Dokumentation som var i kraft 28.3.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Arbetskraftskostnadsundersökningen beskriver arbetskraftskostnadernas nivå och struktur under bestämda år. Statistiken omfattar nästan hela den privata sektorn, samt staten och kommunsektorn. Statistiken omfattar inte jordbruk, skogsbruk och fiske. Med arbetskraftskostnader avses de kostnader som uppkommer för arbetsgivare vid sysselsättning av arbetskraften. Arbetskraftskostnaderna omfattar utöver löner de socialkostnader som arbetsgivaren betalar och vissa andra utgiftsposter (bl.a. företagshälsovård, rekrytering, personalutbildning).

Statistikens population

I populationen ingår finska företag inom näringsgrenarna B–S med fler än nio arbetstagare, ämbetsverk som är arbetsgivare och underställda statens budgetekonomi samt alla kommuner och samkommuner.

Statistisk enhet

Basenheten i statistiken är ett företag. Merparten av uppgifterna om lönekostnaderna på företagsnivå i statistiken fås ur de företagsspecifika uppgifterna i arbetskraftskostnadsindexet efter kvartal och ur kommunsektorns uppgifter efter kommun och näringsgren. De företagsspecifika uppgifterna kompletteras med lönestrukturstatistikens material på individnivå, som ger uppgifter om företag med färre än 20/30 löntagare, samt kompletteringsuppgifter med uppgifter om företag med fler än 20/30 löntagare i arbetskraftskostnadsindexets material. Alla uppgifter om den statliga sektorn fås ur material som baserar sig på Statskontorets register TAHTI.

Uppgiften om löntagarnas arbetsinsats baserar sig på företagsspecifika uppgifter i arbetskraftskostnadsindexet samt på individbaserade uppgifter i arbetskraftsundersökningen och lönestrukturstatistiken. En väsentlig del i beräkningsmetoden för uppgifterna om arbetsinsatsen är en modellering av arbetstidens struktur (inbördes andelar av arbetade timmar och frånvaron) som bildats utgående från uppgifterna i arbetskraftsundersökningen. Uppgifterna utgående från modelleringen har slagits samman med lönestrukturstatistikens individbaserade uppgifter.

Andra uppgifter än de som gäller lönesumman och arbetsinsatsen fås ur Statistikcentralens övriga material och administrativa register. Sådana uppgifter är socialförsäkringskostnader, kostnader för företagshälsovård, sjukdagpenning som betalas arbetsgivare och övriga ersättningar. Företagens och kommunernas utbildningskostnader samt skattefria naturaförmåner insamlas i samband med arbetskraftskostnadsindexet.

Måttenhet

I arbetskraftskostnadsundersökningen används måttenheterna euro per arbetstimme, euro per årsverke, arbetade timmar per årsverke samt procentandelar (arbetskraftskostnadspostens andel av alla arbetskraftskostnader).

Referensperiod

Referensperioden för arbetskraftskostnadsundersökningen är ett år. Det senaste statistikåret var 2020 och nästa statistikår är 2024. Undersökningen färdigställs ungefär 18 månader efter statistikårets slut.

Referensområde

Statistiken omfattar nästan hela den privata sektorn, samt staten och kommunsektorn. Statistiken omfattar inte jordbruk, skogsbruk och fiske. Geografiskt sett omfattar statistiken hela Finland.

Sektortäckning

Statistiken omfattar alla företag med fler än nio arbetstagare, ämbetsverk som är arbetsgivare och underställda statens budgetekonomi samt alla kommuner och samkommuner. Statistiken omfattar inte jordbruk, skogsbruk och fiske.

Tidstäckning

Statistiken publiceras vart fjärde år. Statistiken utkom första gången gällande arbetskraftskostnaderna år 1996 och omfattade då endast vissa näringsgrenar. Från och med statistiken för år 2008 ingår alla arbetsgivarsektorer, det vill säga privatföretag med minst tio arbetstagare samt kommunsektorn och staten.

Distributionsfrekvens

Uppgifterna i arbetskraftskostnadsundersökningen publiceras vart fjärde år på Statistikcentralens webbplats. Statistiken revideras inte.

Begrepp

Arbetade timmar

Lönestatistiken:

Inom lönestatistikens branscher med timlöner statistikförs lönerna efter arbetade timmar. Med arbetade timmar avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Till de arbetade timmarna räknas arbetade timmar för tids-, ackords- och arvodesarbete samt söndags- och övertidstimmar. Arbetstimmarna grundar sig på arbetstidslagen.

