Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 18.12.2012

Det relativa sysselsättningstalet för personer med utländsk härkomst var 53,3 procent

Enligt de preliminära uppgifterna för Statistikcentralens sysselsättningsstatistik för år 2011 var det relativa sysselsättningstalet för personer med utländsk härkomst i åldern 18–64 år 53,3 procent. Det var 17,6 procentenheter lägre än motsvarande tal för personer med finländsk härkomst, som var 70,9 procent.

Relativt sysselsättningstal efter härkomst 2000−2011* (*preliminära uppgifter)

Relativt sysselsättningstal efter härkomst 2000−2011* (*preliminära uppgifter)

I slutet av år 2011 bodde 257 248 personer med utländsk härkomst i Finland och av dem var 219 702 utrikes födda, dvs. 85,4 procent. Antalet andra generationens invandrare, födda i Finland, uppgick till 37 546 personer, dvs. 14,6 procent av alla med utländsk härkomst.

Det relativa sysselsättningstalet för hela befolkningen var 69,9 procent, och det ökade från år 2010 med en procentenhet. Det relativa sysselsättningstalet för personer med utländsk härkomst steg med 1,2 procentenheter från föregående år.

Under tidsperioden 2000–2011 var skillnaden mellan det relativa sysselsättningstalet för dem med utländsk och dem med finländsk härkomst som högst år 2000, då den var 22,3 procentenheter. Som lägst var skillnaden år 2008 (16,1 procentenheter), då det relativa sysselsättningstalet var 71,4 procent för dem med finländsk härkomst och 55,3 procent för dem med utländsk härkomst. Under granskningsperioden var de båda gruppernas relativa sysselsättningstal på en rekordnivå åren 2007 och 2008.

Av män med utländsk härkomst hörde mer än hälften till arbetskraften

Av män med utländsk härkomst hörde 52,5 procent till arbetskraften, dvs. till sysselsatta eller arbetslösa. Av män med finländsk härkomst hörde 49,7 procent till arbetskraften, dvs. skillnaden var 2,8 procent. Mellan kvinnor av utländsk och av finländsk härkomst var andelarna av arbetskraftstillhörighet nästan lika stora, dvs. omkring 47 procent.

Andelen arbetslösa av hela befolkningsgruppen var som högst bland kvinnor med utländsk härkomst, dvs. 10,9 procent, medan den var som lägst bland kvinnor med finländsk härkomst (3,7 procent).

Av alla män med utländsk härkomst var 5,8 procent pensionärer och av alla kvinnor 7,7 procent. Motsvarande andelar var 22,5 procent för män med finländsk härkomst och 27,0 procent för kvinnor med finländsk härkomst. Av kvinnorna med utländsk härkomst hörde 17,9 procent till kategorin "övriga utanför arbetskraften". Motsvarande andel för män var 15,2 procent. Till denna kategori hör bl.a. familjelediga.

Huvudsaklig verksamhet efter härkomst 2011, preliminära uppgifter

Huvudsaklig verksamhet efter härkomst 2011, preliminära uppgifter

Den största skillnaden i relativt sysselsättningstal bland trettioåringar

Sett till åldersklass fanns den största skillnaden mellan de relativa sysselsättningstalen bland 30–39-åringar. I denna åldersklass var det relativa sysselsättningstalet 82,7 procent bland personer med fin-ländsk härkomst, dvs. 26,4 procentenheter högre än bland dem med utländsk härkomst (56,3 pro-cent). Det högsta relativa sysselsättningstalet fanns i båda grupperna bland 40–49-åringar.

Det relativa sysselsättningstalet efter åldersgrupp och härkomst 2011, preliminära uppgifter

Det relativa sysselsättningstalet efter åldersgrupp och härkomst 2011, preliminära uppgifter

De högsta relativa sysselsättningstalen fanns på Åland

Mellan landskapen fanns skillnader i det relativa sysselsättningstalet. Bland befolkningen i åldern 18–64 år fanns de högsta sysselsättningstalen på Åland (79,1 procent), i Österbotten (75,1 procent) och Nyland (74,3 procent). De lägsta sysselsättningstalen fanns i Norra Karelen (62,2 procent), Lappland och Kajanaland (63,1 procent).

Personer med utländsk härkomst hade de högsta relativa sysselsättningstalen på Åland (72,9 procent), i Södra Österbotten (59,9 procent) och Satakunta (57,6 procent). På Åland fanns också den lägsta skillnaden i relativt arbetslöshetstal mellan personer med utländsk härkomst och personer med finländsk härkomst: 7,2 procentenheter. Att det relativa sysselsättningstalet var så högt på Åland förklaras av att 44,7 procent av personerna av utländsk härkomst i åldern 18-64 år hade svensk bakgrund. Bland landskapen fanns den största skillnaden i de relativa sysselsättningstalen i Kymmenedalen, där det relativa sysselsättningstalet för personer med utländsk härkomst, 43,1 procent, var 23,6 procentenheter lägre än för personer med finländsk härkomst.


Källa: Sysselsättningsstatistik , Statistikcentralen

Förfrågningar: Jaana Huhta 09 1734 2632, tyossakaynti@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (249,4 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor


Uppdaterad 18.12.2012

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Sysselsättning [e-publikation].
ISSN=1798-5536. Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning 2011. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 24.4.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tyokay/2011/02/tyokay_2011_02_2012-12-18_tie_002_sv.html