Fritidshus 2019

Kuopio hade det högsten antalet fritidshus i år 2019

Enligt Statistikcentralen fanns det totalt 511 900 fritidshus i slutet av år 2019. Kuopio var Finlands största kommun 2019 när man ser till antalet fritidshus. Mätt med antalet fritidshus år 2019 var S:t Michel den näststörsta kommunen. I både Kuopio och S:t Michel finns det fler än 10 000 fritidshus.

Flest fritidshus efter kommun 31.12.2019

  Enligt kommunindelningen 1.1.2020 Antal fritidshus
1. Kuopio 10 847
2. S:t Michel 10 558
3. Pargas 8 904
4. Lojo 8 500
5. Nyslott 8 492
6. Tavastehus 8 423
7. Kouvola 7 795
8. Salo 7 058
9. Kuusamo 6 964
10. Raseborg 6 672
11. Björneborg 5 266
12. Mäntyharju 4 913
13. Kimitoön 4 865
14. Nådendal 4 734
15. Kangasala 4 592

Bland landskapen fanns det flest fritidshus i Egentliga Finland och Södra Savolax. Antalet fritidshus i båda twå landskapet var omkring 50 100. Det minsta antalet fritidshus hade Mellersta Österbotten och Åland. I Mellersta Österbotten fanns det 4 100 fritidshus och på Åland 6 550.

Figur 1. Antal fritidshus efter landskap 2019

Figur 1. Antal fritidshus efter landskap 2019

Kommunens stugtäthet kan också beskrivas genom att jämföra antalet fritidshus med antalet bostäder med permanent boende. Små orter med en relativt liten folkmängd och många fritidshus hör då till de stugrikaste kommunerna. Sammanlagt 64 kommuner hade år 2019 fler fritidshus än permanenta bostäder. Sådana kommuner var bl.a. Pargas, Mäntyharju, Kimitoön och Pälkäne. Då antalet permanenta invånare minskar kan fritidshusboendet accentueras i allt fler kommuner. Sedan år 2000 har antalet kommuner med fler fritidshus än permanenta bostäder ökat med ungefär trettio, då man granskar situationen med nuvarande 2020 års kommunindelning.

Figur 2. Kommuner med fler fritidshus än permanenta bostäder år 2019 (de största kommunerna med kvantitativt sett flest fritidshus)

Figur 2. Kommuner med fler fritidshus än permanenta bostäder år 2019 (de största kommunerna med kvantitativt sett flest fritidshus)

Fritidshusbeståndet ökade mest på 1980-talet

I slutet av år 2019 fanns det 511 900 fritidshus. Från året innan ökade antalet fritidshus med 2 000. Fritidshusbeståndet ökar inte direkt i takt med nybyggandet, eftersom en del av fritidshusen ändras till permanenta bostäder eller tas annars ur bruk.

Antalet fritidshus ökade snabbast på 1980-talet. År 1990 fanns det 368 000 fritidshus, dvs. 46 procent fler än år 1980. Från år 1970 till år 1980 var ökningen 75 600 fritidshus, dvs. 43 procent.

Figur 3. Antal fritidshus 1970–2019

Figur 3. Antal fritidshus 1970–2019

Ungefär 2 000 nya fritidsbostadsbyggnader

Under 2000-talet har nyproduktionen av bostadsbyggnader för fritidsbruk i regel varit över 4 000 byggnader per år. Men senaste året byggande har varit ungefär 2000 fritidsbostadsbyggnader per år. Under 2000-talet har det färdigställts mest nya fritidsbostadsbyggnader i Lappland, Södra Savolax och Egentliga Finland, där det byggts ungefär 400 fritidsbostadsbyggnader i genomsnitt per år.

Sommarbosättningen tätast i Gustavs, Kaskö och Nådendal

Fritidsbosättningen var tätast i Gustavs, Kaskö och Nådendal, där det fanns i genomsnitt 15-19 fritidshus per landkvadratkilometer. I nio kommuner fanns det fler än 10 fritidshus per kvadratkilometer. I hela landet fanns det i genomsnitt 1,7 fritidshus per kvadratkilometer. I Egentliga Finland, Nyland, Päijänne-Tavastland, Egentliga Tavastland och Åland fanns det över fyra fritidshus per kvadratkilometer. I Norra och Mellersta Österbotten samt i Kajanaland och Lappland fanns det fortfarande i genomsnitt mindre än ett fritidshus per kvadratkilometer. Grankulla, Savukoski, Enontekis och Utsjoki, är kommuner där det fanns minst fritidshus i förhållande till arealen.

Medelytan på fritidshus 49 kvadratmeter

Nya fritidsbostadsbyggnader är större än tidigare. Den genomsnittliga storleken på fritidsbostadsbyggnader som byggts under 2010–talet var 71 kvadratmeter och median var 65. Fritidsbostadsbyggnader som har byggts under 2000–2009 var 65 kvadratmeter och median var 57. Medelstorleken på alla fritidshus var 49 kvadratmeter år 2019. Medelstorleken beräknas på basis av de kända kvadratmetrarna på fritidsbostadsbyggnader eller byggnader som används för semesterboende (ytan på omkring 12 000 fritidshus är okänd). Stora fritidshus och fritidsbostadsbyggnader har i viss mån en ökande inverkan på medelstorleken, eftersom medianen för kvadratmetrarna för alla fritidshus är 41 kvadratmeter. Till ytan är hälften av fritidshusen alltså fortfarande 41 kvadratmeter eller mindre. Andelen stora fritidshus, minst 60 kvadratmeter, var något 26 procent av alla fritidsbostadsbyggnader år 2019. År 1970 var deras andel 15 procent av fritidshusbeståndet.

Tabell 2. Fritidshus efter golvyta 2019

Golvyta, m2           Fritidshus, antal                     %
Fritidshus, totalt 511 901 100,0
– 19 45 318 8,9
20 – 39 183 006 35,8
40 – 59 139 568 27,3
60 – 79 67 516 13,2
80 – 99 32 730 6,4
100 – 32 188 6.3
Okänd 11 575 2,3
Genomsnittlig golvyta 49 .
Median  golvyta 41 .

Över 800 000 finländare hörde till ett bostadshushåll som äger ett fritidshus

Av fritidshusen ägdes 434 600 av privatpersoner. Omkring 75 300 fritidshus ägdes av antingen dödsbon, företag, sammanslutningar eller utlänningar. De bostadshushåll som äger ett fritidshus omfattade nästan 816 800 personer. I många kommuner mer än fördubblar sommargästerna kommunens folkmängd.

Fritidshuset är vanligen beläget nära hemorten. 64 procent av fritidshusägarna ägde ett fritidshus i det landskap där de bor. Över 90 procent av fritidshusägarna på Åland och i Lappland ägde ett fritidshus i det landskap där de bor. Däremot var de nyländska ägarnas fritidshus huvudsakligen belägna någon annanstans än i hemlandskapet. Endast 28 procent av de fritidshus som ägs av nyländare var belägna i Nyland. Nästan tredjedel av alla fritidshusägare ägde ett fritidshus i sin hemkommun.

Fritidshusägaren 63 år i genomsnitt

År 2019 hade ägarna till de fritidshus som färdigställdes år 2019 en genomsnittlig ålder på 54 år, medan den genomsnittliga åldern på alla stugägare var 63 år. Färre än omkring 24 000 ägare var under 40 år, dvs. bara 6 procent av alla stugägare.

Bostadshushåll som bestod av två vuxna ägde nästan 40 procent av alla fritidshus och bostadshushåll med barn under 18 år ägde 12 procent av alla fritidshus. 16 procent av fritidshusen ägdes av ensamboende och 15 procent av alla fritidshus ägdes av dödsbon, företag, samfund eller ägaren var okänd. Nästan 60 procent av fritidshusägaregruppen bor i egnahemshus eller parhus. Totalt 28 procent av ägarna till ett fritidshus bor i flervåningshus. Elva procent av ägarna startar stugresan från ett radhus.

Medianavståndet för de stugägare var 39 kilometer

Det genomsnittliga avståndet mellan hem och fritidshus var 92 kilometer och medianavståndet 39 kilometer. Det innebär att hälften av stugresorna var högst 39 kilometer. Medianavståndet för de stugägare som bor i Nyland var 131 kilometer och genomsnittsavståndet 167 kilometer. Medianavståndet för de nyländska stugägarna var mer än tre gånger så långt som stugresa med alla stugägare 2019. Medianavståndet för de stugägare som inte bor i Nyland var 26 kilometer och genomsnittsavståndet 64 kilometer.

Stugresan har beräknats på basis av stugor som ägs av privatpersoner. Med stugresa avses det linjära avståndet mellan stugägarens stadigvarande bostad och fritidshuset. År 2019 kunde avståndet beräknas för 83 procent av hela stugbeståndet.


Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Förfrågningar: Anu Rämö 029 551 3450, Arja Tiihonen 029 551 3272, info@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 27.5.2020

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Byggnader och fritidshus [e-publikation].
ISSN=1798-6788. 2019, Fritidshus 2019 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 29.11.2021].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/rakke/2019/rakke_2019_2020-05-27_kat_001_sv.html