27.7.2004

Förfrågningar: Pertti Kangassalo (09) 1734 3598, pertti.kangassalo@tilastokeskus.fi
Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Konsumenternas tro på ekonomin försvagades i någon mån i juli

Trenden med ett växande förtroende för ekonomin hos konsumenterna bröts i juli. Konsumenternas förtroendeindikator var 11,4, vilket alltjämt är högre än under motsvarande period i fjol. Av förtroendeindikatorns fyra delfaktorer försvagades uppskattningarna av möjligheterna att spara och utvecklingen av arbetslösheten jämfört med juni. Synen på den egna ekonomin och Finlands ekonomi var något så när oförändrad. Uppgifterna grundar sig på Statistikcentralens konsumentbarometer. Barometern bygger på intervjuer som mellan den 1 och 19 juli gjordes med 1 565 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas syn på ekonomin i juli 2004

Juli 2004 nettotal Juni 2004 nettotal Juli 2003 nettotal Medeltal
10/95-7/04
Konsumenternas förtroendeindikator 11,4 14,3 9,4 13,6
Den egna ekonomiska situationen om 12 mån. jämfört med nuläget 9,9 10,4 9,4 8,8
Hushållets möjligheter att spara under de följande 12 mån. 40,8 49,8 43,4 30,0
Finlands ekonomiska situation om 12 mån. jämfört med nuläget 5,6 5,9 1,4 7,6
Antalet arbetslösa om 12 mån. jämfört med nuläget -10,6 -8,9 -16,8 7,8
Inflationen om 12 mån., % 2,0 1,8 1,5 1,9
Risken för egen arbetslöshet vid intervjutidpunkten 5,1 5,2 .. ..
Hushållets penningsituation vid intervjutidpunkten 29,7 31,1 31,4 23,8
Hur fördelaktigt är det att köpa kapitalvaror vid intervjutidpunkten 33,7 28,8 34,9 20,0
Hur fördelaktigt är det att spara vid intervjutidpunkten 11,1 13,7 9,6 4,2
Hur fördelaktigt är det att ta lån vid intervjutidpunkten 28,8 26,3 35,6 21,7
Nettotalet erhålls genom att den procentuella andelen nekande svar viktas och subtraheras från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av fyra nettotal för de kommande 12 månaderna: den egna ekonomin och Finlands ekonomi, arbetslösheten och hushållens möjligheter att spara. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och 100. En positiv siffra innebär en optimistisk syn och en negativ siffra en pessimistisk syn på ekonomin.

I juli trodde 29 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. 18 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i juli i fjol 29 och 25 procent. I juli litade 27 procent av konsumenterna på att deras egen ekonomi blir bättre och bara 10 procent var rädda för att ekonomin blir sämre under det kommande året.

I juli trodde 39 procent av konsumenterna att arbetslösheten ökar under det följande året och 20 procent trodde på lägre arbetslöshet. Motsvarande andelar var för ett år sedan 47 och 17 procent. 13 procent av de sysselsatta antog att risken för arbetslöshet hade ökat för deras egen del, men något fler, dvs. 17 procent antog åter att risken hade minskat under de senaste månaderna. Konsumenterna trodde att konsumentpriserna ökar med exakt 2 procent under det följande året.

I juli ansåg 73 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån och 13 procent av hushållen planerade ta lån under de följande 12 månaderna. 59 procent av konsumenterna ansåg att det är lönsamt att spara. Av hushållen hade 63 procent sparat och 74 procent trodde att de kan spara under det följande året. En månad innan hade 79 procent av hushållen möjligheter att spara.

I juli ansåg 54 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Hushållen hade också en hel del planer på att resa, reparera sin bostad och köpa olika slag av hemelektronik. 19 procent av hushållen tänkte ganska eller mycket säkert köpa bil inom ett år och 7 procent bostad.

Konsumenternas förtroendeindikator 10/1995-7/2004

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin
och Finlands ekonomi om ett år 10/1995-7/2004

Konsumenternas förtroendeindikator i EU-länderna, juni 2004
Indikatoravvikelse från landets medeltal 10/1995-6/2004*

*räknat på basis av säsongrensade serier; Malta gör ingen barometer; uppgift om Frankrike saknas på grund av att serien brutits; medeltal för kortare period: Luxemburg 1/2002-, Cypern, Litauen och Polen 1/2001-, Slovakien 4/1999-
Källa: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results, June 2004 http://europa.eu.int/comm/economy_finance/indicators/businessandconsumersurveys_en.htm

Källa: Konsumentbarometern 2004, juli. Statistikcentralen


Kontaktinformation:

E-post:

Meddelandet i PDF-format