Dokumentation som var i kraft 29.3.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Statistiken över innovationsverksamhet som publiceras vartannat år innehåller uppgifter om omfattningen och karaktären av innovationsverksamheten i företag med minst tio anställda samt uppgifter om innovationsverksamhetens utgifter och struktur inom tillverkning, utvinning av mineral, energi- och avfallsservice samt en del servicebranscher. Med innovationsverksamhet avses företagets alla utvecklings-, finansierings- och kommersialiseringsåtgärder som är inriktade på eller leder till innovationer - antingen produktinnovationer eller processinnovationer som anknyter till affärsverksamhetsprocesser. Forsknings- och utvecklingsverksamhet inkluderas i sin helhet i innovationsverksamhet.
Utöver innovationsverksamheten kartlägger undersökningen företagens informationsflöden och utvecklingspotential. Undersökningsresultaten publiceras huvudsakligen efter näringsgren och företagens storleksklass.

Undersökningen och statistiken är EU-harmoniserade (Community Innovation Survey CIS), och genomförs och produceras i alla EU-länder. Begreppen i statistiken över innovationsverksamhet baseras på internationella anvisningar och rekommendationer (OECD, Eurostat).
 

Statistikens population

Statistiken över innovationsverksamhet inkluderar en företagsenkät och företagsstatistik som omfattar företag med minst tio anställda i näringsgrenarna B-C-D-E-G46-H-J-K-M71-M72-M73 (Näringsgrensindelning 2008). Innovationsundersökningen omfattar inte i övriga sektorer inom ekonomi.

Statistisk enhet

Den statistiska enheten i statistiken över innovationsverksamhet är ett företag. Observationsenheten och rapporteringsenheten är ett företag (i de flesta fall motsvarar det här en juridisk enhet). I vissa fall rapporterar en rapporteringsenhet mera omfattande än ett företag, det vill säga till exempel om en koncerndel med verksamhet i Finland

Måttenhet

Andel av företag, %
Antal företag
Tusen euro (€ 1000 vanligen i datainsamling) eller miljoner euro (€ milj. oftast i publicering)
Omsättningsandel, % av omsättningen
 

Referensperiod

Innovationsverksamhet definieras alltid för en period på tre år, vilket samtidigt är undersökningsperioden för innovationsundersökningen. Statistikåret för undersökningen och materialet är det sista året av tidsperioden på tre år. Statistikåret är alltid ett jämnt år och datainsamlingsåret ett ojämnt år.
De kvalitativa uppgifterna efterfrågas för hela perioden på tre år, de kvantitativa uppgifterna insamlas endast för statistikåret.

Referensområde

I den nationella statistikföringen publiceras uppgifterna om innovationsverksamhet i Finland på hela landets nivå. Till EU sänds även uppgifter på NUTS2-nivå angående centrala indikatorer (såsom andra innovationskostnader än FoU-kostnader, samarbete i anknytning till innovationsverksamhet, uppgifter om produktinnovationers nyhetsvärde) för små och medelstora företag (10–249 personer).

Sektortäckning

Statistiken över innovationsverksamhet inkluderar en företagsenkät och företagsstatistik som omfattar företag med minst tio anställda i näringsgrenarna B-C-D-E-G46-H-J-K-M71-M72-M73 (Näringsgrensindelning 2008). Innovationsundersökningen omfattar inte i övriga sektorer inom ekonomi.
 

Tidstäckning

Uppgifter om företagens innovationsverksamhet har samlats in sedan år 1991 (pilottest år 1989), sedan år 1996 regelbundet vartannat år.

Undersökningens uppgifter är inte till alla delar direkt jämförbara som sådana mellan olika undersökningstidpunkter. Tidsseriernas längd påverkas av ändringar i begrepp och definitioner, förändringar över tid i näringsgrensindelningen och undersökningens näringsgrensomfattning samt ändringar och preciseringar i frågeställningarna. Undersökningens innehåll ändrar delvis varje omgång.

Distributionsfrekvens

Uppgifterna i statistiken över innovationsverksamhet publiceras vartannat år (ett jämnt år).

Begrepp

FoU-kostnader

Löneutgifterna för egen FoU-personal
FoU-verksamhetens andel av årliga löneutgifterna baserad på antal forskningsårsverken. Till löneutgifter räknas egentlig penningslön, naturaförmåner till verkligt värde, semesterlön och semesterpenning, socialskyddsavgift, arbetslöshetsförsäkringspremie, lagstadgade och frivilliga pensionsförsäkringspremier.

