Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Konsumenternas förtroende 2019, november

Publicerad: 27.1.2006

Konsumenternas förtroende för ekonomin sviktade en aning i januari

Trenden med det allt starkare förtroendet för ekonomin, som konsumenterna haft sedan oktober, stannade av i januari. Konsumenternas förtroendeindikator var i januari 13,7, medan den i december var 16,1. Förtroendeindikatorn var dock fortfarande i nivå med sitt långvariga medeltal och högre än för ett år sedan. Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens konsumentbarometer. De bygger på intervjuer som gjordes mellan den 2 och 19 januari med 1 524 personer bosatta i Finland.

Av de fyra delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator förbättrades bara förväntningarna på Finlands ekonomi i januari jämfört med december. Uppskattningarna av den egna ekonomin och möjligheterna att spara var dock fortfarande ljusa. Inställningen till arbetslösheten blev igen något pessimistisk. Konsumenterna ansåg i januari att det var mycket fördelaktigt att köpa kapitalvaror.

Konsumenternas syn på ekonomin i januari 2006

  Januari 2006 nettotal December 2005 nettotal Januari 2005 nettotal Medeltal 10/95-1/06
Konsumenternas förtroendeindikator 13,7 16,1 12,3 13,5
Den egna ekonomiska situationen om 12 mån. jämfört med nuläget 10,1 11,3 10,9 9,2
Hushållets möjligheter att spara under de följande 12 mån. 41,7 48,2 40,2 32,2
Finlands ekonomiska situation om 12 mån. jämfört med nuläget 4,0 1,4 5,1 6,9
Arbetslösheten i Finland om 12 mån. jämfört med nuläget -1,0 3,6 -6,9 5,7
Inflationen om 12 mån., % 2,2 2,3 1,9 1,9
Risken för egen arbetslöshet vid intervjutidpunkten 3,8 4,2 4,8 ..
Hushållets penningsituation vid intervjutidpunkten 31,4 32,9 28,6 24,8
Hur fördelaktigt är det att köpa kapitalvaror vid intervjutidpunkten 31,1 14,4 34,5 20,7
Hur fördelaktigt är det att spara vid intervjutidpunkten 12,7 15,5 15,2 5,7
Hur fördelaktigt är det att ta lån vid intervjutidpunkten 26,0 27,3 30,2 23,1
Nettotalet erhålls genom att den procentuella andelen nekande svar viktas och subtraheras från den procentuella andelen jakande svar på en fråga.
Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av fyra nettotal för de kommande 12 månaderna: den egna ekonomin och Finlands ekonomi, arbetslösheten och hushållens möjligheter att spara. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och 100. En positiv siffra innebär en optimistisk syn och en negativ siffra en pessimistisk syn på ekonomin.

I januari trodde 27 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. 19 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. I december var motsvarande andelar 24 och 20 procent. I januari litade 28 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och bara 10 procent befarade att den blir sämre inom ett år.

I januari bedömde 33 procent av konsumenterna att arbetslösheten ökar under det följande året och 32 procent trodde att arbetslösheten minskar. I december var motsvarande andelar 28 och 37 procent. Av de sysselsatta antog 13 procent i januari att risken för arbetslöshet ökat för deras egen del under de senaste månaderna, men något fler, dvs. 15 procent, antog åter att risken hade minskat.

I januari förutspådde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 2,2 procent under de följande 12 månaderna. Motsvarande inflationsförväntning var 1,9 procent för ett år sedan.

I januari ansåg 51 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Motsvarande andel var i december 42 procent. Hushållen hade en mängd planer på att använda pengar bl.a. för att inreda hemmet och skaffa fritids- eller sportartiklar. 21 procent av hushållen planerade att köpa en digital adapter före sommaren. 19 procent av hushållen tänkte ganska eller mycket säkert köpa bil och 9 procent bostad inom ett år. I januari i fjol funderade 7 procent av hushållen på att köpa bostad.

Av konsumenterna ansåg 71 procent i januari att tidpunkten att ta lån är fördelaktig. 13 procent av hushållen planerade att ta lån inom ett år. I januari ansåg 60 procent av konsumenterna att det är lönsamt att spara. Av hushållen hade 64 procent sparat och 76 procent trodde att de kan spara under det följande året. 26 procent av hushållen hade redan placerat pengar i fonder och 24 procent i försäkringar.

Konsumenternas förtroendeindikator 10/1995-1/2006

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands
ekonomi 10/1995-1/2006

Konsumenternas förtroendeindikator i EU-länderna, december 2005
Indikatoravvikelse från landets medeltal 10/1995-12/2005*

*räknat på basis av säsongrensade serier; ingen barometer för Malta; uppgift om Frankrike saknas på grund av att
serien brutits; medeltal för kortare period: Luxemburg 1/2002-, Cypern, Litauen och Polen 1/2001-, Slovakien 4/1999-
Källa: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results, December 2005 http://europa.eu.int/comm/economy_finance/indicators/businessandconsumersurveys_en.htm

Källa: Konsumentbarometern 2006, januari. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo (09) 1734 3598, kuluttaja.barometri@tilastokeskus.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Tabeller

Tabeller i databaser


Senast uppdaterad 27.1.2006

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. januari 2006. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 12.12.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2006/01/kbar_2006_01_2006-01-27_tie_001_sv.html