Hushållens förmögenhet: dokumentation för statistiken

Statistiken över hushållens förmögenhet beskriver den totala förmögenheten och dess sammansättning och fördelning mellan olika befolkningsgrupper. Statistiken beskriver såväl real- som finansieringsförmögenheten. Utöver olika former av förmögenhet innehåller statistiken också uppgifter om annat som påverkar hushållens ekonomiska ställning, såsom inkomster och skulder.

Inom ramen för statistiken publiceras uppgifter på såväl hushålls- som individnivå. Uppgifterna på hushållsnivå ger en täckande bild av mängden real- som finansieringsförmögenhet samt förmögenhetens fördelning enligt befolkningsgrupp. På individnivå publiceras uppgifter endast om förmögenhet i börsaktier och placeringsfonder.

Målpopulationen i hushållens förmögenhet statistik är privata hushåll och personerna i hushållen i Finland i slutet av statistikåret (31.12.).          
                                                                                                       
Populationen omfattar alla privata hushåll och de personer i dem som var stadigvarande bosatta i Finland i slutet av statistikåret (31.12.).

Bostadsbefolkningen utgörs av alla personer som stadigvarande bor i en bostad. Utanför statistiken är drygt två procent av befolkningen. Dessa är adresslösa, de som bor på anstalt (t.ex. personer som vistas långvarigt på äldreboenden, vårdhem, i fängelse eller på sjukhus), personer som bor stadigvarande utomlands och personer som bor tillfälligt i Finland. Beväringar ingår i statistikens population.

Statistiska enheter i statistiken över hushållens förmögenhet är hushåll och personer.

Måttenheter i hushållens förmögenhet statistik är euro och procent samt antal hushåll och personer.

Uppgifterna i euro har angetts på senaste års priser.

Statistiken över hushållens förmögenhet beskriver uppgifter från statistikåret, som är ett helt kalenderår, och från slutet av statistikåret (31.12).

Uppgifterna i statistiken över hushållens förmögenhet publiceras på hela landets nivå och med NUTS2-regionindelningen.

Statistiken över hushållens förmögenhet täcker de huvudsakliga förmögenhetsposterna i rimlig utsträckning. Hushållsundersökningen från statistikåret 2019 omfattade följande förmögenhetsposter: egentlig bostad, fritidsbostäder, övriga bostäder, skog, åkermark, bilar, båtar, övriga fordon, insättningar, placeringsfondandelar, noterade aktier, onoterade aktier, nettoförmögenhet i näringsverksamhet, sammanslutningars nettoförmögenhet, masskuldebrev, derivat, frivilliga pensionsförsäkringar, spar- och placeringsförsäkringar, lån, andelsbevis och lagstadgade pensioner.

Kontanter och värdeföremål är förmögenhetsposter som helt och hållet saknas i förmögenhetsundersökningen från år 2019. Under åren 1987–2004 ingår uppgifterna om värdeföremål som intervjuinformation. Undersökningen från år 2009 och 2013 innehåller inte information om spar- och placeringsförsäkringar.

Uppgifter om personernas förmögenhet i börsaktier och placeringsfonder, som baserar sig på totalmaterial, inkluderar inhemskt noterade aktier, investeringsfonder och utländska kollektiva investeringsfordon, och, från och med 2020, aktiesparkonton. 

Urvalsbaserade förmögenhetsundersökningar har gjorts åren 1987, 1988, 1994, 1998, 2004, 2009, 2013, 2016 och 2019. Med undantag för år 2004 har uppgifter tagits fram för ett underurval (1987–1998) eller för hela urvalet (2009–2019) inom Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik. Undersökningen år 2004 var en separat urvalsundersökning. Undersökningsmetoden för förmögenhetsundersökningarna åren 2009, 2013, 2016 och 2019 avviker i avsevärd grad från tidigare års undersökningar. Deras förmögenhetsuppgifter har i regel härletts ur register eller estimerats. Tidigare undersökningar är besöksintervjuundersökningar. Uppgifter om personernas förmögenhet i börsaktier och placeringsfonder, som baserar sig på totalmaterial, är tillgängliga för åren 2009 och 2013–.

