Förstasidan > Statistikinfo > Dataskyddsbeskrivningar > Arbetskraftsundersökningens tilläggsundersökningar

Dataskyddsbeskrivning 9.12.2022 – Arbetskraftsundersökningens tilläggsundersökningar samt regelbundna 8-årstemaområden

Statistikcentralens lagstadgade uppgift är att utarbeta statistik som gäller samhällsförhållandena. För framställning av statistik behandlar vi personuppgifter om personer bosatta i Finland.

I denna dataskyddsbeskrivning finns information om behandlingen av dina personuppgifter och om dina rättigheter när du deltar i arbetskraftsundersökningens tilläggsundersökning eller i insamlingen av uppgifter inom ett ämnesområde med åtta års mellanrum.

Personuppgiftsansvarig för undersökningen och personuppgiftsbiträde är Statistikcentralen, som ansvarar för den praktiska datainsamlingen i Finland och för att svarsmaterialet länkas till de uppgifter ur administrativa register som beskrivs i punkt 5.

Registret används enligt följande: i samband med arbetskraftsundersökningen har det fr.o.m. år 1999 t.o.m. år 2020 gjorts så kallade ad hoc-tilläggsundersökningar som baserar sig på Europeiska kommissionens förordningar. Ämnena har varierat från år till år, men vissa upprepades vid behov med några års mellanrum. Syftet med tilläggsundersökningarna har varit att samla in information om olika ämnen som är viktiga och aktuella med tanke på arbetskraftspolitiken och resultaten har använts för EU:s arbetskraftspolitiska beslutsfattande och uppföljning.

Ämnena har fastställts genom förordningar av Europeiska kommissionen och undersökningarnas uppgiftsinnehåll är detsamma i alla medlemsländer. Tilläggsfrågorna har ställts till ett delurval; fram till år 2004 under andra kvartalet, fr.o.m. år 2005 året om i samband med den 5:e intervjuomgången.

Från och med 2021 trädde ramförordningen 2019/1700 i kraft. I ramförordningen ges detaljerade teman för ämnesområdet arbetskraft. Utgående från dem fastställs en rullande flerårig plan för en period på åtta år. Fr.o.m. år 2021 omfattar arbetskraftsundersökningen med åtta års mellanrum sex detaljerade ämnen, och med fyra års mellanrum en tilläggsundersökning om ett aktuellt ämne som fastställs separat. Vissa ämnesområden upprepas alltså vart åttonde år som så kallade 8-årsvariabler. Periodiseringsförfarandet har preciserats i kommissionens delegerade förordning 2020/256.

Resultaten från tilläggsundersökningarna har publicerats av såväl Statistikcentralen som samarbetspartner. Uppgifter om publikationerna finns för vart och ett av undersökningsämnena. Eurostat publicerar internationella sammandragsrapporter samt databaser, https://ec.europa.eu/eurostat/web/lfs/data/database. Material kan lämnas ut för forskningsändamål utifrån en ansökan om användningstillstånd.

De årliga ämnena beskrivs på årsnivå under punkt 5 i denna dataskyddsbeskrivning.

1. Personuppgiftsansvarig och kontaktpersoner

Statistikcentralen

Postadress: 00022 STATISTIKCENTRALEN

Besöksadress: Verkstadsgatan 13, Helsingfors

Telefon: 029 551 1000 (växel)

Kontaktperson: Pertti Taskinen

E-post: tyovoimatutkimus@stat.fi

2. Dataskyddsombud

Dataskyddsombud: Elina Tavast

Telefon: 029 551 1000 (växel)

E-post: tietosuoja@stat.fi

3. Syftet med och den rättsliga grunden för behandlingen av personuppgifter

Huvudsakligt ändamål

Att framställa statistik över samhällsförhållanden enligt 2 § i lagen om Statistikcentralen.

Att för arbetskraftsundersökningen producera andra variabler än års- och kvartalsvariabler, som definierats i Europeiska kommissionens förordningar.

Att framställa arbetskraftsstatistik för nationellt bruk samt som material för EU:s statistikbyrå Eurostats EU-arbetskraftsundersökning, bearbetat enligt kraven i EU-rådets, -parlamentets och -kommissionens förordningar.

