Begrepp och definitioner

Elev

I statistiken över grundskolor, ämnesval och specialundervisning är grundskolelever alla elever som är inskrivna i grundskolan: förskoleelever, elever i årskurserna 1-9 och eleverna i tilläggsundervisning (elever i 10 klass).

Uppgifterna om antalet elever i grundskolan beskriver tidpunkten den 20 september.

Examen

I grundskolstatistiken kan grundskolans avgångsbetyg betraktas som den examen som avläggs vid grundskola. Grundskolans avgångsbetyg kan avläggas i grundskola, gymnasium och folkhögskola.

Förskoleundervisning

I grundskolestatistiken och statistiken över specialundervisning avses med förskoleundervisning undervisning av förskoleelever som är inskrivna i grundskolan. Förskoleundervisningen är avsedd för 6-åringar som skall inleda skolgången följande år. Förskoleundervisning ges förutom i förskoleklasser i grundskolor också i daghem. Det är frivilligt att delta i förskoleundervisning.

Grundskola

I statistiken "För- och grundskoleundervisning", "Ämnesval" "Specialundervisning" och "Studerande och examina vid läroanstalter" avses med grundskola läroanstalter där det ges allmänbildande grundundervisning till hela åldersklassen (grundläggande utbildning vid grundskola, läropliktsskola). Alla 7-16-åringar i läropliktsålder går i grundskola. Det tar nio år att avlägga grundskolan.

Till grundskolorna räknas de läroanstalter som hör till följande läroanstaltstyper:

11 Grundskolor

12 Specialskolor på grundskolstadiet

19 Skolor på grundskol- och gymnasiestadiet.

Det är också möjligt att studera grundskolans hela lärokurs eller grundskolans ämnesstudier vid gymnasier och folkhögskolor, men den grundläggande utbildning som ges vid dessa läroanstalter riktar sig till studerande som är äldre än i läropliktsåldern (grundläggande utbildning för vuxna). Dessa läroanstalter och studeranden räknas vanligen inte med i de uppgifter som beskriver grundskolorna.

Grundskolans avgångsbetyg

I grundskolstatistiken avses med grundskolans avgångsbetyg det betyg en elev får för att ha avlagt grundskolans hela lärokurs. Grundskolans avgångsbetyg kan erhållas i en grundskola, ett gymnasium eller en folkhögskola. Avgångsbetyg som avlagts någon annanstans än i grundskolan räknas inte med i antalet avgångsbetyg i grundskolstatistiken.

Läroanstalt

Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.

Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.

Personer som avslutat grundskolan

I grundskolstatistiken och statistiken över personer som sökt till utbildning avses med personer som avslutat grundskolan elever som avlagt grundskolans hela lärokurs med godkänt vitsord och fått avgångsbetyg från grundskolan. Grundskolans hela lärokurs kan avläggas i grundskola, gymnasium eller folkhögskola.

Specialundervisning

I statistiken över specialundervisning i grundskolan (sedan år 1995) avses med specialundervisning undervisning som anordnas för elever i grundskolan på grund av handikapp, sjukdom, utvecklingsfördröjning, störning i känslolivet eller av annan jämförbar orsak (intagna eller överförda till specialundervisning) eller på grund av lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter (deltids specialundervisning). Enligt lag skall en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas skall utarbetas för eleven.

Specialundervisningen i grundskolan avviker från den allmänna undervisningen i att den förutsätter betydande specialarrangemang. Arrangemangen kan gälla undervisningsplanen, undervisningsmetoderna, elevbedömningen, hjälpmedlen, kommunikationssättet osv. Specialelever får undervisning i samband med den allmänna undervisningen, i specialgrupper eller i specialskolor.

I statistiken över specialundervisning i yrkesutbildning (sedan år 1999) avses med specialundervisning undervisning som anordnas för studerande som på grund av handikapp, sjukdom, utvecklingsfördröjning eller av annan orsak behöver särskilda undervisnings- eller elevvårdstjänster. För den studerande utarbetas enligt lagen om yrkesutbildning en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas.

Tilläggsundervisning

I statistiken över grundskole- och specialundervisning avser tilläggsundervisning en frivillig ettårig tilläggsklass (10 klass) som anknyter till grundskolan.

Utbildning

Här avses med utbildning utbildning som leder till examen.

Med utbildning som leder till examen (examensinriktad utbildning) avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs (avgångsbetyg från grundskolan), gymnasieutbildningens hela lärokurs (studentexamen), International Baccalaureate-examen, Reifeprüfung-examen, European Baccalaureate-examen, Gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen.

Utbildning som leder till examen klassificeras med hjälp av utbildningsklassificeringen.

Utbildningssektor

I läroanstaltsstatistiken indelas utbildningen i följande utbildningssektorer:

• grundskoleutbildning
• gymnasieutbildning
• yrkesutbildning
• yrkeshögskoleutbildning
• universitetsutbildning.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 3-6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det är frivilligt att delta i förskoleundervisningen.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.

Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Ämnesstuderande

I läroanstalternas statistik över vuxenutbildning avses med ämnesstuderande en person som studerar ett enskilt ämne som hör till grundskolans eller gymnasiets läroplan, inte grundskolans eller gymnasiets hela lärokurs.

Årskurs

I grundskole-, ämnesvals- och specialundervisningsstatistiken indelas grundskolan i nio årskurser, 1-9. Till grundskolan räknas också förskoleundervisningen för elever som är inskrivna vid grundskolan och tilläggsundervisningen i grundskolan (10 klass).

Eleverna statistikförs årskursvis. Om det inte går att föra eleverna till en viss årskurs (t.ex. vissa elever i specialundervisning), statistikförs de på den årskurs som motsvarar deras ålder.

Olet sivulla:

Förstasidan > Statistik > Utbildning > För- och grundskoleundervisning > Begrepp och definitioner

Statistik

Utbildning

För- och grundskole-
undervisning

• Kommande offentliggöranden

• Offentliggöranden
• Översikter
• Tabeller
• Figurer

• Pressmeddelanden
• Utbud av produkter och tjänster

• Beskrivning
• Kvalitetsbeskrivningar
• Metodbeskrivningar
• Begrepp och definitioner
• Klassificeringar

• Tilläggsuppgifter

Suomeksi In English Utskriftsvänlig sida

Index| Sidokarta| Synpunkter| Kontaktinformation

Etusivu| Home

Förstasidan

Statistik

Statistikinfo

Datainsamling

Produkter och tjänster

Aktuellt

Statistikcentralen

Statistikcentralen Växel (09) 17 341 Kontaktinformation Upphovsrätt och användarvillkor Synpunkter