Statistikens uppgifter på hushållsnivå publiceras under bestämda år på Statistikcentralens webbplats. Från och med statistikåret 2013 har uppgifterna på hushållsnivå publicerats med tre års mellanrum. Statistikens uppgifter på individnivå om börsaktier och placeringsfonder publiceras årligen.

Som informationskällor för de uppgifter om bostadsbefolkningen som årligen publiceras i statistiken över hushållens förmögenhet används enbart administrativt registermaterial. Kvaliteten på informationskällorna i statistikföring som grundar sig på registersystem kan bedömas vara god.

Urvalsmaterialet för statistiken över hushållens förmögenhet, som under bestämda år ger heltäckande uppgifter om hushållens nettoförmögenhet, baserar sig på en representativ urvalsundersökning. Urvalsmaterialets tillförlitlighet påverkas i väsentlig grad av enhetsbortfall, som beror på att en del av hushållen vägrar eller av andra orsaker inte deltar i undersökningen. Utifrån bortfallets struktur är det möjligt att dra en slutsats om huruvida det är ojämnt eller slumpmässigt fördelat. Svarsbortfallen i undersökningen har granskats närmare i inkomstfördelningsstatistikens kvalitetsbeskrivning.

Man har försökt jämföra förmögenhetsundersökningens resultat enligt förmögenhetsslag med externa källor. En del av uppgifterna är utöver urvalen tillgängliga också som totalmaterial, då jämförelser har gjorts med de så kallade nyckeltalen för bostadsbefolkningen. Sådana uppgifter är bland annat placeringsfonder, börsaktier, masskuldebrev och onoterade aktier. Jämförelser har också gjorts med finansieringsräkenskaperna, balansräkningarna och statistiken över skuldsättning. I prissättningen av bostäder har kvadratmeterpriserna jämförts med prisstatistiken för bostäder och uppgifterna i köpeskillingstatistiken över fastigheter. Förmögenhetsundersökningens estimat kan avsevärt avvika från jämförelsekällorna på grund av skillnader i metoder och täckning. Uppgifterna är inte direkt jämförbara till exempel med uppgifterna i balansräkningarna. Närmare uppgifter om jämförelser kan fås från Statistikcentralen.

Uppgifterna i statistiken över hushållens förmögenhet publiceras ungefär ett och ett halvt år efter referensperioden.

Uppgifterna i statistiken över hushållens förmögenhet har publicerats enligt datumen i publiceringskalendern.

Statistikcentralens förmögenhetsundersökning är en del av den förmögenhetsundersökning (Household Finance and Consumption Survey, HFCS) som koordineras av Europeiska centralbanken (ECB) från och med år 2009. Förmögenhetsundersökningen som koordineras av ECB har output-harmoniserats. De länder som deltar i undersökningen producerar datainnehåll som fastställts i förväg på det sätt som de anser vara bäst. Deltagande i undersökningen förutsätter inte att exakt samma frågor ställs eller att samma datasinsamlingsformer tillämpas. Finland skiljer sig från övriga länder genom att man i klart högre grad använder registermaterial.

Utöver datainsamlingsmetoderna påverkas den inbördes jämförelsen av länderna i euroområdet av hushållsbefolkningens egenskaper och fördelningen i fråga om ägandet av olika förmögenhetsslag. Till exempel varierar hushållens storleksfördelning avsevärt mellan olika länder. Ett av de mest centrala fenomenen som ligger till grund för skillnaderna mellan länderna är variationen i den proportionella andelen av befolkningen som bor i ägarbostäder. Till exempel i Tyskland och Österrike bor mindre än 50 procent av hushållen i en bostad som de själva äger. Motsvarande andel är över 80 procent i Kroatien, Litauen, Ungern, Malta och Slovakien. Ytterligare information om resultatens jämförbarhet mellan olika länder finns i metodrapporten som publicerats på ECB:s webbplats.

Ändringar som ägt rum i begrepp och undersökningsmetoder påverkar tidsseriens jämförbarhet. Förmögenhetsbegreppet är till vissa delar snävare åren 2009 och 2013 än i tidigare års intervjuundersökningar. År 2016 har förmögenhetsbegreppet utvidgats en aning i och med spar- och placeringsförsäkringarna. År 2009 och 2013 finns det inte tillgängliga uppgifter om spar- och placeringsförsäkringar, kontanter och lånefordringar. Statistikens metod ändrades i betydande grad år 2009, eftersom största delen av förmögenhetsposterna härleddes ur registeruppgifter eller så estimerades de. År 2016 har metodändringar gjorts gällande andra bostäder och placeringsfonder.