Ytterligare kan uppgifterna i registret i allmänhet användas för att framställa statistik som hör till Statistikcentralens verksamhetsområde och de kan i detta syfte slås samman med uppgifter i andra register. Dessutom kan uppgifterna behandlas och sammanslås med andra uppgifter i vetenskapliga undersökningar eller statistiska utredningar som gäller samhällsförhållanden.

Statistikcentralen använder uppgifterna också för att utveckla statistikföringen och publicerar eventuellt uppgifter som baserar sig på arbetskraftsundersökningen i experimentell statistik.

Rättslig grund

Behandlingen av personuppgifter grundar sig på artikel 6.1 e i EU:s allmänna dataskyddsförordning (behandlingen är laglig när den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning). Personuppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter behandlas med stöd av 6 § 7 punkten i dataskyddslagen.

4. Period under vilken personuppgifterna kommer att lagras

Det statistiska materialet lagras varaktigt i elektroniskt format i enlighet med Riksarkivets beslut.

I det material som bevaras ingår inte sådana uppgifter som möjliggör direkt identifiering (namn, adress och andra kontaktuppgifter) och som behövs i samband med genomförandet av datainsamlingen för att närma sig och kontakta uppgiftslämnaren. De förstörs inom tre år efter att datainsamlingen avslutats.

5. Personuppgifter som behandlas

Personuppgifter som behandlas för att samla in uppgifter:

personens efternamn och förnamn
personbeteckning
födelsedatum och registrerat kön
postadress
telefonnummer och e-postadress.

För att underlätta besvarandet och möjliggöra mångsidig användning av statistikmaterialet för forskningsändamål kan det insamlade svarsmaterialet kompletteras med registeruppgifter från olika tidpunkter. Uppgifterna behandlas på ett sådant sätt att det inte är möjligt att identifiera enskilda uppgiftslämnare i det färdiga statistikmaterialet.

Personuppgifter som behandlats i tilläggsundersökningar under olika år

2022: (Tilläggsundersökning) Plattformsarbete

Det rör sig om en EU grant-finansierad tilläggsundersökning som bygger på artikel 14 i förordning 2019/1700 om frivilliga genomförbarhets- och tilläggsstudier. Undersökningen om plattformsarbete anknyter alltså inte till det lagstadgade fleråriga rullande programmet, men datainsamlingen sker med samma metoder som inom andra ämnesområden.

Undersökningen utreder plattformsarbetets omfattning i Finland. Samtidigt utreds särdragen i plattformsarbetet och hurdant arbete som utförs via plattformarna. En del av uppgifterna efterfrågas från alla, en del bara från dem som utför plattformsarbete.

2022: Färdigheter som behövs i arbetet

Temaområdet 2022 är den första datainsamlingen enligt grundförordningen (2019/1700) som inte upprepas under andra år. I den används dock samma datainsamlingsmetoder som för de regelbundna 8-årsvariablerna. Med frågorna utreds hur mycket uppgiftslämnaren upplever att han eller hon behöver olika färdigheter i sitt arbete.

2021: Utrikesfödda personers arbetsmarknadsställning

Det första årstemat enligt grundförordningen 2019/1700 behandlar arbetsmarknadsställningen för utrikesfödda 15–74-åringar. I undersökningen frågas bl.a. om utbildning, arbete och erfarenheter i arbetslivet samt om språkkunskaper.

2020: Arbetsplatsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar

Undersökningen utreder hur vanligt det är med olycksfall i arbetet och arbetsrelaterade sjukdomar. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt frånvaro på grund av olycksfall i arbetet och arbetsrelaterade sjukdomar samt deras längd, skillnader mellan olika grupper av arbetstagare och olika typer av arbetsgivare när det gäller förekomsten av olycksfall i arbetet och arbetsrelaterade sjukdomar samt olika arbetsrelaterade riskfaktorer som kan utgöra ett hot mot arbetstagarens hälsa eller välbefinnande.

2019: Organisering av arbete och arbetstidsarrangemang

Temana för tilläggsundersökningen är följande:

flexibilitet i arbetstiderna, t.ex. i vilken utsträckning arbetstagaren själv kan bestämma arbetsdagens placering och om att ta ut en kort ledighet, eller om arbetstagaren ska stå till förfogande för arbetsuppgifter under sin fritid;
arbetsmetoder, såsom registrering av arbetstider, arbete under hård press och självständighet i arbetet;
arbetets fysiska placering, tiden som används för arbetsresan eller arbete någon annanstans än på den huvudsakliga arbetsplatsen.

