Finländarnas konsumtion elvadubblats på hundra år

Finländarna skaffar nuförtiden varor och tjänster elva gånger mer än i början av förra seklet. Samtidigt har konsumtionsstrukturen ändrats helt. Under början av självständighetsperioden utgjorde andelen mat, drycker, tobak, kläder, boende och hushållsartiklar 88 procent av den privata konsumtionen. I och med att levnadsstandarden stigit har andelen utgifter för resor, fritid, turism och andra utgifter ökat till nästan hälften av konsumtionsutgifterna.

Från grammofon till digitalbox

I det lantbruksdominerade samhället i början av förra seklet var maten, kläderna och hushållsartiklarna till stor del hemgjorda. Tidningar lästes allmänt och många hushåll prenumererade på någon tidskrift utöver den dagliga tidningen. Regelbundna radiosändningar inleddes år 1926. Också grammofonen och schlager- och jazzmusiken blev moderna på 1920-talet. På 1930-talet var det elspisens, elektriska strykjärns och dammsugarens tur, den första färdigmaten är också från 1930-talet. Biobesöken var ett populärt tidsfördriv på 1940- och 1950-talen.

Under 1950-talet började konsumtionsvarumarknaden verkligen expandera. Enligt Visa Heinonen revolutionerade uppkomsten av den moderna massakonsumtionsmarknaden på 1950- och 1960-talen människornas liv helt och hållet. Alla finländare blev allt tydligare konsumenter. Televisionssändningarna började år 1957. På detta sätt fick människorna ny information och intryck också från utlandet, då televisionen påverkade människornas vardag och tidsanvändning. Kylskåpen och dammsugarna blev allmännare och elektriska hushållsmaskiner och hemelektronikapparater lanserades på marknaden. Bilismen främjades av avregleringen av importen av personbilar år 1963. Färgtelevisionen och stereobandspelaren var i turen på 1970-talet och på 1980-talet lanserades bl.a. cd-spelaren, mikrovågsugnen, vattensängen och hemdatorn på marknaden. 1990-talet och 2000-talets första decennium har varit en tid av kommunikation med mobiltelefoner, internet och digitaltelevisioner.

Tillväxt och bakslag

Utvecklingen av den privata konsumtionen under de senaste hundra åren kan delas i två skeden. Under förra seklets första hälft fördubblades konsumtionsmängden per person. Under den andra hälften tilltog tillväxttakten och konsumtionen mer än femdubblades till och med år 2006.

Den rätt så stabila tillväxten av konsumtionsutgifter i början av det förra århundradet avbröts med det första världskriget. Vågdalen uppnåddes år 1918, då konsumtionsmängden per person var bara 65 procent av vad den varit när den var som högst år 1913. Konsumtionstoppen efter kriget uppnåddes år 1928, men överhettningen av ekonomin efterföljdes snart av en världsomfattande depression, som prövade speciellt lantbruksbefolkningen, eftersom spannmålspriserna sjönk.

Bottennoteringen nåddes år 1932. Efter att ekonomin återhämtat sig började konsumtionen också öka och en ny höjdpunkt uppnåddes år 1938. Från år 1932 till år 1938 ökade konsumtionsmängden per person med nästan 45 procent. I takt med den snabba utvecklingen fick konsumtionen ett nytt ansikte: vid sidan av radion och grammofonen ökade konsumtionen av sportartiklar såsom bobollsträn, skidor och skridskor. Tillväxten avbröts av andra världskriget. Under kriget var bl.a. flera födoämnen, tobak och kläder ransonerade. Den egna aktiviteten ökade, människorna hade grisar och får för kött och ull också i stadsförhållanden. En icke-rökare kunde byta sitt tobakskort exempelvis till galoschpoäng. Efter krigsslutet avskaffades ransoneringen småningom och till sist avreglerades kaffet år 1954. 1938 års konsumtionsnivå uppnåddes år 1948.

Efter andra världskriget började den privata konsumtionen öka kraftigt. Detta stördes bara av depressionen efter Koreakriget på 1950-talet och recessionen under åren 1957-1958. Den privata konsumtionen ökade alltjämt kraftigt under 1960- och 1970-talen under den stora strukturförändringen och inrikes omflyttningen. Efter mitten av 1970-talet drabbades landet av en svår arbetslöshetsperiod, under vilken konsumtionen sjönk en aning. Återhämtningen skedde under den ekonomiska tillväxten på 1980-talet. Det förekom efterfrågan på arbetskraft och till och med brist på arbetskraft inom vissa branscher. Framtiden såg ljus ut, boendeförhållandena förbättrades och hemmet utrustades ofta på skuld. Före slutet av årtiondet hade konsumtionsmängden per person ökat med 40 procent från nivån i mitten av 1970-talet.