Värdet på bostäder har estimerats separat med hjälp av kvadratpriserna för aktiebostäder och fastigheter. För en del aktiebostäder har inköpspriser fåtts från Skatteförvaltningens aktielägenhetsregister och priserna har höjts till statistikårets nivå efter hustyp och område i enlighet med indexen i statistiken över aktiebostadspriserna. En del av prisuppgifterna har räknats utifrån de genomsnittliga kvadratpriserna i aktielägenhetsregistret. Fastigheterna har prissatts enligt genomsnittliga kvadratpriser som räknats utifrån primärmaterialet i köpeskillingsstatistiken över fastigheter. Uppgifter om andra än egna permanenta bostadsfastigheter har plockats ur befolkningsdatasystemets uppgifter om byggnader och bostäder.

I sättet att definiera egen bostad finns det inte väsentliga metodändringar mellan åren 2013, 2016 och 2019. Vad gäller andra aktiebostäder och bostadsfastigheter preciserades definitionen av ägarandelar år 2016, vilket ökade värdet på övriga aktiebostäder och sänkte värdet på övriga bostadsfastigheter. Motsvarande ändring gjordes retroaktiv i materialet för år 2013.

Åren 1987–2004 utgörs bostadsvärdena av hushållens egen uppskattning av bostadens försäljningspris. Detta kan påverka uppgifternas jämförbarhet i synnerhet vad gäller egnahemshus.

Bostadsskulder är registeruppgifter som grundar sig på registeruppgifterna i statistiken över skuldsättning. Enbart hushåll som äger sin bostad har bostadsskulder i förmögenhetsundersökningen (2009–).

Uppgifterna om övriga skulder baserar sig på såväl register- som intervjuuppgifter. Ur statistiken över skuldsättning fås utöver bostadsskulder också information om andra skulder, såsom skulder som hänför sig till studier eller näringsverksamhet.

Från och med år 2012 har skuldregistret inte omfattat fortlöpande krediter, som utgörs av till exempel kreditkortskrediter, konton med kredit samt andra krediter som en konsument inom ramen för en kreditlimit kontinuerligt kan använda utan separat kreditbeslut av kreditgivaren. De bristfälliga uppgifterna kompletterades åren 2013, 2016 och 2019 genom att intervjua hushållen om beloppen på deras kreditkorts-, kontokredit- och avbetalningsskulder samt övriga skulder. Vad gäller dessa uppgifter granskades det att materialet inte innehåller överlappningar i fråga om skulder enligt intervjuer och register. År 2009 ficks skulduppgifterna på omfattande sätt ur registren och skulduppgifterna för året i fråga bildades i sin helhet ur registren.

Värdena på fritidsbostäder har tagits fram genom att prissätta de fritidshus som ägs av privatpersoner i Statistikcentralens statistik över byggnader och fritidshus med priserna i Lantmäteriverkets statistik över köpesummor för fastigheter. Fritidsbostäderna omfattar inte bostäder som ägs utomlands. Från registeruppgifterna fås färre fritidsbostäder än från intervjuer, som utgjorde metoden under åren 1987–2004. Uppgifterna om fritidsbostäder är följaktligen inte jämförbara mellan åren 1987–2004 och 2009–2019.

Värdet på fortskaffningsmedel, såsom värdet på personbilar, paketbilar och motorcyklar, har beräknats utifrån uppgifterna i det fordonsregister som administreras av Trafiksäkerhetsverket (Trafi) och Skatteförvaltningens prisuppgiftssystem för fordon och det har kompletterats utifrån priser i säljannonser på webben.

Fordonens prisuppgifter utgörs av begärda priser som räknats ut för beskattningen. Åren 2016 och 2019 var det också möjligt att använda antalet körda kilometer i prissättningen, vilket inte var möjligt år 2013. Övriga fordon utgjordes av icke-beskattningsbara fordon i fordonsregistret, såsom mopeder, fyrhjulingar, snöskotrar och släpvagnar. Dessa har prissatts separat utifrån begärda priser i säljannonser på webben. Ägandet av båtar baserar sig på Trafis farkostregister och prisuppgifterna på prisuppgifter i säljannonser på webben. Under åren 2013, 2016 och 2019 har bilinnehavarna räknats med, medan enbart ägarna var med år 2009. Till följd av detta var andelen hushåll som äger bilar mindre år 2009.

