Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Översikt

Egen och Finlands ekonomi

I oktober trodde 10 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Av konsumenterna bedömde 48 procent för sin del att landets ekonomi försämras. I september var motsvarande andelar 10 och 47 procent.

I oktober litade 26 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 14 procent befarade att den blir sämre inom ett år. I september var motsvarande andelar 27 och 13 procent. Av konsumenterna uppskattade 27 procent att den egna ekonomin för närvarande är bättre än för ett år sedan och 18 procent ansåg att den är sämre i oktober. För en månad sedan var motsvarande andelar 28 och 15 procent.

Arbetslöshet och inflation

I oktober litade 19 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under följande år och t.o.m. 40 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. I september var andelarna 18 och 38 procent.

Av de sysselsatta upplevde 48 procent i oktober att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa. Av de sysselsatta antog 7 procent att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 18 procent antog att risken ökat.

I oktober uppskattade konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 2,7 procent under de följande 12 månaderna. Inflationsförväntningarna var i september 2,5 procent. Medelvärdet för inflationsförväntningarna från januari 2018 är 2,6 procent.

Sparande och låntagning

Av konsumenterna bedömde 61 procent i oktober att det är fördelaktigt att spara. Av konsumenterna hade 62 procent sparat och 76 procent trodde att de kan spara under det följande året.

I oktober ansåg 65 procent av konsumenterna att tidpunkten att ta lån var god. För en månad sedan var andelen 70 procent. I oktober funderade 20 procent av konsumenterna på att ta lån inom ett år.

Köp av kapitalvaror

Av konsumenterna ansåg 28 procent i oktober att tidpunkten var god för att köpa kapitalvaror. Av konsumenterna avsåg 13 procent att öka och 34 procent att minska användningen av pengar på kapitalvarukonsumtion under det följande året. I september var motsvarande andelar 15 och 31 procent.

I oktober planerade fler än vanligt, dvs. 18 procent av konsumenterna, att säkert eller eventuellt köpa bil inom ett år. Sexton procent av konsumenterna planerade åter att köpa bostad. Av konsumenterna planerade 20 procent att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.

Metoden för undersökningen om konsumenternas förtroende

Med hjälp av undersökningen om konsumenternas förtroende mäter man de finländska konsumenternas förtroende för ekonomin, dvs. föreställningar om och förväntningar på den egna ekonomiska utvecklingen och den allmänna ekonomiska utvecklingen i Finland. Man utreder också konsumenternas planer på att göra stora anskaffningar, spara och ta lån. Undersökningen genomförs med en s.k. mixed-mode-datainsamling, dvs. med webblankett och genom telefonintervjuer (CATI). I undersökningen finns färdiga svarsalternativ (en kvalitativ undersökning).

Undersökningens tidigare namn var konsumentbarometern. Konsumentbarometern genomfördes med enbart telefonintervjuer. Den första barometerundersökningen gjordes i november 1987. Ända till 1991 gjordes undersökningen två gånger om året, i maj och november. År 1992 ökade man antalet undersökningsomgångar till fyra: undersökningsmånaderna var februari, maj, augusti och november. Fr.o.m. oktober 1995 har man samlat in uppgifter om konsumenternas uppfattningar varje månad på uppdrag av och med delfinansiering från Europeiska kommissionen .

Urval och datainsamling

Till populationen i undersökningen om konsumenternas förtroende hör 4,0 miljoner personer i åldern 18–74 år i Finland. I undersökningen används paneldesign: alla medverkar två gånger inom ett halvt år. Det slumpmässiga urvalet utgörs varje månad av cirka 2 200 personer av vilka hälften är med första gången och hälften andra gången. Undersökningsområdet omfattar hela landet, och deltagarna representerar landets befolkning ifråga om ålder, kön, bostadsområde och modersmål. Undersökningens datainsamlingsperiod är de två eller tre första veckorna i månaden.

I oktober 2019 erhölls svar från 1 008 personer. Bortfallet av svar var 53,5 procent. Bortfallet omfattar förutom dem som vägrade eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunde nå. Eventuell övertäckning (personer som dött, som bor i anstalt eller som flyttat utomlands o.dyl.) ingår här också i bortfallet.

Viktning

Alla svarsuppgifter för undersökningen om konsumenternas förtroende upphöjs till populationsnivå med hjälp av viktkoefficienter. Viktningen korrigerar effekterna av bortfallet av svar och förbättrar uppgifternas statistiska exakthet. Viktkoefficienterna bildas med en kalibreringsmetod (Calmar) genom att utnyttja sannolikheten för resp. observation att ingå i urvalet. Siffrorna och serierna som publiceras har inte säsongrensats.


Källa: Konsumenternas förtroende 2019, oktober. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, Tuomas Parikka 029 551 3276, konsumenternas.fortroende@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 28.10.2019

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. oktober 2019, Översikt . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 19.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2019/10/kbar_2019_10_2019-10-28_kat_001_sv.html