Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Översikt över finansmarknaden år 2006

Hushåll

Hushållens finansiella tillgångar ökade totalt med 16 miljarder euro år 2006. Ökningen var något mindre än året innan, då den rentav var 18 miljarder. Av tillväxten år 2006 gällde 8 miljarder euro värdeökning av placeringar, vilket i synnerhet påverkades av den gynnsamma utvecklingen av aktiekurserna, något som pågått redan en längre tid. Hushållen placerade i finansiella tillgångar till ett nettobelopp på 8 miljarder euro, varav mer än hälften i andelar i placeringsfonder. Också insättningarna ökade med närmare 2 miljarder euro.

I slutet av år 2006 hade hushållen totalt drygt 191 miljarder euro placerade i finansiella tillgångar. Insättningarna på bank uppgick till 55 miljarder euro. Börsaktiernas värde ökade i takt med kursstegringen och närmade sig toppnivån år 1999. Värdet var 27 miljarder euro i slutet av år 2006. Fondandelarna steg redan till närmare 18 miljarder euro och deras andel av de finansiella tillgångarna steg till drygt 9 procent. Värdet på övriga aktier och andelar var 41 miljarder.

Under de två senaste åren har de tidsbundna insättningarna åter fått en allt mer ökande popularitet som sparmetod bland hushållen. Däremot var hushållen fortfarande inte intresserade av direkta aktieplaceringar.

Hushållens finansieringsunderskott fördjupades och skuldsättningen var fortsättningsvis hög i fjol. År 2006 tog hushållen nya lån som med 9 miljarder euro översteg amorteringen av gamla lån. Totalt uppgick hushållens lån i slutet av året till 78 miljarder euro och övriga skulder till nästan 8 miljarder euro. Hushållens skuldsättningsgrad (krediterna i förhållande till den disponibla inkomsten) steg till 98 procent, vilket överskrider t.o.m. nivån före lågkonjunkturen.

Hushållens bostadsaktier statistikförs inte som finansiell förmögenhet i nationalräkenskaperna, utan de jämställs med annan bostadsförmögenhet och beskrivs i de s.k. icke-finansiella räkenskaperna.

Den försäkringstekniska ansvarsskulden som statistikfördes som hushållens finansiella tillgångar uppgick i slutet av år 2006 till 40 miljarder euro. Observeras bör att nationalräkenskaperna klassificerar den individuella liv- och pensionsförsäkringens ansvarsskuld i sin helhet som hushållens sparande, fastän en del av försäkringsavtalen betalas t.ex. av företag. Ansvarsskulden innehåller också hushållens andel av skadeförsäkringarnas ansvarsskuld.

Placeringsfonder

De inhemska placeringsfondernas marknadsvärde ökade fram till slutet av år 2006 till 61 miljarder euro. Hushållens innehav av fondandelar uppgick till 25 procent, försäkringsföretagens till 20 procent och de icke-finansiella företagens till 11 procent. I slutet av år 2006 hade 35 miljarder euro placerats i utländska fonder. De största placerarna var arbetspensionsanstalterna, försäkringsföretagen och placeringsfonderna.

Offentlig sektor

Statens finansiella nettoförmögenhet (skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder) vände uppåt under år 2006 och uppgick till 7 miljarder euro, medan den i slutet av år 2005 var nästan 4 miljarder euro på minus. Statens finansiella ställning visade alltjämnt ett överskott (1,5 miljarder euro), eftersom mer finansiella tillgångar anskaffades nettomässigt än skulder. Trots statens avyttringar av aktier ökade marknadsvärdet av dess innehav av noterade aktier med över 6 miljarder euro under år 2006 och var i slutet av året 27 miljarder euro. Statens innehav av börsbolag var allra störst år 1999, då värdet uppgick till 36 miljarder euro.

Enligt finansräkenskaperna sjönk statens bruttoskuld till marknadsvärde med nästan 3 miljarder euro från året innan till 65 miljarder euro i slutet av år 2006. Merparten av skulden utgjordes av obligationer, som i denna statistik har värderats till marknadsvärde. Statsskulden enligt finansräkenskaperna avviker till sin värdering och täckning både från den skuld Statskontoret statistikför och från den s.k. EMU-skulden, som följer Maastricht-avtalet.

Lokalförvaltningens (kommunernas och samkommunernas) finansiella ställning förbättrades klart under år 2006, men visade dock ett underskott på något över 200 miljoner euro. Sektorns skuldsättning hänförde sig huvudsakligen till Finland och den totala skulden ökade med nästan en miljard euro. Den totala skulden utgjordes i huvudsak av inhemska låneskulder. Sektorns nettoanskaffning av finansiella tillgångar minskade och dess finansiella nettoförmögenhet uppgick i slutet av år 2006 till 3,8 miljarder euro.

Arbetspensionsanstalternas finansiella förmögenhet ökade kraftigt under år 2006 och uppgick i slutet av året till något över 100 miljarder euro. Inriktningen på utländska placeringar var fortsättningsvis stark. Mest ökade placeringarna i utländska fondandelar, i vilka arbetspensionsanstalterna placerade över fem miljarder euro.

Företag

Företagens finansiella överskott enligt finansräkenskaperna minskade år 2006 till 2 miljarder euro. När man granskar företagen utan placeringarna inom sektorn (konsoliderade uppgifter) ser man att sektorns skuldsättning gick upp något och att den placerade 6 miljarder euro i finansiella tillgångar. Företagens nettoplaceringar i utlandet var 3 miljarder euro. Företagssektorns interna placeringar ökade avsevärt från året innan.

En betydande del av företagens skuld består av aktie- och andelsskuld. Dess värde var totalt 300 miljarder euro i slutet av år 2006, varav andelen noterade aktier var 184 miljarder euro. Av de aktier och andelar som företagen emitterat ökade utlandsandelen något, dess värde uppgick till 131 miljarder euro. Företagens innehav av aktier och andelar uppgick till 41 miljarder euro, och hushållens till 57 miljarder euro.

Företagens låneskuld ökade till 123 miljarder euro. Den totala skulden inom sektorn uppgick i slutet av år 2006 till 492 miljarder euro.

Utlandet

I slutet av år 2006 hade finländska finansiella tillgångar placerats utomlands till ett värde av drygt 345 miljarder euro, dvs. en ökning med nästan 40 miljarder euro från året innan. Finländarnas placeringar i utländska obligationer ökade avsevärt från året innan. I aktier och masskuldebrev placerades till ett nettobelopp av 17 miljarder respektive 15 miljarder euro. Flest placeringar i utländska värdepapper gjorde arbetspensionsanstalterna och placeringsfonderna. Arbetspensionsanstalternas placeringar i utländska värdepapper var huvudsakligen inriktade på fondandelar.

De utländska placeringarna i Finland ökade från år 2005. Andelen utländska ägare av det totala marknadsvärdet av noterade aktier i Finland har legat på en nivå under 60 procent, nivån var mer än 70 procent när den var som störst. Efter år 2002 har de utländska nettoplaceringarna i finländska noterade aktier varit anspråkslösa.


Senast uppdaterad 31.1.2008

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Finansräkenskaper [e-publikation].
ISSN=1798-7571. 2006, Översikt över finansmarknaden år 2006 . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/rtp/2006/rtp_2006_2008-01-31_kat_001_sv.html