Skogarnas värden har estimerats utifrån Statistikcentralens register över skogsfastigheter genom att använda det kommunvisa genomsnittliga jämförelsevärdet för marken. Det motsvarar inte skogens faktiska marknadsvärde. Ur registret över skogsfastigheter har man beaktat enbart markområden som ägs av fysiska personer. Följaktligen har till exempel skogar som ägs via dödsbon lämnats utanför undersökningen.

Värdena på åkermark har estimerats genom att använda Statistikcentralens register över skogsfastigheter, landskapsspecifika försäljningspriser och det kommunvisa genomsnittliga jämförelsevärdet för marken. Ett estimat som räknats utifrån köpesummorna har beaktats som värde på åkermark i förmögenheten och detta estimat är avsevärt högre än jämförelsevärdet i beskattningen. Åren 1987–2004 ingår inte värdet på åkermark i förmögenheten.

Det finns ingen tillgänglig källa på mikronivå över hushållens förmögenhet i form av insättningar och därför har uppgifterna om insättningar på hushållsnivå samlats in för förmögenhetsundersökningen genom intervjuer. Insättningarna i statistiken över hushållens förmögenhet under statistikåren 2013, 2016 och 2019 baserar sig på uppgifter från undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden, från intervjuer med hushåll som deltog i undersökningen för tredje och fjärde gången våren 2014, 2017 och 2020. Uppgifterna samlades in och grupperades efter om insättningarna fanns på brukskonton eller spar- och placeringskonton. För den första och andra undersökningsomgången modellerades uppgifterna med en blandad metod som kombinerar metoden med den faktiska uppgiftslämnaren och regressionsmodellering (predictive mean matching). Uppgifterna för 2009 har modellerats med en statistisk sammanslagning av materialet från år 2004. Uppgifterna från tidigare år har samlats in genom intervjuer.

Värdet på noterade aktier har räknats ut utifrån registeruppgifter om värdeandelar och OMX:s prisuppgifter. I materialet finns enbart aktier som noterats på Helsingfors börs. 

Värdet på onoterade aktier, det vill säga den kalkylmässiga nettoförmögenheten hos ett onoterat aktiebolag, har räknats ut utifrån personbeskattningen som nettoförmögenheten hos onoterade bolag med vinstutdelning. Nettoförmögenheten fastställs utifrån bolagets balansräkning för den räkenskapsperiod som avslutats under föregående år. Onoterade aktier är kända enbart för de personer som fått utdelning från onoterade bolag. Värdet på onoterade aktier är inte jämförbart mellan åren 1987–2004 och 2009–2019, eftersom de äldre uppgifterna baserar sig på intervjuuppgifter och de utgjorde nominella värden.

Nettoförmögenheten i näringsverksamhet och sammanslutningars nettoförmögenhet baserar sig på personbeskattningen, liksom nettoförmögenheten hos onoterade bolag. Nettoförmögenheten i näringsverksamheten innebär nettoförmögenheten i beskattningen för affärsidkare och yrkesutövare. Nettoförmögenheten hos en sammanslutning är nettoförmögenheten som delägare i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag. Nettoförmögenheten i näringsverksamhet är med enbart i uppgifterna för åren 2013, 2016 och 2019. Nettoförmögenheten hos en sammanslutning är med i uppgifterna från och med år 2009.

Nettoförmögenhetsvärdena för onoterade aktier, i näringsverksamhet och hos sammanslutningar utgörs av de värden som använts i beskattningen, och de beskriver följaktligen inte de faktiska marknadsvärdena.

Placeringsfondandelarna baserar sig på uppgifterna i årsanmälan till Skatteförvaltningen, vilka höjts från jämförelsevärden till verkliga värden genom att dela dem med talet 0,7. Uppgifterna från åren 2013, 2016 och 2019 är mer täckande än under tidigare år, eftersom de innehåller utländska fondföretags andelar.