Särskilda kategorier av personuppgifter som samlas in är hälsouppgifter.

2018: Att förena arbete och familjeliv

Med hjälp av undersökningen vill man följa upp utmaningar och framgångar i anknytning till förenandet av arbets- och familjeliv. I undersökningen utreds omsorgsansvar i fråga om barn och andra anhöriga och deras samband med sysselsättningen, barnens vårdarrangemang, hur väl samordningen av arbete och omsorgsansvar lyckas och de svårigheter som är förknippade med samordnandet, flexibiliteten i arbetet samt familjeledigheter och de avbrott i karriären som dessa medför. De nationella tilläggsfrågorna utreder mer ingående familjeledigheternas inverkan på arbetslivet, förkortad arbetstid på grund av vårdansvar, faktorer som gör det lättare att förena arbete och familj samt barns växelvisa boende.

2017: Företagsamhet

Temat för undersökningen är företagsamhet. Målpopulationen för undersökningen är alla företagare: lantbruks-, arbetsgivar- och ensamföretagare, frilansare samt yrkesutövare. Frågorna gäller kombiarbete (t.ex. sammanslagning av företagande och löntagararbete), nätverksbaserad tillväxt, företagarstig, företagarnas arbetsbelastning och arbetsförhållanden, delningsekonomi och social trygghet. Dessutom ställs fem frågor till löntagarna och icke-sysselsatta frågas om eventuella planer på att bli företagare.

2016: Unga på arbetsmarknaden

Målgruppen är 15–34-åringar. Teman för undersökningen: stöd som fåtts för jobbsökning, att hitta arbete, motsvarar arbetet utbildningsnivån, flyttning på grund av arbetet, arbetsresan, diskriminering, arbete som utförts under studietiden (också utan lön) samt utbildning som avbrutits efter högsta avlagda examen.

2014: Arbetsmarknadssituationen för invandrare och deras barn

I tilläggsundersökningen utreds invandrarnas och deras barns arbetsmarknadsställning. I den här undersökningen avses med invandrare utrikesfödda. Med andra generationens invandrare avses en person som själv är född i Finland, men av vars föräldrar åtminstone den ena är född i ett annat land.

Syftet med undersökningen är att utreda hur stor invandrarbefolkningen är och särskilt gruppen av s.k. andra generationens invandrare, invandrarnas sociala, ekonomiska och utbildningsmässiga bakgrund, orsakerna till invandringen och invandringens historia samt de viktigaste hindren för invandrarnas och deras barns deltagande på arbetsmarknaden.

Samma år har det dessutom gjorts en separat undersökning om utlänningars hälsa och välbefinnande (s.k. UTH), för att antalet invandrare skulle vara tillräckligt stort för att framställa tillförlitliga resultat.

2013: Arbetsplatsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar

Undersökningen utreder hur vanligt det är med olycksfall i arbetet och arbetsrelaterade sjukdomar. Särskild uppmärksamhet ägnas åt frånvaro på grund av olycksfall i arbetet och arbetsrelaterade sjukdomar samt deras längd, skillnader mellan olika grupper av arbetstagare och olika typer av arbetsgivare när det gäller förekomsten av olycksfall i arbetet och arbetsrelaterade sjukdomar samt olika arbetsrelaterade riskfaktorer som kan utgöra ett hot mot arbetstagarens hälsa eller välbefinnande.

De frågor om våld på arbetsplatsen som ställdes år 1999 och 2007 har lämnats bort.

Särskilda kategorier av personuppgifter som samlas in är hälsouppgifter.

2012: Övergången från arbete till pension

Tilläggsundersökningen fokuserar på den befolkning som får pension eller närmar sig pensionsåldern. Frågorna har ändrats något från enkäten år 2006. Undersökningen intresserar sig särskilt för om man går ner i arbetsmängd innan man går i pension och om de som fortfarande arbetar tänker fortsätta arbeta även efter att de gått i pension. Syftet med undersökningen år 2012 är att få svar på några huvudfrågor: hur och varför man lämnar arbetsmarknaden, varför man inte stannar kvar i arbetslivet längre och hur länge 50–69-åringar förväntar sig att stanna kvar på arbetsmarknaden.

