Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Konsumenternas förtroende 2019, november

Publicerad: 27.2.2006

Konsumenternas syn på ekonomin bättre i februari

Konsumenternas förtroende för ekonomin förstärktes i februari. Konsumenternas förtroendeindikator var i februari 17,0, då den i januari var 13,7 och under en längre period i genomsnitt 13,5. Trots ett par nedgångar har konsumenternas förtroende haft en stigande trend sedan förra sommaren. Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens konsumentbarometer, som bygger på intervjuer som gjordes mellan den 1 och 17 februari med 1 537 personer bosatta i Finland.

Alla fyra delfaktorer i konsumenternas förtroendeindikator förbättrades i februari jämfört med föregående månad. Uppfattningarna om utvecklingen av arbetslösheten var dock fortfarande försiktiga. Konsumenterna ansåg att deras hushålls penningsituation var mycket god i februari. Hushållen hade fler tankar att köpa bostad än någonsin tidigare.

Konsumenternas syn på ekonomin i februari 2006

  Februari 2006 nettotal Januari 2006 nettotal Februari 2005 nettotal Medeltal 10/95-2/06
Konsumenternas förtroendeindikator 17,0 13,7 16,8 13,5
Indikatorns delfaktorer:        
Den egna ekonomiska situationen om 12 mån. jämfört med nuläget 12,5 10,1 13,9 9,2
Hushållets möjligheter att spara under de följande 12 mån. 48,1 41,7 47,3 32,3
Finlands ekonomiska situation om 12 mån. jämfört med nuläget 5,6 4,0 6,3 6,9
Arbetslösheten i Finland om 12 mån. jämfört med nuläget 1,8 -1,0 -0,3 5,6
Övriga:        
Inflationen om 12 mån., % 2,1 2,2 1,9 1,9
Risken för egen arbetslöshet vid intervjutidpunkten 4,3 3,8 4,2 ..
Hushållets penningsituation vid intervjutidpunkten 34,7 31,4 31,8 24,9
Hur fördelaktigt är det att köpa kapitalvaror vid intervjutidpunkten 24,9 31,1 30,1 20,8
Hur fördelaktigt är det att spara vid intervjutidpunkten 17,9 12,7 14,7 5,8
Hur fördelaktigt är det att ta lån vid intervjutidpunkten 27,1 26,0 34,1 23,1
Nettotaleterhålls genom att den procentuella andelen nekande svar viktas och subtraheras från den procentuella andelen jakande svar på en fråga.
Konsumenternas förtroendeindikatorberäknas som ett genomsnitt av fyra nettotal för de kommande 12 månaderna: den egna ekonomin och Finlands ekonomi, arbetslösheten och hushållens möjligheter att spara. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och 100. En positiv siffra innebär en optimistisk syn och en negativ siffra en pessimistisk syn på ekonomin.

I februari trodde 28 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. 16 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. I februari litade 31 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och bara 9 procent befarade att den blir sämre inom ett år.

I februari bedömde 31 procent av konsumenterna att arbetslösheten ökar under det följande året och 36 procent trodde att arbetslösheten minskar. I januari var motsvarande andelar 33 och 32 procent. Av de sysselsatta antog 12 procent i februari att risken för arbetslöshet ökat för deras egen del under de senaste månaderna, men något fler, dvs. 16 procent, antog åter att risken hade minskat.

I februari förutspådde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 2,1 procent under de följande 12 månaderna.

I februari ansåg 72 procent av konsumenterna att tidpunkten att ta lån är fördelaktig. Av hushållen planerade 15 procent att de tar lån inom ett år. 65 procent av konsumenterna ansåg att det är fördelaktigt att spara. Rentav 69 procent av hushållen hade kunnat spara och 80 procent trodde att de kan spara under det följande året.

I februari ansåg 46 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. För ett år sedan var motsvarande andel 51 procent. Hushållen hade fortfarande planer på att använda pengar bl.a. för att skaffa hemelektronik samt hobbyartiklar och fortskaffningsmedel. 18 procent av hushållen tänkte ganska eller mycket säkert köpa bil och 11 procent bostad inom ett år. I februari i fjol funderade något färre, dvs. 7 procent av hushållen, på att köpa bostad.

Konsumentbarometern står också till tjänst med uppgifter om hur allmän olika slag av hemelektronik är i hushållen. Till exempel 44 procent av hushållen hade en digitalbox och 51 procent bredband i februari.

Konsumenternas förtroendeindikator 10/1995-2/2006

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands
ekonomi 10/1995-2/2006

Konsumenternas förtroendeindikator i EU-länderna, januari 2006
Indikatoravvikelse från landets medeltal 10/1995-1/2006*

*räknat på basis av säsongrensade serier; uppgift om Frankrike riktningsgivande på grund av att serien brutits;
medeltal för kortare period: Malta 11/2002-, Luxemburg 1/2002-, Cypern, Litauen och Polen 1/2001-, Slovakien 4/1999-
Källa: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results, January 2006 http://europa.eu.int/comm/economy_finance/indicators/businessandconsumersurveys_en.htm

Källa: Konsumentbarometern 2006, februari. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo (09) 1734 3598, kuluttaja.barometri@tilastokeskus.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Tabeller

Tabeller i databaser


Senast uppdaterad 27.2.2006

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. februari 2006. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 9.12.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2006/02/kbar_2006_02_2006-02-27_tie_001_sv.html