Den övriga finansieringsförmögenheten täcker masskuldebrev och andelsbevis. Masskuldebrev räknas ut utifrån samma värdeandelsmaterial som noterade aktier. Värdeandelsuppgifterna innehåller inte kommuners och statens masskuldebrev. Andelsbevisen har räknats ut utifrån de räntor som fåtts på dem eller utifrån antalet andelsbevis och marknadspriset för de vanligaste andelsbevisen. Informationen är inte täckande. Andelen hushåll som äger andelsbevis är år 2016 större än tidigare på grund av andelsbankernas avkastningsandelar.

Individuella pensionsförsäkringar har estimerats ur personbeskattningen med hjälp av en metod som beaktar ackumulerade investeringar. I skatteregistret finns uppgifter om avgifter för individuella pensionsförsäkringar (investeringar) och om betalningar som mottagits från försäkringarna från och med år 1990. Utifrån dessa transaktioner har värdet på individuella pensionsförsäkringar härletts kumulativt genom att räkna ränta på ränta-avkastningen på de årliga nettoinvesteringarna (betalningarna). Individuella pensionsförsäkringar har producerats med en metod som beaktar ackumulerade investeringar från och med statistikåret 2009. Uppgifterna från åren 1987–2004 utgörs av intervjuuppgifter.

Spar- och placeringsförsäkringarna är information som baserar sig på intervjuer. Uppgifterna har samlats in för hela urvalet inom ramen för undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden. Information om ägande har begärts på individnivå och värdeuppgifterna på hushållsnivå. Information finns inte tillgänglig för åren 2009 och 2013.

Arbetspensionsförmögenhet ingår inte i förmögenhetsbegreppet.

Tillgångar sammanlagt (totala tillgångar, bruttotillgångar) innebär real- och finansieringsförmögenheten sammanlagt, före avdrag av skulder. Realförmögenheten täcker bostäder, fortskaffningsmedel, åkrar, skogar och nettoförmögenheten i näringsverksamhet och hos sammanslutningar (företagsförmögenhet). Under åren 2013, 2016 och 2019 ingår nettoförmögenheten i näringsverksamheten och sammanslutningarna i realförmögenheten. Det finns inte information om nettotillgångarna i näringsverksamhet år 2009. För åren 1987–2004 finns det inte information om åkrarnas värden eller företagsförmögenhet. För åren 1987–2004 finns det inte information om skogarnas värden. Därför har en separat uppgift bildats för materialet och statistiktabellerna, och omfattar inte skog, åkrar och företagsförmögenhet. I uppgifterna för åren 1987 och 1988 ingår inte övrig bostadsförmögenhet.

Nettoförmögenheten fås genom att från de totala tillgångarna dra av beloppet på bostads-, konsumtions- och studielån och övriga lån. Utifrån nettoförmögenheten har dessutom bildats en separat uppgift som inte omfattar skog, åkrar, företagsförmögenhet och spar- och placeringsförsäkringar.

Förmögenhetsundersökningens urval och inkomst- och bakgrundsuppgifter är samma som i inkomstfördelningsstatistiken, och därmed utvidgar förmögenhetsuppgifterna innehållet i inkomstfördelningsstatistiken också till förmögenhet under bestämda år. Urvalet är också detsamma som i EU:s undersökning om inkomster och levnadsförhållanden (EU-SILC), och därmed utvidgar uppgifterna också innehållsområdet för Finlands EU-SILC-uppgifter.

Förmögenhetsundersökningen är en del av ECB:s förmögenhetsundersökning om euroområdet (2009, 2013, 2016 och 2019). Förmögenhetsbegreppet och klassificeringen av tillgångar kan avvika från ECB:s definitioner, eftersom man i den nationella statistiken strävar efter att bevara centrala tidsserier.

Statistikcentralens årliga statistik över skuldsättning beskriver skuldsättningsgraden hos bostadshushållen. Den baserar sig på ett totalmaterial, medan uppgifterna i förmögenhetsundersökningen på hushållsnivå baserar sig på ett urval. De skuldposter som fås ur registren är desamma i statistikgrenarna, men i förmögenhetsundersökningen kan klassificeringen av dem avvika (bl.a. har enbart bostadsägare bostadsskulder). I förmögenhetsundersökningen finns det också sådana kompletterande intervjuuppgifter om skulder och utgifter för skuldskötsel som inte ingår i statistiken över skuldsättning. Förmögenhetsundersökningen möjliggör att skulderna sätts i proportion till tillgångarna, medan skulderna i statistiken över skuldsättning kan sättas i proportion enbart till inkomsterna.