Arbetskraftskostnadsundersökningen:

Med arbetad tid avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Arbetad tid inbegriper också söndags- och övertidstimmar. Till de arbetade timmarna räknas den tid som använts för utbildning, men inte övertid utan lön. Arbetade timmar kan inom arbetskraftskostnadsstatistiken definieras också som avlönade arbetstimmar där man har dragit av frånvarotimmar med lön.

Arbetsgivarsektorn

Arbetsgivarsektorn beskriver arbetsmarknadens struktur och den fastställs på basis av beslutsfattarenheten. Den klassificering av arbetsgivarsektor som används i lönestatistiken och statistiken över arbetskraftskostnader är en nationell tillämpning av den sektorindelning som används i ekonomi- och samhällsstatistik (Sektorindelning 2000).

Den klassificering som används i lönestatistiken har följande struktur:

Kommunsektorn
Kommunernas och samkommunernas verksamhetsenheter samt kommunernas affärsverk

Staten
Ämbetsverk och inrättningar som omfattas av statens budgetekonomi

Den privata sektorn
Privata företag, företag med stats- och kommunmajoritet samt statens affärsverk
Också icke-vinstsyftande samfund, församlingar samt organisationer och stiftelser räknas i lönestatistiken till den privata sektorn.

I statistiken över arbetsmarknadskostnader och i arbetskraftskostnadsindexet har sektorindelningen samma struktur som den klassificering som används i lönestatistiken.

I förtjänstnivåindexet bildar icke-vinstsyftande samfund, församlingar och organisationer en arbetsgivarsektor för sig (övriga).

Arbetskraftskostnader

Arbetskraftskostnaderna beskriver alla sådana kostnader för arbetsgivaren som uppkommer vid anlitandet av arbetskraft. Arbetskraftskostnaderna anges vanligen som kostnader per arbetad timme. Kostnader för arbetslokaler, tjänsteresor eller skattefria dagtraktamenten hör inte till arbetskraftskostnaderna.

De totala arbetskraftskostnaderna erhålls genom avdrag av arbetsgivarstöd från summan av arbetskraftskostnadsposterna. Avsikten med arbetsgivarstöden är att finansiera de kostnader som uppkommer för arbetsgivaren till följd av direkta kostnader, antingen helt eller delvis. Sådana stöd är sysselsättningsstöd och utbildningsersättningar som arbetsgivaren erhåller.

I arbetskostnadsindexet indelas arbetskostnadsposterna i följande grupper:
- lön exkl. löneposter av engångsnatur
- löneposter av engångsnatur
- kostnader för den sociala tryggheten

I undersökningen om arbetskraftskostnader indelas arbetskostnadsposterna i följande huvudgrupper:
- direkt lön
- löneposter av engångsnatur
- lön för lediga dagar
- betalningar till personalfonder
- kostnader för naturaförmåner och företagsprodukter
- kostnader för den sociala tryggheten
- utbildningskostnader
- övriga arbetskraftskostnader

Den direkta lönen är lika med de löner som betalats för utförd arbetstid för varje lönebetalningstid. Den direkta lönen inkluderar
- direkta ersättningar som betalats på basis av utförd arbetstid, produktion eller utförd arbetsmängd
- ersättning för övertid, skiftarbete o.dyl.
- tilläggsarvoden och ersättningar som betalas regelbundet under varje lönebetalningsperiod

Poster av engångsnatur är sådana betalningar som inte betalas regelbundet under varje lönebetalningsperiod. Till dessa lönetillägg, som ofta betalas bara en gång om året, hör t.ex. resultatpremier och semesterpengar samt tjänsteårsersättningar inom vissa branscher med timlön. Det är möjligt att komma överens om betalning av poster av engångsnatur också i kollektivavtalen.
Lön för lediga dagar är ersättningar som betalas för lagstadgade, avtalsbaserade eller frivilligt beviljade semestrar, för allmänna lediga dagar eller andra lediga dagar med lön. Typiska poster är semesterlöner, månadsavlönades löner för söckenhelger, timavlönades söckenhelgdagsersättningar och löner för ledighet som baserar sig på arbetstidsförkortning.

Som betalning till personalfonder räknas en sådan summa som företagen årligen eventuellt överför till sina arbetstagares sparsystem, t.ex. personalfonder.

