Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

2. Förmögenheten ökar och blir mångsidigare med åldern

Det tar i allmänhet länge för förmögenheten att samlas, och därför kommer förmögenhetstoppen relativt sent under levnadsloppet. De unga årsklasserna har endast lite förmögenhet, medan det är vanligast att man har bostäder, sommarstugor och penningtillgångar strax före pensionsåldern. Den största genomsnittliga förmögenheten 2009 hade hushåll med 55–64-åringar, och den minsta förmögenheten hade under 25-åringar. Förmögenhetens sammansättning förändras bland annat med inkomst- och förmögenhetsnivå, ålder och livsskede. Av de förmögnaste hushållen, dvs. hushåll med 55–64-åringar, hade 79 procent en ägarbostad. Värdet på bostaden i egen användning var i genomsnitt 157 000 euro. Vart femte hushåll med 55–64-åringar äger placeringsbostäder. Av de unga hushållen med 25–34-åringar bor endast vartannat i egen bostad (49 %). Det högsta värdet på bostaden hade hushåll med 35–44-åringar som bodde i ägarbostad, 187 000 euro.

Bostadsägandet indelar hushållen i två kategorier också utifrån hushållstypen. Andelen hushåll som äger sin bostad är mellan 80 och 91 procent för de typiska bostadsägarhushållen, såsom 35–64-åringar, par i pensionsåldern och barnfamiljer. För hushåll med en person och en försörjare och under 35-åriga par är andelen bostadsägare betydligt lägre, mellan 39 och 53 procent. Särskilt barnfamiljer har placerat i en egen bostad, och värdet har stigit betydligt mer än genomsnittet från 2004. Värdet steg med en femtedel till 207 000 euro. Hos hushåll med en person var bostadens genomsnittliga värde 111 000 euro, vilket motsvarar en ökning på endast 5 procent från 2004.

Även förändringarna i hushållsstrukturen kan ha betydelse för fördelningen av förmögenheten. Antalet enpersonshushåll har ökat redan länge. År 2009 fanns det redan omkring en miljon enpersonshushåll, vilket är ungefär 40 procent av alla hushåll. Barnfamiljernas andel har minskat. År 1987 var andelen 24 procent, nu 17 procent.

Typiska placeringsobjekt för hushåll med personer i arbetsför ålder, 35–64-åringar, och även för par i pensionsåldern, var ägarbostäder, fritidsbostäder och placeringsbostäder. De hade en större andel av förmögenheten än genomsnittet i dessa objekt. Nästan var fjärde par i åldern 35–64 år hade placeringsbostäder, och placeringsbostädernas värde var omkring 31 000 euro (131 000 euro per hushåll som placerat i andrabostäder). Placeringsbostäder ägdes i nästan samma omfattning av par i pensionsåldern (diagram 2).

Figur 2. Ägandet av placeringsbostäder per typ av hushåll 2009, euro per hushåll och ägarnas andel av hushållen

Figur 2. Ägandet av placeringsbostäder per typ av hushåll 2009, euro per hushåll och ägarnas andel av hushållen

Källa: Hushållens förmögenhet

Förfrågningar: Markku Säylä (09) 1734 3410, Veli-Matti Törmälehto (09) 1734 3680

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala


Uppdaterad 21.12.2011

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Hushållens förmögenhet [e-publikation].
ISSN=2242-3222. 2009, 2. Förmögenheten ökar och blir mångsidigare med åldern . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtutk/2009/vtutk_2009_2011-12-21_kat_002_sv.html