Statistikcentralens finansräkenskaper beskriver på makronivå de finansiella balansräkningarna inom samhällsekonomins sektorer och från och med hösten 2014 har också uppgifter om realtillgångar publicerats i anknytning till dessa. På grund av begrepps- och definitionsskillnader och olika produktionsmetoder kan estimaten av totalmängderna för förmögenheten i förmögenhetsundersökningen inte direkt jämföras med uppgifterna om hushållssektorn i finansräkenskaperna.

Uppgifter om börsaktier och placeringsfonder finns tillgängliga på såväl individ- som hushållsnivå. Uppgifterna om bostadsbefolkningen på individnivå baserar sig på ett helt och hållet registerbaserat totalmaterial, medan uppgifterna på hushållsnivå baserar sig på ett urvalsmaterial (fr.o.m. år 2009 har uppgifterna om börsaktier och placeringsfonder tagits ur registermaterial och sammanslagits med urvalet). Användningen av ett helt och hållet registerbaserat totalmaterial möjliggör tillämpning av klassificeringar som är noggrannare än urvalsstatistik.

Statistikcentralens förmögenhetsundersökning på hushållsnivå är en urvalsbaserad statistik. Merparten av primärdata i undersökningen har samlats in ur administrativa register, vars brister har korrigerats med kompletterande datainsamling genom intervjuer. Bakgrundsuppgifterna i undersökningen baserar sig på såväl register- som intervjuuppgifter.

Största delen av uppgifterna i undersökningen fås ur administrativa register och statistikregister. Registerkällorna för förmögenhetsundersökningen är följande:

• Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas befolkningsdatasystem och Statistikcentralens databas över Finlands befolkning, byggnader och bostäder
• Primärdata i Statistikcentralens statistik över fastighetspriser, vilken baserar sig på uppgifterna om köpesummor i Lantmäteriverkets register över köpesummor för fastigheter
• Skatteförvaltningens skattedatabas, fastighetsregister, aktielägenhetsregister, värdeandelsuppgifter, prisuppgifter om fordon och arvs- och gåvoskatteuppgifter
• Fordonsregistret och farkostregistret (Trafi)
• Folkpensionsanstaltens pensionsförsäkrings-, sjukförsäkringsersättnings- och rehabiliteringsregister, underhållsstödsregister, studiestödsregister och register över bostadsbidrag.
• Material som gäller förebyggande och kompletterande utkomststöd, vilket Institutet för hälsa och välfärd (THL) insamlat av kommunerna Pensionsskyddscentralens register över pensionsfall
• Statistikcentralens examensregister
• Statskontorets databas för systemet för ersättning av militärskadeärenden
• Sysselsättningsfondens (tidigare Utbildningsfonden) uppgifter
• Lantbruksregistret vid jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Statistikcentralens företagsregister
• Finansinspektionens uppgifter (inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning)

Insamlingen av intervjuuppgifter för undersökningen var ett tilläggsavsnitt i undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden år 2019 och genomfördes våren 2020. Med hjälp av intervjuerna samlade man in uppgifter för den nationella inkomstfördelningsstatistiken och för EU:s undersökning om inkomster och levnadsförhållanden (EU-SILC). För förmögenhetsundersökningen tillades på enkätblanketten kompletterande frågor om skulder, i synnerhet om konsumtionskrediter och betalningen av dessa, insättningar och vissa lämpliga frågor från ECB:s enkätblankett. Av förmögenhetsposterna baserar sig insättningarna och spar- och placeringsförsäkringarna på intervjuuppgifter, eftersom inga registeruppgifter är tillgängliga över dessa. Skulduppgifterna kompletterar bristerna i registeruppgifterna i synnerhet vad gäller så kallade fortlöpande konsumtionskrediter.

Urvalet i förmögenhetsundersökningen är detsamma som i inkomstfördelningsstatistiken. Inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial består av fyra års roterande panelurval, som är självständiga urval och oberoende av varandra. I statistikårets material ingår första undersökningsomgångens urval, som tagits ut under statistikåret, och andra till fjärde undersökningsomgångens urval, som tagits ut under de föregående åren. Urvalspersonerna deltar i undersökningen under totalt fyra undersökningsomgångar.