Kostnaderna för natura förmåner och företagsprodukter omfattar alla kostnader som arbetsgivaren orsakas för sådana varor och tjänster som arbetsgivaren upplåter åt sina arbetstagare. Sådana varor och tjänster är bl.a. bilförmån och arbetsplatsbespisning, optioner samt rekreations- och socialverksamhet. De egna anställdas löner beaktas inte.

Kostnader för den sociala tryggheten avser den summa som arbetsgivarna betalar för sina arbetstagarens socialskyddsförmåner. Lagstadgade, avtalsbaserade eller frivilliga betalningar är bl.a. arbetspensions- och socialskyddsavgifter samt arbetslöshetsförsäkringspremier. Till denna grupp hör också löner för sjukdomstid och familjeledighet som kalkylerade kostnader för finansiering av den sociala tryggheten (netto, dvs. med avdrag av de ersättningar som FPA betalar till arbetsgivaren) samt kostnader för företagshälsovård (också netto) och ersättningar för anställningsförhållandens upphörande.

Utbildningskostnaderna omfattar bl.a. kostnader för yrkesutbildning, kostnader för deltagande i kurser, externa utbildares arvoden och betalningar till organisationer som anordnar utbildning. Däremot hör utbildningsdeltagarnas löner inte till utbildningskostnaderna, utan de räknas höra till löner för utförd arbetstid.

Andra arbetskraftskostnader är bl.a. kostnader för skydds- och arbetskläder samt för anskaffning av arbetskraft.

Arbetsgivarskatter enligt EU:s arbetskraftskostnadsbegrepp, som betalats på basis av lönesumman eller arbetskraften finns inte i Finland.

Arbetskraftskostnadsbegreppet motsvarar delvis begreppet Löner och kollektiva avgifter i nationalräkenskaperna som emellertid inte inkluderar företagshälsovårds-, utbildnings- eller rekryteringskostnader.

Avlönade timmar

Med avlönade timmar avses de timmar under den totala arbetstiden som löntagarna har fått lön för. Avlönade timmar kan vara arbetade timmar eller oarbetade timmar, dvs. frånvarotimmar (semestrar, sjukledigheter, allmänna lediga dagar, andra ledigheter).

Deltidsjobb

Lönestrukturstatistiken:

I lönestrukturstatistiken bygger specificeringen av hel- och deltidsanställning på ordinarie veckoarbetstid. I statistiken är de anställningsförhållanden vars ordinarie veckoarbetstid är mer än 10 procent kortare än den allmänna arbetstiden inom branschen deltidsanställningar. Hel- och deltidsanställningar har inte kunnat definieras för de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är okänd. Detta kan antingen bero på att uppgiften inte meddelats eller på att personens arbetstid varierar. Hel- och deltidsanställning gällande lärare inom den offentliga sektorn har fastställts enligt villkoren i anställningsförhållandet. De lärare inom den privata sektorn som har en undervisningsskyldighet som understiger 16 timmar per vecka definieras i lönestrukturstatistiken som deltidsanställda löntagare.

Lönestatistiken inom den privata sektorn:

Definiering av deltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som deltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är mer än 10 procent kortare än den allmänna arbetstiden inom branschen i fråga.

För resten av löntagare fås uppgiften om deltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av deltidsanställning.

För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat.

Lönestatistiken inom den offentliga sektorn:

Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät.

Arbetskraftskostnadsundersökning:

I statistiken över arbetskraftskostnader är en person deltidsanställd om arbetstiden är kortare än arbetstiden i tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet.

Jfr Heltidsanställd

Heltidsanställd

Lönestrukturstatistiken:

I lönestrukturstatistiken bygger specificeringen av hel- och deltidsanställning på ordinarie veckoarbetstid. I statistiken har anställningsförhållanden med en ordinarie veckoarbetstid på över 90 procent av den allmänna arbetstiden inom branschen definierats som heltidsanställningar. Hel- och deltidsanställningar har inte kunnat definieras för de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är okänd. Detta kan antingen bero på att uppgiften inte meddelats eller på att personens arbetstid varierar. Hel- och deltidsanställning gällande lärare inom den offentliga sektorn har fastställts enligt villkoren i anställningsförhållandet. De lärare inom den privata sektorn som har en undervisningsskyldighet på minst 16 timmar per vecka definieras i lönestrukturstatistiken som heltidsanställda löntagare.

Lönestatistiken inom den privata sektorn:

Definiering av heltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som heltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid överstiger 90 procent av den allmänna arbetstiden inom branschen.
För resten av löntagare fås uppgiften om heltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av heltidsanställning.

