Antal anställda omfattar löntagare och företagare. De anställda har omvandlats till helårsanställda på så sätt att t.ex. en halvdagsanställd motsvarar en halv person och två halvdagsanställda motsvarar en helårsanställd.
När det gäller företagare räknas som företagarens arbetsinsats den arbetsinsats som företagets ägare eller en familjemedlem har gjort i sitt företag utan egentlig lön.
Anställda vid företag som inte ingår i företags- och arbetsställeregistrets enkät har estimerats på basis av löner.
Summan av de arbetstimmar som löntagarna utfört under räkenskapsperioden. Timmarna beräknas på ett metodmässigt sätt på basis av de uppgifter som erhålls ur arbetskraftskostnadsindexet.
Förädlingsvärdet mäter den sammanlagda värdeökning som producerats av olika produktionsfaktorer i arbetsställets egentliga produktionsverksamhet. Förädlingsvärdet räknas som skillnaden mellan intäkterna av produktionsverksamhet och de kostnader som förorsakats av verksamheten. Intäkterna inkluderar också arbetsställets leveranser till företagets andra arbetsställen och kostnaderna inkluderar anskaffningar från företagets andra arbetsställen. Enligt definitionen skall de kostnader som förorsakas av arbetsställets arbetskraft inte inkluderas i kostnaderna.
Med hjälp av produktionens bruttovärde kan man räkna förädlingsvärdet enligt följande schema:
BRUTTOVÄRDE
- inköp av material och förnödenheter
- inköp av företagets andra arbetsställen
- förändring av material- och förnödenhetslager
- utomstående tjänster
- övriga fasta och rörliga kostnader (exkl. personalkostnader)
+ försäljningsförluster av anläggningstillgångar
+ anskaffning av handelsvaror
= FÖRÄDLINGSVÄRDE
Med handelsvaror avses de nyttigheter som företaget köpt till vidareförsäljning utan fortsatt behandling. Som handelsvaror räknas också råmaterial som företaget köpt till vidareförsäljning som sådana.
Hjälparbetsstället producerar tjänster (och i undantagsfall varor, såsom tillsatsämnen och tillbehör) främst för företaget eller för en enhet av företagstyp. Hjälpfunktionerna är nästan alltid nödvändiga för att utföra huvud- och bifunktionerna. För hjälparbetsstället definieras näringsgren i enlighet med vilken verksamhet det huvudsakligen betjänar.
Hjälparbetsställen är t.ex. huvudkontor, distriktskontor el. dyl. administrativt kontor, separat transportenhet, reparationsverkstad för företagets egna fordon, lager och databehandlingsenhet. Om dessa funktioner har arrangerats till samma arbetsställe som den normala produktionen, anses de i allmänhet inte som separata hjälparbetsställen.
I områdes- och näringsgrensstatistik över industrin anses som hjälparbetsställen också ett kraftverk som fungerar i samband med det industriella arbetsstället eller som producerar energi för företagets eget bruk. Hjälparbetsställen är också forsknings- och utvecklingsenheter som fungerar i samband med det industriella arbetsstället eller separat.
Investeringarna i anläggningstillgångar omfattar anskaffningar av materiella anläggningstillgångar och ombyggnader, från vilka försäljningar och överlåtelser av anläggningstillgångar avdras.
I materiella anläggningstillgångar räknas mark- och vattenområden, mark- och vattenanläggningar, byggnader och konstruktioner, maskiner och inventarier samt andra materiella anläggningstillgångar. Byggnader och konstruktioner samt mark- och vattenanläggningar räknas som investeringar för den statistikperiod då de har betalats. Andra anläggningstillgångar räknas som investeringar för den statistikperiod då anläggningstillgångarna övergår till köparens eller mottagarens bruk.
Till och med år 1994 användes begreppet bruttoökning av materiella anläggningstillgångar. Detta begrepp är till innehållet identiskt med det nuvarande begreppet.
I material och förnödenheter räknas de material som direkt används för tillverkning av de producerade varorna (råmaterial, halvfabrikat, tillsatsämnen, delar samt små icke-aktiverade verktyg och redskap). I material och förnödenheter räknas också hjälputrustning (smörjmedel, vatten m.m.). Material och förnödenheter omfattar inte kontors- eller förpackningstillbehör.
Löner och arvoden, pensionskostnader och övriga personalbikostnader = Personalkostnader
Personalkostnaderna omfattar löner på vilka förskottsinnehållning ska verkställas och därmed jämförbara kostnader samt direkt på lönen baserade kostnader såsom socialskyddsavgifter, lagstadgade och frivilliga personförsäkringspremier samt pensionskostnader.
Övriga frivilliga personalkostnader hör till övriga rörelsekostnader.
Produktionens bruttovärde mäter arbetsställets faktiska produktion. I produktionsverksamheten räknas alla intäkter i anslutning till produktionen, också tillverkning för eget bruk, och den tillverkning som levereras till företagets andra arbetsställen. Bruttovärdet omfattar inte överlåtelsevinster av anläggningstillgångar, som inte räknas som produktionsmässiga poster utan som extraordinära intäkter. Därtill avdras anskaffningen av handelsvaror från intäkterna av produktionsverksamhet, för att i produktionsverksamheten bara få med den marginal som uppstår av försäljningen av handelsvaror.
Produktionens bruttovärde har beräknats på basis av det kalkylmässiga driftsbidrag som arbetsstället uppgivit. Schemat för produktionens bruttovärde:
Omsättning
+ leveranser till företagets andra arbetsställens bruk
+ ändring av tillverkningslager
+ tillverkning för eget bruk
+ övriga intäkter av affärsverksamheten
- överlåtelsevinster av anläggningstillgångar
- anskaffning av handelsvaror
= BRUTTOVÄRDE
Med referensperiod avses en tidsperiod för vilken uppgifterna samlas in. I strukturstatistiken är räkenskapsperioden referensperiod.
Statistikenhet är en statistisk primärenhet, som statistikföringen gäller, dvs. en enhet från vilken uppgifterna samlas in. I statistiken över företagens strukturer består statistikenheten antingen av ett självständigt företag eller företagets arbetsställe.
Med tillverkning avses mekanisk eller kemisk förvandling av oorganiska eller organiska ämnen till nya produkter oberoende av om arbetet utförs maskinellt eller för hand, i en fabrik eller hemma hos arbetstagaren. Enligt definitionen räknas också hopmontering av produkter till industriverksamhet. Vid sammanställning av statistiken kombinerar man traditionsenligt med tillverkning utöver den egentliga tillverkningsverksamheten också utvinning av mineraler och el-, gas- och vattenförsörjning.
Finlands officiella statistik (FOS):
Områdes- och näringsgrensstatistik över industrin [e-publikation].
Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 26.5.2012].
Åtkomstsätt: http://www.tilastokeskus.fi/til/atoi/kas_sv.html.
Olet sivulla:
Förstasidan > Statistik > Industri > Områdes- och näringsgrensstatistik över industrin > Begrepp och definitionerStatistik
Områdes- och näringsgrensstatistik över industrin
Statistikcentralen
Växel (09) 17 341
Kontaktinformation
Upphovsrätt och användarvillkor
Synpunkter
|