Publicerad: 12.4.2007

Äldrehushållens förmögenhet har ökat mest

Trots lågkonjunkturen har de senaste 16 åren i Finlands ekonomi varit en god tid för de finländska hushållen: hushållens nettoförmögenhet ökade 1,8-faldigt mellan åren 1988 och 2004. Förmögenheten ökade dock inte jämnt i alla befolkningsgrupper. Bland de äldre åldersklasserna har förmögenheten ökar klart mer än bland de yngre. Pensionärernas nettotillgångar fördubblades och nettotillgångarna bland de förmögnaste, dvs. 55-64-åringar, ökade 2,3-faldigt. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens nya rapport Kotitalouksien varallisuus 1988-2004 (ung. Hushållens förmögenhet 1988-2004) som beskriver finländska hushålls förmögenhetsställning från och med slutet av 1980-talet.

Enligt 2004 års förmögenhetsundersökning ägde de finländska hushållen förmögenhet för i genomsnitt 147 500 euro. Realvärdet på bruttoförmögenheten var 47 procent större än år 1998. År 2004 var nettoförmögenheten, som avdragits med bostads-, konsumtions- och studieskuld, i genomsnitt 128 000 euro. Förmögenheten ökade speciellt mycket just mellan åren 1998 och 2004 (47%). Från år 1994 till år 1998 ökade förmögenheten mindre, dvs. med 24 procent.

Uppgången på bostads- och aktiemarknaden har inverkat på värdet på hushållens centrala förmögenhetsposter. I undersökningen räknades bostadsförmögenhet, fortskaffningsmedel, bankinsättningar, aktier och andra finansiella tillgångar till förmögenhet. I genomsnitt 56,7 procent av hushållens förmögenhet är bunden till den egna bostaden. Den egna fasta bostadens förmögenhetsandel har hela tiden minskat, från år 1994 med totalt 4,2 procentenheter. Placeringsbostädernas andel av förmögenheten har däremot ökat.

Skuldsättningen belastar de unga

Baksidan med den ökade förmögenheten är att skuldsättningen ökar. De skuldsatta hushållens andel var ännu år 2004 lägre än under toppåren i slutet av 1980-talet. År 1988 hade nästan två tredjedelar av hushållen skuld. Efter lågkonjunkturen försökte hushållen bli av med sina skulder och både andelen hushåll med bostadsskuld och konsumtionsskuld var den lägsta i undersökningen år 1998. År 2004 hade ungefär vartannat hushåll skulder. Under 2000-talet har skuldbeloppen dock ökat mycket snabbare än antalet skuldsatta och i och med att lånen blir större har också lånetiden blivit längre.

Den snabbt ökande skuldsättningen berör olika hushåll på olika sätt t.ex. beroende på ålder och livsskede. Enligt uppgifterna år 2004 har omkring 75 procent av personerna i åldersgruppen 35-44 år skuld. 57 procent hade bostadsskuld. När det gäller de äldre, dvs. 55-64-åringarna, hade 40 procent skuld och 23 procent bostadsskuld.

Andelen av hushåll (%) med bostadsskuld efter referenspersonens åldersgrupp 1988-2004

Förmögenheten ojämnt fördelad

Förmögenheten varierar mycket förutom efter åldersgrupp också efter inkomst- och förmögenhetsklasser, socioekonomisk ställning samt typ av hushåll. År 2004 var nettoförmögenheten större än genomsnittet för hela landet bara i de äldre åldersklasserna, dvs. bland minst 45 år fyllda. Bland den förmögnaste åldersklassen, dvs. 55-64-åringar, var nettotillgångarna 204 000 euro, vilket var över en och en halv gånger större än genomsnittet för landet. År 1988 var åldersgruppens nettotillgångar 1,3 gånger så stora. Ökningen av ungas, dvs. 25-34-åringarnas, nettoförmögenhet har pressats ner på grund av den snabba skuldsättningen de senaste åren.

Under 1990-talet började inkomstskillnaderna öka. Förmögenhetsundersökningen innehåller uppgifter fr.o.m. slutet av 1980-talet. Fr.o.m. 1988 har också fördelningen av förmögenheten blivit ojämnare. Från år 1998 till år 2004 utjämnades skillnaderna något, men då förmögenheten granskas utan den stadigvarande bostaden har förmögenhetsskillnaderna hela tiden ökat sedan år 1988. I förmögenhetsfördelningen var förändringen tydligast i den högsta förmögenhetsdecilen. I 2004 års undersökning ägde den förmögnaste decilen 38,5 procent av bruttoförmögenheten, medan motsvarande andel år 1988 var 32,5 procent.

Trots den allmänna förmögenhetsutvecklingen släpar en stor grupp människor och hushåll efter då det gäller förbättringen av levnadsförhållandena. I skuggan av den ekonomiska tillväxten har den s.k. relativa fattigdomsrisken och ojämlikheten ökat. Merparten, dvs. 61 procent, av de personer som lever under fattigdomsgränsen hör till den mindre bemedlade femtedelen. I de övriga förmögenhetsklasserna finns också hushåll som lever under fattigdomsrisk.

Hushåll klassificerade som hushåll som lever under fattigdomsrisk ägde främst bostad eller tillgångar som t.ex. bil. Nästan en fjärdedel (23%) av dem bodde i ägarbostad. Bland åldersgruppen 45-64- åringar (40%) och 65 år fyllda (33%) fanns det mer personer som bodde i ägarbostäder än i genomsnitt.

Arv till 16 procent av hushållen

Åren 2000-2004 hade omkring 400 000 hushåll, dvs. 16 procent av alla hushåll fått arv. Av de hushåll som fått arv fick 71 procent egendom i form av finansiell förmögenhet, dvs. som insättningar och värdepapper. Den näst vanligaste ärvda egendomen var bostadsförmögenhet (bostadsfastigheter, bostadsaktier och fritidsbostäder). 37 procent av dem som fått ärva hade fått bostadsförmögenhet och 13 procent skogs- eller jordegendom. Förmögenheten inverkar väsentligt på hur mycket man får ärva. Oberoende av vad som ärvs fick hushållen i den förmögnaste femtedelen betydligt större arv än andra hushåll.

De stora åldersklasserna (referenspersonens födelseår 1945-1954) är nu i ett sådant skede i livet då arv är vanliga. Toppen är dock redan nådd och antalet personer som får arv har börjat minska. Åren 2000-2004 fick 112 000 hushåll i de stora åldersklasserna, dvs. ungefär var fjärde, arv. Bland de yngre åldersklasserna var arv klart mera sällsynt. Nu håller det dock på att ske förändringar som gynnar allt yngre åldersklasser och i synnerhet värdet på den ärvda egendomen ökade klart bland de yngre åldersklasserna.

Hushåll som fått arv och gåvor efter referenspersonens födelseår i undersökningarna år 1994, 1998 och 2004, antal hushåll

Källa: Förmögenhetsundersökning 2004. Statistikcentralen

Förfrågningar: Markku Säylä (09) 1734 3410, kulutus.tilastokeskus@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Tabeller

Tabeller i databaser


Senast uppdaterad 12.4.2007

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Hushållens förmögenhet [e-publikation].
ISSN=2242-3222. 2004. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 23.1.2020].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtutk/2004/vtutk_2004_2007-04-12_tie_002_sv.html