Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 4.9.2012

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent av alla jobb. Andelen var på samma nivå som året innan. Andelen jobb inom primärproduktionen, dvs. inom jordbruk, skogsbruk och fiske, hade sjunkit till 3,7 procent. Av dem som arbetade inom servicebranschen var 37,3 procent anställda inom den offentliga sektorn (kommunen, staten). Medelåldern för anställda inom servicebranscher var 42 år. Den högsta medelåldern, 46 år, hade fastighetsverksamhet.

Jobb inom servicebranchen efter arbetsgivarsektor 2010 (1 000 jobb)

Jobb inom servicebranchen efter arbetsgivarsektor 2010 (1 000 jobb)

Servicebranschens sysselsättningsförmåga inom offentlig och privat sektor

Andelen jobb inom servicebranschen av alla jobb har stigit under åren 2001–2010 med 5,6 procentenheter, dvs. från 67,3 procent till 72,9 procent. År 2010 arbetade totalt omkring 1,7 miljoner personer inom servicebranschen och av dem var 37,3 procent anställda inom den offentliga sektorn, dvs. av kommunen eller staten.

Av alla servicebranscher var vård och omsorg samt sociala tjänster den näringsgren som sysselsatte flest antal personer, 371 000 sysselsatta. Näringsgrenen hade 91 000 fler sysselsatta än den näst största näringsgrenen, dvs. handeln. Antalet anställda inom vård och omsorg samt sociala tjänster ökade med 1,5 procent jämfört med år 2009.

Som en jämförelse kan nämnas att 336 000 personer arbetade inom tillverkning (C), dvs. omkring 35 000 färre än inom vård och omsorg samt sociala tjänster. När man inte beaktar näringsgrenen offentlig förvaltning och försvar, producerades största delen av servicebranschernas verksamheter inom den offentliga sektorns utbildning (85,1 procent) och vård och omsorg samt sociala tjänster (74,1 procent).

Skillnader i ålders- och könsstruktur mellan näringsgrenar

Av alla anställda inom servicebranscherna var 40,0 procent män. De mest kvinnodominerade servicebranscherna av dem som var mest sysselsättande var vård och omsorg samt sociala tjänster, där andelen kvinnor var 88,4 procent, samt hotell- och restaurangverksamhet (72,1 procent). Männens andel var störst inom transport och magasinering (77,6 procent) samt inom informations- och kommunikationsverksamhet (64,0 procent).

Av de mest sysselsättande näringsgrenarna arbetade flest unga under 30 år inom hotell- och restaurangverksamhet, där deras andel var 36,4 procent. Inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster var den yngsta åldersgruppens andel 37,5 procent. Fastighetsverksamhet hade den högsta andelen sysselsatta som fyllt 55 år, dvs. 45,5 procent, och näringsgrenen hade också den högsta medelåldern inom servicebranscherna, dvs. 46 år. Informations- och kommunikationsverksamhet hade den lägsta andelen 55 år fyllda (21,9 procent) av alla sysselsatta inom näringsgrenen

Inom så gott som alla servicebranscher var medelåldern för de sysselsatta inom den offentliga sektorn några år högre än för den privata sektorns sysselsatta jämfört med samma näringsgrenar. Inom hotell- och restaurangverksamhet var skillnaden rentav 11 år. När man ser till alla servicebranscher var skillnaden i medelålder fem år: inom den privata sektorn var medelåldern 40 år och inom den offentliga sektorn 45 år.

Nyckeltal om näringsstrukturen efter landskap

Sett till landskap var andelen tjänster av alla näringar störst i Nyland (81,5 procent), på Åland (81,0 procent) och i Lappland (72,7 procent). Landskap med den största andelen primärproduktion var Södra Österbotten och Mellersta Österbotten, där andelen jobb inom jord- och skogsbruk samt fiske var 9,5 och 9,2 procent av alla jobb. Andelen jobb inom näringsgrenar inom förädling av alla jobb var störst i Satakunta (30,6 procent) och Österbotten (29,9 procent).

I hela landet var totalt 37,3 procent av jobben inom servicebranscher inom den offentliga sektorn (kommunen, staten).Den offentliga sektorns andel av tjänsterna var störst i Norra Karelen (47,6 procent) och i Lappland (46,2 procent). Den offentliga sektorns andel av tjänsterna var lägst i Nyland (29,6 procent).

I Nyland producerades 30,5 procent av hälso- och socialvårdtjänster inom den privata sektorn. I Kymmenedalen var andelen näst störst av landskapen (28,8 procent). I hela landet var den privata sektorns andel av hälso- och socialvårdstjänsterna 25,9 procent.


Källa: Sysselsättningsstatistik , Statistikcentralen

Förfrågningar: Jaana Huhta 09 1734 2632, tyossakaynti@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (235,3 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor


Uppdaterad 4.9.2012

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Sysselsättning [e-publikation].
ISSN=1798-5536. Bakgrundsuppgifter om arbetslösa 2010. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 29.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tyokay/2010/03/tyokay_2010_03_2012-09-04_tie_001_sv.html