Landet framskred med hög fart till 1990-talet - och till depressionen. Under det värsta arbetslöshetsåret 1993 var det relativa arbetslöshetstalet 16,3 procent. Hushållens disponibla inkomster sjönk och år 1993 var konsumtionsutgifterna nästan 14 procent mindre än år 1989. Först år 1998 uppnåddes samma nivå som före depressionen. Före år 2006 hade konsumtionsutgifterna ökat rentav med en fjärdedel från år 1998.

Utvecklingen av den privata konsumtionen 1900-2006

Källa: Hjerppe Riitta (1988); Statistikcentralen, nationalräkenskaper

Konsumtionsstrukturen förändras

I konsumtionsstrukturen kunde man se en tydlig förändring från nödvändighetskonsumtion till valbar konsumtion. Matens, dryckernas och tobakens andel av den privata konsumtionen var år 1900 omkring 60 procent, men år 2005 bara drygt 17 procent. Konsumtionsandelarna av kött, ostar, frukt och grönsaker har ökat och andelen mjölk, smör och mjöl å sin sida minskat. Också måltiderna utanför hemmet har ökat.

Utgifterna för kläder per person har mer än niodubblats och kläder tillverkas inte längre hemma såsom i början av förra seklet. Bostadsutgifternas andel av den privata konsumtionen har på hundra år ökat från 13 procent till 25 procent. Per person räknat har bostadsutgifterna mer än tolvdubblats, således ökat mycket mer än konsumtionen i genomsnitt.

Fritidsutgifternas andel av konsumtionen har ökat från 1,8 procent till mer än 11 procent och konsumtionen per person har mer än 70-dubblats. Många apparater i den här gruppen, t.ex. radio, television och mobiltelefon, var inte ens bekanta i början av förra seklet, utan då bestod hälften av fritidsutgifterna av böcker, tidningar och skrivartiklar. Deras andel är i dag mindre och nuförtiden används 85 procent av fritidsutgifterna för olika apparater och tjänster.

Olika konsumtionsutgiftsgruppers andel av hela den privata konsumtionen, procent

Texten baserar sig på Liisa Tenniläs artikel Kulutus (ung. Konsumtion) i Statistikcentralens bok Suomen vuosisata(ung. Finlands århundrade)från år 1999 samt på Eino H. Laurilas verk Kulutus Suomen kansantaloudessa 1900-1975(ung. Konsumtionen i Finlands samhällsekonomi 1900-1975). Tidsserierna för den privata konsumtionen har förlängts till åren 2005 och 2006 enligt nuvarande nationalräkenskaper.

Ytterligare information: Arto Kokkinen (09) 1734 3355, Olli Pirinen (09) 1734 3365

Källor och länkar:

  • Nationaräkenskaper förstasida
  • Förstasidan för statistiken över hushållens konsumtion
  • Heinonen Visa (1998) Talonpoikainen etiikka ja kulutuksen henki. Kotitalousneuvonnasta kuluttajapolitiikkaan 1900-luvun Suomessa (ung. Allmogeetik och konsumtionsanda. Från hushållsrådgivning till konsumentpolitik i Finland på 1900-talet), Helsingfors.
  • Hjerppe Riitta (1988) Suomen talous 1860-1985. Kasvu ja rakennemuutos (ung. Finlands ekonomi 1860-1985. Tillväxt och strukturförändring). Finlands Banks publikationer: tillväxtundersökningar XIII; Finlands Bank och Statens tryckericentral, Helsingfors.
  • Laurila Eino H. (1985) Kulutus Suomen kansantaloudessa vuosina 1900-1975 (ung. Konsumtionen i Finlands samhällsekonomi 1900-1975), ETLA B 42, Helsingfors.
  • Suomen taloushistoria 3 (1983), Historiallinen tilasto (ung. Finlands ekonomiska historia 3 (1983), Historisk statistik), red. Kaarina Vattula. Helsingfors.
  • Tennilä Liisa (1999) Kulutus (ung. Konsumtion). I verket Suomen vuosisata (ung. Finlands århundrade), trender. Statistikcentralen, Helsingfors.

Senast uppdaterad 10.7.2007