2011: Arbetsförmåga och sysselsättning

Med undersökningen om arbetsförmåga och sysselsättning vill man producera information om intervjupersonens egen bedömning av sitt hälsotillstånd och sin arbetsförmåga. En kompletterande undersökning om samma ämne genomfördes 2002, men både innehållet och blanketten omarbetades avsevärt från föregående undersökningsomgång. Med undersökningen vill man utreda följande: uppgiftslämnarnas långvariga sjukdomar och långvariga funktionsproblem, huruvida långvariga sjukdomar och funktionsproblem begränsar förvärvsarbetet, huruvida personer med hälsoproblem behöver olika stödåtgärder för att kunna utföra förvärvsarbete samt om det finns andra faktorer än hälsofaktorer som begränsar förvärvsarbetet.

2010: Att förena arbete och familjeliv

I undersökningen utreds omsorgsansvaret hos 15–64-åringar och ansvarets samband med sysselsättningen, vårdarrangemangen för det yngsta barnet, användningen av familjeledigheter samt flexibiliteten i arbetstiden av familjeskäl. Ämnesområdet är detsamma som i tilläggsundersökningen år 2005.

Uppgiftsinnehåll: vårdarrangemangen för det yngsta barnet som bor i hushållet, användningen av familjeledigheter i fråga om det yngsta barnet, omsorgsansvar i anslutning till barn som bor utanför det egna hushållet, omsorgsansvar i anslutning till andra anhöriga, huruvida brist på vårdtjänster korrelerar med sysselsättning eller deltidsarbete, flexibilitet i arbetstiden av familjeskäl.

2009: Ungas övergång till arbetsmarknaden

I undersökningen utreddes 15–34-åringarnas övergång från studier till arbetsmarknaden och de faktorer som inverkar på övergången.

Uppgiftsinnehåll: Har uppgiftslämnaren förvärvsarbetat under läroanstalternas lov eller terminerna, genomfört arbetspraktik eller läroavtalsutbildning eller deltagit i arbetspraktik i anslutning till studier eller arbetskrafts- eller arbetslivsträning? Har uppgiftslämnaren studerat utan avbrott eller har det förekommit en paus på minst ett år i studierna? Förvärvsarbetade uppgiftslämnaren under pausen? Uppgifter om det första arbetet som inletts efter studierna och som pågått i längre än tre månader och sättet på vilket man fick kännedom om arbetet. Var arbetet stadigvarande eller ett visstidsarbete, arbetade uppgiftslämnaren heltid eller deltid, näringsgren, yrke och yrkesställning.

2008: Arbetsmarknadssituationen för invandrare och deras barn

Syftet med tilläggsundersökningen var att utreda invandrarnas sysselsättning jämfört med infödda medborgare. På grund av det ringa antalet invandrare som ingick i arbetskraftsundersökningens urval genomfördes i Finland dock bara en snäv version av undersökningen, där behövliga uppgifter importerades från befolkningsregistret. Det fanns inga extra intervjufrågor.

Undersökningens uppgifter har sänts till Eurostat, men de är inte tillgängliga som ett nationellt material.

2007: Arbetsplatsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar

I undersökningen utreddes hur vanligt det är med olycksfall i arbetet och arbetsrelaterade sjukdomar, frånvaro på grund av dem samt faktorer som hotar det psykiska och fysiska välbefinnandet på arbetsplatsen. Dessutom frågades om våld på arbetsplatsen. Målgruppen var alla sysselsatta samt tidigare sysselsatta. Undersökningen upprepades delvis med samma innehåll som tilläggsundersökningen om samma ämne år 1999.

Uppgiftsinnehåll: Har det inträffat olycksfall i arbetet under de senaste 12 månaderna. Frånvaro på grund av olycksfall i arbetet. Finns det arbetsrelaterade sjukdomar. Typ av arbetsrelaterad sjukdom och om den innebär begränsningar. Frånvaro på grund av arbetsrelaterad sjukdom. Faktorer som hotar det psykiska välbefinnandet på arbetsplatsen. Faktorer som hotar det fysiska välbefinnandet på arbetsplatsen. Arbetsplatsvåld under de senaste 12 månaderna.