För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat.

Lönestatistiken inom den offentliga sektorn:

Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät.

Arbetskraftskostnadsundersökning:

I statistiken över arbetskraftskostnader är en person heltidsanställd om arbetstiden följer tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet.

Jfr Deltidsanställd

Löneposter av engångsnatur

Löneposter av engångsnatur är sådana löneposter och lönetillägg som inte betalas regelbundet under varje lönebetalningsperiod. Till dessa poster och tillägg hör t.ex. resultatpremier, semesterpenning och semesterersättning samt tjänsteårsersättningar inom vissa branscher med timlön. Det är möjligt att komma överens om betalning av löneposter av engångsnatur också i kollektivavtalen.

Lönestrukturstatistik
I lönestrukturstatistiken ingår inte semesterersättning för oanvända semesterdagar i löneposter av engångsnatur.

Förtjänstnivåindex:
Förtjänstnivåindexet mäter utvecklingen av lönerna för ordinarie arbetstid, oberoende av betalningssätt. Poster som betalas för prestation ingår i lönebegreppet på så sätt att de fördelas jämnt på hela kalenderåret. Likaså fördelas de engångsposter som grundar sig på kollektivavtalet jämnt på hela året. Alla löneposter av engångsnatur, t.ex. semesterpenning, som ingår i begreppet förtjänstnivåindex, ingår dock inte i lönematerialet som används vid indexberäkningen, utan de beaktas vid indexberäkningen endast i det fall att man i kollektivavtalsförhandlingarna kommer överens om förändringar i deras relativa andel. I förtjänstnivåindexet förs också retroaktivt betalda avtalshöjningar till det kvartal under vilket de tjänats.

Arbetskraftskostnadsundersökning:
Ersättning för upphörande av anställningsförhållande, som hör till löneposter av engångsnatur, ingår i socialkostnader i arbetskraftskostnadsundersökningens begrepp.

Arbetskraftskostnadsindex:
Till löneposter av engångsnatur i arbetskraftskostnadsindexet hör också retroaktivt betalda avtalshöjningar från tidigare löneutbetalningsperioder. I arbetskraftskostnadsindexet ingår också optioner enligt deras inlösningsvärden.
------
I lönestatistiken för den privata sektorn och den kommunala sektorn publiceras inte löneposter av engångsnatur. Löneposter av engångsnatur ingår inte i indexet för ordinarie löner.

Löntagare

En löntagare har ett anställningsförhållande till en arbetsgivare och får överenskommen ersättning för utfört arbete. Löntagarna är antingen i tjänstemanna- eller arbetarställning hos en arbetsgivare.

I lönestatistiken särskiljs huvudsakligen inte löntagare i tjänstemän eller arbetare. En särskiljning kan dock göras efter yrke eller också efter löneform. I lönestatistiken klassificeras inte företagare som betalar lön till sig själv som löntagare, eftersom deras löner avviker från andra likadana löntagares löner oftast allt för mycket. I lönestatistiken kan samma löntagare ha flera anställningsförhållanden som dock behandlas i statistiken som separata löntagare.

I arbetskraftskostnadsundersökningen klassificeras företagare, som betalar även en del av lönen till sig själv, som löntagare.

Månadsavlönad

En månadsavlönad löntagare får ersättning för utfört arbete varje månad. Den arbetstid som ligger som grund för lönen är vanligtvis en månad och lönen är ofta lika stor varje månad. En månadsavlönad löntagare är vanligtvis en tjänsteman. Löneformen fastställs enligt kollektivavtalet.

Årsverke

Årsverke beskriver en persons arbetsinsats omräknad till heltid. Ett företags (en sammanslutnings) alla avlönade timmar (ordinarie arbetstid + övertidstimmar) divideras med företagets (sammanslutningens) heltidsanställda löntagares genomsnittliga antal avlönade timmar per år.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Aktualitet

Materialet produceras inom den utsatta tiden, det vill säga 18 månader efter statistikårets slut.

Punktlighet

Tills vidare har tidtabellen hållit (18 månader efter statistikårets slut har data sänts till Eurostat).

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Uppgifterna gäller hela landet näringsgrensvis, med undantag för Åland, där man inte har ett tillräckligt antal observationer.

