Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Översikt

Egen och Finlands ekonomi

I maj trodde 41 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Bara 8 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i april 43 och 9 procent och i maj i fjol 52 och 9 procent.

I maj litade 29 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och bara 11 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var andelarna 26 och 10 procent och för ett år sedan 27 och 12 procent.

Arbetslöshet och inflation

I maj litade mer än hälften, dvs. 54 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året medan bara 12 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. I april var andelarna 54 och 11 procent och för ett år sedan 47 och 16 procent.

Av de sysselsatta upplevde 33 procent i maj att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa. Fler än någonsin tidigare, dvs. 20 procent av de sysselsatta antog att risken för arbetslöshet minskat för deras egen del under de senaste månaderna, medan bara 9 procent, bedömde att risken ökat.

I maj bedömde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 1,9 procent under de följande 12 månaderna. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,2 procent.

Sparande och låntagning

Totalt 69 procent av konsumenterna ansåg i maj att tidpunkten för att spara var god. Långtidsmedelvärdet är 58 procent. Av hushållen hade 69 procent sparat i maj och 79 procent trodde att de kan spara under det följande året.

I maj ansåg 75 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. Långtidsmedelvärdet är 63 procent. Färre än vanligt, dvs. 11 procent av hushållen, övervägde i maj att ta lån inom ett år.

Köp av kapitalvaror

Av konsumenterna bedömde 41 procent i maj att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Planerna på att använda pengar var fortfarande för det mesta återhållsamma. Av hushållen hade 17 procent för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil inom ett år. Av hushållen planerade 7 procent att köpa bostad. I maj planerade 20 procent av hushållen att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.

Konsumenternas förtroende efter storområde och befolkningsgrupp

I maj var konsumenternas förtroende för ekonomin starkast i huvudstadsregionen (förtroendeindikatorn 27,1). Av befolkningsgrupperna var högre tjänstemän de klart mest optimistiska (38,5). Mest pessimistiska när det gäller den ekonomiska utvecklingen var pensionärer (16,2), och arbetslösa (19,8).

EU-resultat

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras varje månad på Europeiska kommissionens webbplats: Pressmeddelanden .

Metoden för konsumentbarometern

Konsumentbarometern är en telefonintervjuundersökning (survey) med hjälp av vilken man mäter de finländska konsumenternas uppfattningar – uppskattningar och förväntningar – om den allmänna ekonomiska utvecklingen och det egna hushållets ekonomiska utveckling samt deras planer på att göra anskaffningar, spara eller ta lån. Dessutom utreder man hur allmänna moderna apparater är i hushållen. I konsumentbarometern finns färdiga svarsalternativ (en kvalitativ undersökning).

De första barometerintervjuerna gjordes i november 1987. Ända till 1991 gjordes undersökningen två gånger om året, i maj och november. År 1992 ökade man antalet undersökningsomgångar till fyra: undersökningsmånaderna var februari, maj, augusti och november. Fr.o.m. oktober 1995 har man samlat in konsumentbarometerns uppgifter varje månad på uppdrag av och med delfinansiering från Europeiska kommissionen .

Urval och datainsamling

Till populationen i konsumentbarometern hör 4,5 miljoner personer i åldern 15–84 år och deras 2,7 miljoner hushåll i Finland. Ett urval av 2 350 personer samplas för undersökningen för varje månad. Samma urval används också i datainsamlingen för den finländska reseundersökningen. Undersökningsområdet omfattar hela landet, och konsumentbarometerns uppgiftslämnare representerar landets befolkning ifråga om ålder, kön, bosättningsområde och modersmål. Intervjuerna görs i huvudsak från Statistikcentralens telefonintervjucentral (CATI), under de två eller tre första veckorna av månaden.

I maj 2018 erhölls svar från 1 114 personer; därmed var bortfallet av svar 52,6 procent. Bortfallet omfattar förutom dem som vägrade eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunde nå. Eventuell övertäckning (död, flyttat utomlands e.d.) ingår här också i bortfallet.

Viktning

Alla svarsuppgifter för konsumentbarometern upphöjs till populationsnivå med hjälp av viktkoefficienter. Viktningen korrigerar effekterna av bortfallet av svar och förbättrar uppgifternas statistiska exakthet. Viktkoefficienterna bildas med en kalibreringsmetod (Calmar) genom att utnyttja sannolikheten för resp. observation att ingå i urvalet. Siffrorna och serierna som publiceras har inte säsongrensats.


Källa: Konsumentbarometern 2018, maj. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, Tuomas Parikka 029 551 3276, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 28.5.2018

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. maj 2018, Översikt . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 19.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2018/05/kbar_2018_05_2018-05-28_kat_001_sv.html