Urvalsdesignen för inkomstfördelningsstatistikens urvalsmaterial är ett tvåfasigt stratifierat urval. Urvalet är ett personurval. I den första fasen bildas ett så kallat masterurval genom att med ett systematiskt urval välja 50 000 personer som fyllt minst 16 år från Statistikcentralens befolkningsdatabas. I den andra fasen väljs från masterurvalet det egentliga urvalet för inkomstfördelningsstatistiken, 5 000 personer stratumvis. Sannolikheten att en person ingår i urvalet beror vid sidan om stratifieringskriterierna på antalet personer som fyllt 16 år i bostadshushållet.

För att bilda stratum används uppgifterna från året före statistikåret om bostadshushållets statsskattepliktiga inkomster och socioekonomiska grupper som bildats på grundval av dem. De socioekonomiska grupperna är löntagare, lantbruksföretagare, övriga företagare, pensionärer och övriga. I definitionen av stratumvisa urvalsstorlekar, det vill säga i kvoteringen av urvalet, har inkomstfördelningsundersökningens särskilda behov beaktats. Företagare och höginkomsttagare har större sannolikhet än andra att ingå i urvalet.

För statistikåret 2019 gjordes för första undersökningsomgångens urval ett kompletterande tilläggsurval med 500 hushåll. Tilläggsurvalet behövdes eftersom den första undersökningsomgångens svarsgrad på grund av coronapandemins utbrott var tydligt lägre än under tidigare år. Orsaken kan vara den allmänna nedgången i svarsaktiviteten, men också det faktum att man på grund av coronapandemin inte kunde besöka de hushåll som inte kunde nås per telefon. Tilläggsurvalet valdes ut så att det representerade de stratum där tillväxten var särskilt stor och där antalet observationer hotade bli klart mindre än under föregående år: företagare, löntagare med de lägsta inkomsterna samt pensionärer med de lägsta inkomsterna.

Under statistikåren 1987, 1988, 1994, 1998 och 2004 samlades uppgifterna på hushållsnivå in genom en besöksintervjuundersökning. År 2009, 2013, 2016 och 2019 utgjordes datainsamlingsmetoden i huvudsak av en telefonintervju (CAPI). Närmare uppgifter om datainsamlingsmetoden finns i dokumentationen för inkomstfördelningsstatistiken

Datainsamlingen för undersökningen på hushållsnivå har genomförts med tre års intervall från och med statistikåret 2013. Registeruppgifternas referenstidpunkt är statistikårets sista dag (31.12). Intervjuuppgifterna samlas in under forskningsåret efter referenstidpunkten. Till exempel intervjuuppgifterna för statistikåret 2019 har samlats in i början av år 2020.

Personliga uppgifter om bostadsbefolkningens börsaktier och placeringsfonder insamlas årligen ur administrativt material.

Variablerna i den kompletterande datainsamlingen i förmögenhetsundersökningen innehåller så kallat partiellt bortfall och de bristfälliga uppgifter som orsakats av bortfallet har delvis korrigerats genom imputering med statistiska metoder. Därtill har insättningsvariablerna i sin helhet imputerats från hushåll som deltar för tredje och fjärde gången i undersökningen till hushåll som deltar för första och andra gången.

Den allmänna metoden vid imputeringen var Predictiv mean matching, det vill säga PMM-metoden. Ersättandet av uppgifter som saknas beskrivs närmare nedan i samband med varje förmögenhetsart.

De hushåll och personer som deltagit på ett godkänt sätt får viktkoefficienter, med vilka uppgifterna höjs för att representera uppgifterna i populationen. Vikterna bildas på samma sätt som i inkomstfördelningsstatistiken, det vill säga en preliminär bortfallskorrigering görs stratumvis för de panelspecifika designvikterna och dessa vikter kalibreras enligt externa marginella fördelningar. I kalibreringen av vikterna i materialet i förmögenhetsundersökningen år 2019 användes samma uppgifter som i inkomstfördelningsstatistiken (viktvariabel YKOR), kompletterade med några förmögenhetsuppgifter. Kalibreringsuppgifterna utgjordes av:

• område (landskapsindelning, där Helsingfors och övriga huvudstadsregionen separat; statistisk kommungruppering) 
• bostadshushållets storlek
• medlemmarnas ålders- och könsgrupper 
• utbildningsgraden hos 16 år fyllda personer
• totalsummor på centrala inkomstposter: löne-, företagar- och kapitalinkomster, arbetslöshetsdagpenning (grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd, inkomstrelaterad andel), pensioner, ränta på bostads- och studielån, antal inkomsttagare (inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning, löneinkomster, pensionsinkomster) 
• bostadsbefolkningens antal personer i bostadshushåll med låga inkomster i totalstatistiken om inkomstfördelning
• (registerbaserat inkomstbegrepp)
• antalet personer som äger placeringsfonder och det totala beloppet på värdet på placeringsfonderna
• antalet personer som äger börsaktier som överstiger målpopulationens median (enligt den villkorliga medianen), antalet personer som äger börsaktier som understiger målpopulationens median och totalbeloppet på värdet på börsaktier.

Ur registren fås för det mesta ägaruppgifter enbart om en viss förmögenhetspost, varefter förmögenhetsposten ska värderas till marknadsvärde. Varje förmögenhetspost har en egen prissättningskälla. Till exempel i prissättningen av aktielägenheter har inköpspriserna för bostäder höjts med prisindex för aktielägenheter till statistikårets nivå. 

Som källmaterial för statistiken används flera registermaterial och uppgifter som samlats in under intervjuer. Summauppgifter som räknats ut utifrån registermaterialen på mikronivån jämförs med makrouppgifter, till exempel Statistikcentralens finansräkenskaper eller Finlands Banks uppgifter. De kommentarer som intervjuaren antecknat under intervjun gås igenom delvis manuellt. Därtill granskas fördelningsuppgifterna för de viktigaste resultatvariablerna, t.ex. minimum och maximum, för att bedöma eventuella fel eller avvikande observationer.

Statistikcentralen

Samhällsstatistik

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)  

De klassificeringar som använts vid publiceringen av uppgifterna i statistiken över hushållens förmögenhet har gjorts grövre så att det utifrån tabellerna inte är möjligt att dra slutsatser om ett enskilt hushålls uppgifter. I det mikromaterial som överlåts för forskningsanvändning har ändringar gjorts i variablerna för att hindra direkt identifiering. I de s.k. produktionsdokument som överlämnats till ECB har personernas bakgrundsuppgifter (bl.a. yrke, kön, ålder, bransch) avlägsnats och värdena för vissa extremvärdesobservationer har ersatts med deras viktade medelvärde.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Statistiken över hushållens förmögenhet år 2019 utgör det finländska materialet i den fjärde omgången av ECB:s internationella förmögenhetsundersökning.

Från förmögenhetsundersökningens primärmaterial har för alla år framställts nationellt forskningsmaterial som överlåts för forskningsändamål. Därtill har ECB utifrån materialet om euroområdet tagit fram forskningsmaterial för forskare, i vilket de finländska uppgifterna från åren 2009, 2013, 2016 och 2019 ingår. Materialen från åren 1998, 2009 och 2013 har dessutom överlämnats till Luxembourg Wealth Studys (LWS) databas.

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar. 

Nationellt servicematerial som planerats för forskningsanvändning är tillgängliga utifrån statistiken. Filerna är avgiftsbelagda och förutsätter användningstillstånd.

Uppgifter från åren 2009, 2013, 2016 och 2019 är tillgängliga som en del av ECB:s förmögenhetsundersökning om euroområdet (Household Finance and Consumption Survey, HFCS) i tabellform och också som forskningsmaterial. Läs mer om dessa på ECB:s webbplats (Household Finance and Consumption Network).

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.  

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

Delegationen för Finlands officiella statistik har år 2010 uppdaterat de kvalitetskriterier som den fastställt att statistik som ingår i Finlands officiella statistik ska uppfylla. Kriterierna har harmoniserats med Eurostats kvalitetskriterier. Syftet med kriterierna är att utveckla och upprätthålla FOS-statistikens användbarhet för samhällets informationsbehov. FOS:s kvalitetskriterier finns på Statistikcentralens webbplats.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.