Jämförbarhet över tid

Materialet i arbetskraftskostnadsundersökningen gäller hela året, och materialet har samma innehåll varje år. Statistiken är huvudsakligen jämförbar med tidigare år från och med år 2012. De undersökningar som gjordes före det gjordes med en direkt datainsamling (privata sektorn och kommunsektorn) och är inte till alla delar likadana.

Om naturaförmåner frågades direkt av uppgiftslämnarna före år 2012, år 2012 och 2016 har uppgifter om skattebelagda förmåner insamlats utifrån periodskattematerialet och år 2020 utifrån inkomstregistret. Om skattefria naturaförmåner frågades år 2016 och 2020 i samband med arbetskraftskostnadsindexet. En del kostnadsposter är inte lika från och med år 2012. Skattepliktiga aktieoptioner är med sedan år 2012. Semesterersättningen är bland engångsersättningarna åren 2012, 2016 och 2020, medan de tidigare upptogs bland löner för frånvaro. Ersättning för uppsägningstid har införts i engångsposter sedan år 2016, medan de före år 2012 upptogs bland sociala kostnader.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Huvudkällorna för arbetskraftskostnadsundersökningen är:
- Löner och arvoden i arbetskraftskostnadsindexet samt antingen utförda eller avlönade timmar i företag med över 20/30 löntagare
- Lönestrukturstatistiken, löner och arvoden samt avlönade timmar i företag med färre än 20/30 löntagare.
- Arbetskraftsundersökning, arbetade timmar och frånvaro.

Andra uppgifter än de uppgifter som gäller lönesumman och arbetsinsatsen har erhållits ur Statistikcentralens övriga material och administrativa register. Sådana uppgifter är socialförsäkringskostnader, kostnader för företagshälsovård, sjukdagpenning som betalas arbetsgivare och övriga ersättningar. Utbildningskostnader i företag och kommuner samt skattefria naturaförmåner insamlades för första gången i samband med arbetskraftskostnadsindexet.

Frekvens för datainsamling

Uppgifterna för arbetskraftskostnadsindexet samlas in varje kvartal, för lönestrukturstatistiken varje år och för arbetskraftsundersökningen varje månad. Statens datainsamling är månatlig. Övrigt administrativt material kontinuerligt varje månad (socialförsäkringskostnader, kostnader för företagshälsovård, sjukdagpenning som betalats till arbetsgivare och övriga ersättningar).

Metoder

Databehandling

I produktionsprocessen för arbetskraftskostnadsundersökningen används SQL-procedurer och SAS Enterprise Guide-projekt. I det slutliga materialet tar man med bara de variabler och observationer som blir godkända i de kontroller som gjorts i denna process (validering och kriterier för kvalitetsbedömning).

Datavalidering

Alla förfrågningar som nyttjas i arbetskraftskostnadsundersökningen, genomgår en process för validering och kvalitetskontroll. I processen för arbetskraftskostnadsundersökningen granskas några variabler separat: dessa är till exempel antalet arbetstagare, som fås ur kvartalsstatistiken över arbetskraftskostnader. Där efterfrågas antalet arbetstagare fyra gånger per år, för varje statistikperiod. I företag som inte har ett fast antal löntagare eller där antalet löntagare varierar mycket är årsmedeltalet inte ett bra estimat. Därför korrigeras antalet löntagare i företag som ingår i både lönestrukturundersökningen och arbetskraftskostnadsindexet med hjälp av lönestrukturstatistikens uppgifter om avlönad arbetstid per löntagare.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

Sekretess – behandling av uppgifter

En central regel vid dataskyddet är att undvika att publicera uppgifter i ett format där en enskild person, organisation eller en egenskap hos ovan nämnda kan avslöjas. Uppgifter om enskilda företag, kommuner/samkommuner eller statliga ämbetsverk eller inrättningar är inte allmänt tillgängliga; endast näringsgrensvisa uppgifter ingår i publiceringspolicyn.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Datautbyte

Uppgifterna sänds till Eurostat.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetsbedömning

Materialet för arbetskraftskostnadsindexet (privat sektor och kommunsektor) samlas in och granskas via Statistikcentralens datainsamlingssidor, varefter uppgifterna förhandsgranskas, kontrolleras, valideras och editeras vid behov samt bristfälliga uppgifter om arbetsinsatser imputeras. Samma gäller den lönestatistik som Statistikcentralen samlar in (en del av lönestrukturen). Statskontoret sköter validering, editering och kontroll av statens material.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Ändringar i statistiken

Statistikexperter

Antti Saarinen
överaktuarie
029 551 3551

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna