Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 19.12.2007

Företagarhushållens konsumtion har ökat mest 2001-2006

Konsumtionsutgifterna inom både lantbruksföretagarnas och övriga företagares hushåll ökade mest under perioden 2001-2006, mer än en femtedel (22 %), medan hushållens konsumtionsutgifter i genomsnitt ökade med 14 procent. Detta framgår av Statistikcentralens konsumtionsundersökning för år 2006, vars uppgifter samlades in från hushållen under januari-december 2006. I undersökningen deltog omkring 4 000 hushåll.

Ett flertal undersökningar och statistik har under den senaste tiden visat att ojämlikheten ökat i Finland. En jämförelse av hushållens konsumtionsutgifter mellan åren 2001 och 2006 ger ett tilläggsperspektiv i den här diskussionen, eftersom resultaten av konsumtionsundersökningen pekar på att det skett en ojämn ökning av konsumtionsutgifterna mellan de olika befolkningsgrupperna.

På basis av de förändringar som skett åren 2001-2006 kan hushållen grupperas i tre grupper med olika konsumtionsnivå. År 2006 hörde de högre tjänstemännens hushåll samt andra företagares än lantbruksföretagarnas hushåll till gruppen med hög konsumtionsnivå. År 2001 var de högre tjänstemännens konsumtionsutgifter klar större än de övrigas, men enligt resultaten år 2006 hade företagarhushållen nästan nått upp till de högre tjänstemannahushållens konsumtionsnivå (Figur 1). Företagarhushållens konsumtion ökade i alla huvudgrupper inom konsumtionen med mer än genomsnittet - med undantag av transport och kommunikation, som dessa hushåll redan använde betydliga summor pengar på (Tabell 1). Inom företagarhushållen ökade särskilt kultur- och fritidsutgifterna klart, med omkring 56 procent, och dessa utgifters andel av alla konsumtionsutgifter steg från nio procent till 12 procent.

Figur 1. Konsumtionsutgifterna efter referenspersonens socioekonomiska ställning 2001 och 2006 (enligt 2006 års priser, EUR/konsumtionsenhet)

Konsumtionens mellanskikt bildades klarare än tidigare av de lägre tjänstemännens och arbetarnas hushåll. Arbetarhushållens konsumtionsutgifter ökade lika mycket som konsumtionsutgifterna i genomsnitt (14 %), medan ökningen i lägre tjänstemannahushåll stannade på nio procent. År 2006 låg konsumtionsutgifterna i de lägre tjänstemännens hushåll sålunda närmare arbetarhushållens konsumtionsutgifter än år 2001. Arbetarhushållen använde mer pengar än tidigare på transport (30 %), medan utgifterna för transport i genomsnitt ökade med ungefär 18 procent i hushållen. Lantbruksföretagarnas hushåll nådde också upp till genomsnittsnivån för konsumtionen. År 2006 använde dessa hushåll mer pengar än år 2001 särskilt på utrustning för hemmet, heminredning, transport samt kultur och fritid.

De arbetslösas och de studerandes hushåll konsumerade mindre än övriga hushåll. De arbetslösas hushållens relativa konsumtionssituation försvagades klart från tidigare, eftersom dessa hushålls konsumtionsutgifter bara ökade med omkring fyra procent under referensperioden. Sålunda ökade skillnaderna mellan de minstkonsumerande arbetslösa och de mestkonsumerande högre tjänstemännen. Märkas bör också att de arbetslösas hushåll har prutat på många andra saker, men inte på kommunikation. Utgifterna för kommunikation ökade under referensperioden med 53 procent i de arbetslösas hushåll, medan dessa utgifter i genomsnitt ökade med omkring 23 procent. Studerandehushållens relativa konsumtionssituation förbättrades något under referensperioden. Dessa hushålls konsumtionsutgifter ökade med omkring 15 procent under referensperioden, och mer pengar än tidigare gick till utrustning för hemmet och heminredning, kläder och skodon samt transport.

Pensionärshushållens relativa konsumtionssituation förbättrades under perioden 2001-2006, eftersom dessa hushålls konsumtionsutgifter ökade med en femtedel (20 %). Pensionärshushållen ökade sin penninganvändning betydligt när det gäller transport och kommunikation. Ökningen av utgifterna för transport torde delvis bero på att många personer som i arbetsför ålder var vana att röra sig med egen bil gick i pension under referensperioden. I fler pensionärshushåll än tidigare finns nuförtiden nätanslutningar, något som förklarar ökningen av kommunikationsutgifterna.

Tabell 1. Konsumtionsutgifterna efter referenspersonens socioekonomiska ställning efter huvudgrupp 2001 och 2006 (enligt 2006 års priser, EUR/konsumtionsenhet)

Konsumtionsutgifterna Totalt Lantbruks-
företagare
Övriga företagare Högre
tjänstemän
Övriga företagare
2001 2006 2001 2006 2001 2006 2001 2006 2001 2006
Konsumtionsutgifter totalt 17 525 19 975 16 112 19 645 21 899 26 672 24 948 27 456 19 220 20 935
Livsmedel och alkoholfria drycker 2 253 2 485 2 707 2 667 2 611 2 936 2 539 2 799 2 264 2 513
Alkoholdrycker och tobak 447 495 261 226 488 614 558 579 451 551
Kläder och skodon 525 716 385 569 718 977 966 1 412 679 856
Boende 5 298 5 654 5 087 6 282 6 311 6 990 6 094 6 231 5 391 5 331
Inventarier, hushållsutrustning och rutinunderhåll av bostaden 842 980 796 1 141 1 196 1 466 1 331 1 520 911 1 043
Hälsovård 696 734 494 447 727 872 693 695 596 624
Transport 2 541 3 006 2 489 3 202 3 743 4 355 4 774 4 760 3 037 3 366
Telekommunikationer 459 564 516 612 589 657 551 650 539 617
Rekreation och kultur 1 699 2 188 1 526 2 112 2 070 3 234 2 774 3 489 1 901 2 239
Hotell, kaféer och restauranger 871 846 394 430 1 004 1 237 1 504 1 722 1 153 1 035
Övriga utgifter 1 895 2 306 1 456 1 955 2 444 3 335 3 163 3 599 2 299 2 759
Hushåll totalt 2 381 500 2 455 000 51 032 44 060 138 336 144 379 381 417 409 653 385 549 394 313
Hushållens konsumtionsenheter 1,5 1,5 2,1 2,1 1,8 1,8 1,7 1,7 1,5 1,6
 
Konsumtionsutgifterna Arbetare Studerande Pensionärer Arbetslösa Övriga hushåll
2001 2006 2001 2006 2001 2006 2001 2006 2001 2006
Konsumtionsutgifter totalt 16 989 19 415 12 151 14 004 13 796 16 519 12 526 13 044 12 934 14 309
Livsmedel och alkoholfria drycker 2 265 2 456 1 449 1 493 2 128 2 402 1 955 2 113 2 058 2 243
Alkoholdrycker och tobak 538 582 325 415 293 336 706 747 422 375
Kläder och skodon 502 645 399 548 253 369 248 182 356 603
Boende 4 664 4 917 3 915 4 049 5 467 6 070 4 356 4 626 4 023 4 759
Inventarier, hushållsutrustning och rutinunderhåll av bostaden 756 904 449 595 646 732 533 510 439 643
Hälsovård 470 516 324 358 1 032 1 072 367 320 605 332
Transport 2 707 3 507 1 443 1 814 1 073 1 766 1 174 1 294 1 718 1 292
Telekommunikationer 508 606 473 494 303 437 403 618 496 641
Rekreation och kultur 1 621 2 144 1 348 1 673 1 160 1 553 1 094 1 142 1 073 1 268
Hotell, kaféer och restauranger 999 861 931 1 022 311 264 728 311 514 864
Övriga utgifter 1 958 2 277 1 095 1 544 1 131 1 518 962 1 181 1 231 1 290
Hushåll totalt 503 155 471 370 82 264 83 610 689 472 747 769 119 913 112 975 30 362 46 873
Hushållens konsumtionsenheter 1,6 1,6 1,2 1,2 1,2 1,2 1,3 1,3 1,5 1,4

Ändring i konsumtionsstrukturen i riktning mot fritid och kultur

Under de senaste fem åren har förändringarna i de 12 huvudgruppernas andel av totalkonsumtionen varit små. Boendets andel, som också omfattar den kalkylerade nyttan med att bo i egen bostad jämfört med en hyresbostad av samma standard, har sjunkit med två procentenheter, även om mer pengar än tidigare lagts på boende. Också andelen pengar som lades ned på livsmedel samt hotell- och restaurangtjänster sjönk år 2006. Kulturens och fritidsutgifternas andel har ökat mest och en ökning finns också i gruppen transport, kläder och övriga produkter och tjänster.

Figur 2. Hushållens konsumtionsutgifter efter huvudgrupp 2001 och 2006 (enligt 2006 års priser, EUR/konsumtionsenhet)

Källa: Konsumtionsundersökning 2006, Statistikcentralen

Förfrågningar: Juha Nurmela (09) 1734 2548, Marko Ylitalo (09) 1734 3560 kulutus.tilastokeskus@tilastokeskus.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.


Senast uppdaterad 19.12.2007

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Hushållens konsumtion [e-publikation].
ISSN=2323-301X. 2006. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 19.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ktutk/2006/ktutk_2006_2007-12-19_tie_001_sv.html