Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 12.6.2012

I grundskolan fick 11,4 procent av eleverna intensifierat eller särskilt stöd

I grundskolan fick 3,3 procent av eleverna intensifierat stöd och 8,1 procent av eleverna särskilt stöd hösten 2011. Året innan var andelen elever som fick särskilt stöd 8,5 procent. Intensifierat stöd anordnades på basis av den nya lagstiftningen för första gången år 2011. Den vanligaste stödformen bland dem som fick intensifierat stöd var specialundervisning på deltid, bland dem som fått särskilt stöd var den vanligaste stödformen biträdes- och/eller tolkningstjänster. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens utbildningsstatistik.

Andelen grundskolelever som fått intensifierat eller särskilt stöd av alla grundskolelever 1995-2011, % 1)

Andelen grundskolelever som fått intensifierat eller särskilt stöd av alla grundskolelever 1995-2011, % 1)
1) Elever som intagits eller överförts till specialundervisning åren 1995–2010 har jämställts med elever som fått särskilt stöd.

Bland de elever som fick intensifierat stöd ingick specialundervisning på deltid för 77 procent av eleverna, stödundervisning för 55 procent och biträdes- och/eller tolkningstjänster för 40 procent. Bland de elever som fick särskilt stöd ingick specialundervisning på deltid för 34 procent av eleverna, stödundervisning för 30 procent och biträdes- och/eller tolkningstjänster för 47 procent.

Av dem som fick intensifierat stöd var 65 procent pojkar och 35 procent flickor. Av dem som fick särskilt stöd var 69 procent pojkar och 31 procent flickor. Av eleverna med särskilt stöd hade 26 procent förlängd läroplikt.

Andelen elever med intensifierat stöd av alla elever var störst i Österbotten, över 5 procent. I Fasta Finland var deras andel minst i Mellersta Österbotten, 2 procent. På Åland anordnades inget intensifierat stöd. Andelen elever med särskilt stöd var störst i landskapet Päijänne-Tavastland, nästan 11 procent. Minst elever med särskilt stöd i Fasta Finland, i förhållande till elevantalet, hade Norra Österbotten, under 6 procent. På Åland var andelen elever med särskilt stöd 4 procent.

Av eleverna med särskilt stöd hade 21 procent integrerats helt i grupper inom den allmänna undervisningen. Dessutom fick 18 procent över hälften (51–99 %) av sin undervisning i grupper inom den allmänna undervisningen. Återstående 61 procent av eleverna med särskilt stöd fick minst hälften av sin undervisning i en specialgrupp. Av dessa elever fick 42 procent sin undervisning helt i en specialgrupp.

Bland eleverna med särskilt stöd i årskurserna 1–9 i grundskolan och i tilläggsundervisning studerade 44 procent den allmänna lärokursen i alla läroämnen. Av eleverna studerade 14 procent ett läroämne enligt en individuell lärokurs, 12 procent studerade 2–3 läroämnen enligt en individuell lärokurs och 25 procent studerade fyra eller fler läroämnen enligt en individuell lärokurs. Av eleverna med särskilt stöd studerade 5 procent enligt verksamhetsområde. Undervisning kan anordnas enligt verksamhetsområde, om undervisning inte kan anordnas enligt lärokurser i läroämnena på grund av att eleven har ett svårt funktionshinder eller sjukdom.

Under läsåret 2010–2011 fick totalt 21,7 procent av grundskoleleverna, dvs. 118 400 elever, specialundervisning på deltid. Bland en del av dem ingick specialundervisningen på deltid i särskilt stöd. Andelen grundskolelever som deltog i specialundervisning på deltid minskade med 1,6 procentenheter från läsåret innan. Kvantitativt sett var minskningen från föregående läsår 10 200 elever.

Andelen grundskolelever som fått specialundervisning på deltid av alla grundskolelever läsåren 2001/2002-2010/2011, %

Andelen grundskolelever som fått specialundervisning på deltid av alla grundskolelever läsåren 2001/2002-2010/2011, %

År 2010 fick 19 300 av de studerande inom yrkesutbildning som leder till examen specialundervisning. Detta är 1 100 fler än året innan. Andelen specialstuderande var 6,9 procent av alla studerande och 13,8 procent av studerande inom yrkesutbildning riktad till ungdomar (studerande inom läroplansbaserad yrkesutbildning i läroanstaltsform).

Av alla specialstuderande inom yrkesutbildning var 59 procent män. Tretton procent av de specialstuderande studerade i specialyrkesläroanstalter och 10 procent i specialgrupper i andra läroanstalter som erbjuder yrkesutbildning. I samma grupp som andra studerande (integrerat) studerade 77 procent av de studerande. Av alla specialstuderande studerade ungefär hälften inom området teknik eller samfärdsel.


Källa: Utbildning. Statistikcentralen

Förfrågningar: Riikka Rautanen 09 1734 2375, koulutustilastot@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (260,6 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor


Uppdaterad 12.6.2012

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Stöd för lärande [e-publikation].
ISSN=1799-1609. 2011. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 29.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/erop/2011/erop_2011_2012-06-12_tie_001_sv.html