Särskilda kategorier av personuppgifter som samlas in är hälsouppgifter.

2006: Övergången från arbetslivet till pension

Målgruppen för undersökningen var sysselsatta i åldern 50–69 år samt de icke-sysselsatta som då det senaste anställningsförhållandet avslutades var minst 50 år. Syftet med undersökningen var att utreda hur tre faktorer i anslutning till arbetet – flexibla arbetstidsarrangemang, arbetarskydd och utbildningsmöjligheter – inverkar på tidpunkten för pensioneringen. Dessutom frågades efter bakgrundsuppgifter om personens hälsotillstånd och arbetsförmåga.

Uppgiftsinnehåll: Hur länge uppgiftslämnaren har förvärvsarbetat under sin livstid, de pensioner och rehabiliteringsstöd som för närvarande betalas ut till personen, en bedömning av det nuvarande hälsotillståndet och personens nuvarande arbetsförmåga, har personen en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och begränsar den funktionsförmågan?

Frågor till sysselsatta: (i) åldern då personen började ta ut pension eller deltidspension (om personen redan tar ut en pension), (ii) skäl till varför personen fortsätter att arbeta om han eller hon har rätt till pension eller redan tar ut ålderspension, har personen gått ner i arbetstid eller planerar han eller hon att gå ner i arbetstid före pensioneringen t.ex. med hjälp av deltidspension, åldern då personen helt och hållet tänker sluta förvärvsarbeta, vilka faktorer skulle leda till att personen stannade kvar i arbetet längre än planerat (t.ex. flexiblare arbetstidsarrangemang, möjligheter till utbildning eller rehabilitering, mindre belastande arbete), kan personen tänka sig att förvärvsarbeta som pensionär, sjukfrånvarons omfattning och längd under de senaste 12 månaderna, tror personen att han eller hon kan arbeta i det nuvarande yrket om två år.

Frågor till icke-sysselsatta: (i) verksamhet omedelbart efter att förvärvsarbetet upphörde, (ii) åldern då personen började ta ut ålderspension, orsaken till att personen gick i pension just vid en viss ålder, gick personen ner i arbetstid före pensioneringen t.ex. med hjälp av deltidspension, vill personen ännu återvända till arbetslivet, åldern då personen helt och hållet tänker sluta förvärvsarbeta (arbetslösa och de pensionärer som ännu önskar återvända till arbetslivet), vilka faktorer skulle ha lett till att personen hade stannat längre kvar i arbetslivet (t.ex. flexiblare arbetstidsarrangemang, utbildnings- eller rehabiliteringsmöjligheter, mindre belastande arbete).

2005: Att förena arbete och familjeliv

I undersökningen utreddes användningen av familjeledigheter och vårdarrangemang för barn samt omsorgsansvar i fråga om andra personer än egna barn (t.ex. åldringar, sjuka), kartlades brister i vårdtjänsterna för barn eller andra närstående som behöver vård och bedömdes i vilken mån dessa brister inverkar på personens möjligheter att arbeta heltid. Dessutom frågades om möjligheterna till flexibla arbetstider av familjeskäl.

Uppgiftsinnehåll:

uttagen familjeledighet under de senaste 12 månaderna eller den huvudsakliga orsaken till att personen inte tagit ut familjeledighet trots att han eller hon haft rätt till sådan
vårdarrangemang för egna barn under 15 år
problematiska vårdsarrangemang för barn under skolans eller dagvårdsplatsens lov
omsorgsansvar för andra närstående (andra än egna barn, åldringar, personer med funktionsnedsättning osv.)
nöjdhet med den nuvarande tidsanvändningen när det gäller att förena arbete och familjeliv
samband mellan brister i barnvårdstjänster och andra vårdtjänster samt undersysselsättning
möjlighet till flexibel arbetstid eller tillfällig frånvaro av familjeskäl
tillfällig vårdledighet under 12 månader.

2004: Arbetsarrangemang och arbetstidsformer

Uppgiftsinnehåll:

Företagarnas självständighet i arbetet:

arbetar företagaren för en eller flera uppdragsgivare
självständighet i fråga om arbetstider och arbetssätt
handlar företagandet om en formalitet (har personen t.ex. tidigare arbetat med samma uppgifter som löntagare, men varit tvungen att grunda en firma när verksamheten lagts ut på entreprenad).

Löntagarnas arbetstidsarrangemang:

övertidstimmar och avlönat övertidsarbete under undersökningsveckan
skiftarbete
daglig flexibel arbetstid
periodarbete, komprimerad arbetsvecka
arbete endast vid inkallelse
avtalsenlig arbetstid
former av deltidsarbete (också företagare)
hur atypiska arbetstidsarrangemang lämpar sig för livssituationen (också företagare)

hur ofta arbetar personen övertid med eller utan lön. Dessutom ställdes vissa frågor om familjesituationen.

2003: Livslångt lärande

I undersökningen utreddes befolkningens deltagande i utbildning som ordnats på olika sätt under de senaste 12 månaderna. Undersökningen intresserade sig för examensinriktad utbildning, men också kortare kurser samt självstudier. Målpopulationen bestod av alla 15–74-åringar och materialet samlades in under andra kvartalet år 2003.

Uppgiftsinnehåll

Examensutbildning under de senaste 12 månaderna: utbildningsnivå och utbildningsområde
Övriga kurser: utbildningsområde, anknytning till arbetet, antal undervisningstimmar
Självstudier under de senaste 12 månaderna: vilka verktyg har personen använt?

Undersökningen upprepade delvis samma ämnen som 2001 års ad hoc-undersökning. Undersökningen intresserade sig för nya anställningsformer och arbetstidsarrangemang samt hur atypiska arbetstider lämpade sig för livssituationen. Uppgifterna samlades in under andra kvartalet 2004.

2002: Begränsat arbetsföra i arbetslivet

Uppgiftsinnehåll:

allmänt hälsotillstånd: egen bedömning av hälsotillståndet, poängsättning av arbetsförmågan, frånvarodagar från arbetet
har personen någon långvarig sjukdom eller skada, sjukdomens typ
regelbunden medicinering
sjukdomens ursprung och varaktighet
på vilket sätt begränsar sjukdom möjligheterna att arbeta
tillgången till och behovet av stöd eller specialarrangemang
deltagande i rehabilitering under de senaste 12 månaderna
nöjdhet med rehabilitering som personen deltagit i
behovet av rehabilitering.

2001: Arbetstidens längd och arbetstidsformer

Med undersökningen ville man få information om nya typer av anställningsförhållanden och arbetstidsarrangemang som avviker från s.k. normalt heltidsarbete. Dessutom intresserade sig undersökningen för familjesituationens samband med arbetstiderna. Materialet samlades in under andra kvartalet år 2001 och målgruppen för undersökningen var sysselsatta löntagare och företagare.

Uppgiftsinnehåll

Frågorna till företagare:

antalet uppdragsgivare
självständighet i fråga om arbetsarrangemang och arbetstider
är jobbets längd beroende av att en produkt eller tjänst färdigställs?

Frågorna till löntagare:

arbetstidsform
typ av skiftarbete
orsak till att personen sökt sig till skiftarbete
hur kvälls-, natt- eller veckoslutsarbete lämpar sig för den nuvarande livssituationen
möjlighet att påverka klockslaget då arbetet börjar och slutar
flextid, utjämning av arbetstiden och användning av flexramar
veckoarbetstid enligt arbetsavtal
arbetstidsarrangemang som avviker från den normala arbetstiden: periodarbete, komprimerad arbetsvecka, avtal med minimiarbetstid, arbete endast vid inkallelse, individuellt överenskomna arbetstider
orsak till atypiska arbetstidsarrangemang

övertid med och utan lön.

2000: Övergången från utbildning till arbetslivet

Materialet samlades in under andra kvartalet år 2000 och målgruppen för undersökningen var de 15–34-åringar som under de senaste fem åren antingen avslutat sina studier eller haft minst ett års uppehåll i studierna. Syftet med undersökningen var att utreda när studierna avslutades eller avbröts, när det första arbetet som pågick i minst sex månader började efter det att studierna avslutades eller avbröts och yrket i det arbetet, jobbsökning efter det att studierna avslutades eller avbröts och föräldrarnas utbildningsnivå.

