av rösterna. Enligt Statistikcentralen var skillnaden i väljarstödet för kandidaterna i det andra valet den minsta under den tid som presidenten valts genom direkt folkval, om än med mycket liten marginal.
Viktiga punkter
- Alexander Stubb (Saml) fick flest röster i den andra omgången, 1 575 444 röster (51,6 %).
- Pekka Haavisto, som var uppställd av en valmansförening, fick 1 476 634 röster (48,4 %).
- Valdeltagandet sjönk klart från den första valomgången.
Kandidaternas väljarstöd
Skillnaden i kandidaternas väljarstöd (3,2 procentenheter) var relativt liten när man ser till tiden med direkt folkval, dock i valet år 2000 var skillnaden i väljarstödet för kandidaterna i den andra omgången bara 0,02 procentenheter större. Det fanns dock regionala skillnader i kandidaternas väljarstöd. Stubb, som vann valet, fick det största väljarstödet i Vasa (62,8 %) och Nylands (54,8 %) valkretsar. Haavistos röstandel var störst i landskapet Ålands (58,6 %) och Helsingfors (57,7 %) valkretsar.
Valdeltagandet sjönk i den andra omgången
Valdeltagandet bland finska medborgare bosatta i Finland var 70,7 procent i den andra omgången, dvs. 4,3 procentenheter lägre än i den första omgången. I den andra omgången röstade 74,5 procent av kvinnorna och 66,7 procent av männen. Kvinnornas valdeltagande sjönk med 2,8 procentenheter och männens med 5,8 procentenheter från den första omgången.
Sett till valkrets var valdeltagandet högst i Helsingfors valkrets (76,6 %) och lägst i landskapet Ålands valkrets (65,3 %). Av kommunerna i Fastlandsfinland var valdeltagandet högst i Larsmo (86,8 %) och lägst i Hyrynsalmi (57,2 %).
Antalet kasserade röster ökade klart i den andra omgången. I den andra omgången kasserades 20 389 röster, vilket är 11 294 röster fler än i den första omgången. Den vanligaste grunden för att en röst kasserades var att väljarens namn, ett särskilt kännetecken eller någon annan osaklig anteckning hade skrivits på röstsedeln. De här utgjorde 54,1 procent av de kasserade rösterna i den första omgången och 63,6 procent i den andra omgången. Den näst vanligaste grunden för att en röst kasserades i den andra omgången var en blank röstsedel, 24,3 procent av de kasserade rösterna var sådana. Relativt sett ökade andelen röster som kasserades mest i Tavastlands, Satakunta och Vasa valkretsar.
Detaljerade uppgifter om valresultatet finns i Statistikcentralens StatFin-databastjänst.
Databastabeller
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.