1999: Arbetsplatsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar

Undersökningen utredde hur vanligt det är med olycksfall i arbetet och arbetsrelaterade sjukdomar. Dessutom frågades om våld på arbetsplatsen. Målgruppen var alla sysselsatta och tidigare sysselsatta i åldern 15–74 år.

Följande personuppgifter om uppgiftslämnaren eller andra medlemmar i bostadshushållet kan sammanslås med det insamlade svarsmaterialet:

födelseår, registrerat kön, civilstånd, uppgifter om familj, boende och boningsort, utbildnings- och examensuppgifter, uppgifter om inkomster, förmåner och sysselsättning, yrkes- och arbetsplatsuppgifter, uppgifter om jobbsökning, skatte- och förmögenhetsuppgifter, modersmål, medborgarskap och födelseland, hälso- och sjukvårdsuppgifter samt uppgifter om kommande dödsorsak och dödsår.

Personuppgifter eller enkätsvar lämnas inte ut utanför Statistikcentralen i sådan form som gör det möjligt att identifiera uppgiftslämnaren.

6. Källor som i regel används

Källor till registeruppgifter

Personuppgiftsansvarig och register:

Statistikcentralens befolkningsdatabas samt undersöknings- och statistikmaterial om boende, utbildning, sysselsättning, utkomst, social- och hälsovård och uppgifter om dödsorsaker som Statistikcentralen samlat in, framställt eller beställt.

- - Arbets- och näringsministeriet: Registret över arbetssökande
  - Skatteförvaltningen: Inkomstregistret
  - Skatteförvaltningen: Fackföreningstillhörighet

Övriga informationskällor

Offentliga källor

Källan till de telefonnummer som används i datainsamlingsskedet är telefonoperatörernas nummerdatabaser och andra offentligt tillgängliga källor.

Direkt datainsamling, den registrerades egen anmälan

Åren 1999–2021 har uppgifterna samlats in genom en telefonintervju eller besöksintervju.

Fr.o.m. år 2022 har uppgifter dessutom samlats in med en webblankett.

7. Att lämna ut uppgifter

Personuppgifter lämnas i regel inte ut till utomstående i identifierbar form. Användningstillstånd kan i enskilda fall beviljas för vetenskaplig forskning och statistiska utredningar efter att sådana uppgifter som gör det möjligt att direkt identifiera uppgiftslämnaren har tagits bort. Uppgifter om ålder, kön, yrke, socioekonomisk ställning och utbildning kan dock lämnas ut för ovan nämnda ändamål också med identifikationsuppgifter.

Med användningstillstånd kan data användas via ett distansanvändningssystem även från de länder utanför EU vars nivå på dataskyddet har definierats som tillräcklig i Europeiska kommissionens beslut. En lista över dessa länder publiceras i EU:s officiella tidning och på Europeiska kommissionens webbplats.

8. Överföring till länder utanför EU och EES

Personuppgifter överförs inte till länder utanför EU eller EES eller till internationella organisationer. Om personuppgifter ska överföras eller lämnas ut till länder utanför EU eller EES ska du kontakta dataskyddsombudet (tietosuoja@stat.fi).

9. Automatiserat beslutsfattande

Personuppgifter används inte till automatiserat beslutsfattande.

10. Den registrerades rättigheter

Information om den registrerades rättigheter finns på Statistikcentralens webbplats https://www.stat.fi/meta/tietosuoja/index_sv.html.

11. Rätt att överklaga hos tillsynsmyndigheten

Om du anser att dina personuppgifter behandlas på ett olagligt sätt, kan du inge ett klagomål till dataombudsmannens byrå.

Dataombudsmannens byrå

Besöksadress Fågelviksgränden 4, 00530 Helsingfors

Postadress PB 800, 00531 Helsingfors

E-post tietosuoja(at)om.fi

Telefonväxel 029 566 6700

Registratorskontor 029 566 6768

Mer information om hur du lämnar in ett klagomål finns på dataombudsmannens byrås webbplats på adressen www.tietosuoja.fi/sv.

12. Övrig information

Skriv här andra nödvändiga uppgifter om behandlingen av personuppgifter, t.ex. eventuella undantag från det ovan nämnda. Om det är nödvändigt, ange här var dataskyddsbeskrivningen för tjänsten/registret/funktionen finns tillgänglig.