Ämnen, material, övriga driftsutgifter
Ämnen och material som behövs inom FoU-projekt samt också anskaffning av de maskiner och apparater vars uppskattade livslängd är högst ett år. Övriga driftsutgifter är FoU-verksamhetens uppskattade andel av till exempel byggnadernas driftsutgifter, datakommunikationsavgifter, resor samt administrativa utgifter (inkl. de löneutgifter för förvaltnings- och servicepersonal som inte är medräknade i löneutgifterna för forsknings- och produktutvecklingspersonalen).

Köpta tjänster
Till dessa räknas tjänster som har köpts i anslutning till egna FoU-projekt. Sådana är tjänster förknippade med företagets egen FoU-verksamhet som produceras av utomstående personal. Köpta tjänster kan bl.a. vara programmeringstjänster, konsulttjänster och andra planeringstjänster som i allmänhet inte ur servicegivarens synpunkt är FoU-verksamhet.

Utgifterna för anskaffning av maskiner, apparater, byggnader eller andra anläggningstillgångar
Räknas i sin helhet om de enbart används för FoU-ändamål. I annat fall uppskattas FoU-verksamhetens andel av utgifterna enligt användningsförhållandet. Här inbegrips också dataprogram som skaffats separat för FoU-verksamheten inkl. licensavgifterna för de program som behövs.

Forskning- och utvecklingsverksamhet

Med forskning och utveckling (FoU) avses kreativ och systematisk verksamhet för att öka fonden av vetande och att utnyttja detta vetande för att hitta nya tillämpningar. Kriteriet är att verksamheten strävar efter något väsentligt nytt.

Egenskaper hos forskning och utveckling:

Strävan efter ny information: FoU:s syfte är att producera ny information och nya resultat. Att enbart tillämpa befintlig information för att skapa nya lösningar, produkter, processer eller ny praxis är inte forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Kreativitet: Kreativitet, problemställning, tillämpning och utveckling av nya begrepp och idéer är präglande för FoU-verksamheten. Ett rutinmässigt förnyande eller utvecklande av produkter, processer, praxis eller modeller är inte FoU-verksamhet.

Inte säkert att det lyckas: Särpräglande för FoU-verksamheten är en osäkerhet både vad gäller resultaten och resurserna.

Systematisk verksamhet: FoU-verksamheten utförs planenligt och man följer upp realiseringen av den. Verksamheten har ett definierat syfte och inriktade planerade resurser. FoU-verksamheten har ofta organiserats som ett projekt, men kan även vara målinriktad verksamhet utförd av en person eller en grupp.

Ger resultat som kan överföras och/eller upprepas: Den information och de resultat som FoU-arbetet ger kan upprepas och överföras.

Forskning- och utveckling täcker följande funktioner

Grundforskning: Systematisk verksamhet för att erhålla ny kunskap utan att primärt syfta på någon tillämpning. Grundforskning är till exempel analyser av egenskaper, strukturer och beroendeförhållanden, vilkas avsikt är att skapa, testa och förklara nya hypoteser, teorier och lagbundenheter.

Tillämpad forskning: Systematisk verksamhet för att erhålla ny kunskap med en bestämd praktisk tillämpning som primärt syfte. Syftet kan till exempel vara att söka efter tillämpningar av grundforskningens resultat eller skapande av nya metoder eller medel för att lösa ett bestämt problem.

Med utvecklingsverksamhet avses användning av kunskap som förvärvats med tillhjälp av forskning och/eller praktisk erfarenhet för att åstadkomma nya produkter, tjänster, produktionsprocesser, -metoder eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana.

Innovation

Företagets innovation är en ny eller förbättrad produkt eller affärsverksamhetsprocess (eller kombination av dem) som skiljer sig betydligt från företagets tidigare produkter eller affärsverksamhetsprocesser och som företaget introducerat på marknaden eller tagit ibruk.

Innovationsverksamhet

Innovationsverksamhet omfattar företagets alla utvecklings-, finansierings- och kommersialiseringsåtgärder som är inriktade på eller leder till innovationer.

Processinnovation

Företagets processinnovation är en ny eller förbättrad process som företaget tagit i bruk och som hör till en eller flera delområden i affärsverksamheten. Den skiljer sig betydligt från företagets tidigare affärsverksamhetsprocesser.

Processinnovationer för affärsverksamhetsprocesser kan inriktas på produktionsmetoder för varor eller tjänster, logistik-, leverans- eller distributionsmetoder, marknadsföring och försäljning, metoder för informations- och kommunikationsteknologi eller informationsbehandling, metoder inom förvaltningen inklusive affärsmetoder för att organisera företagets verksamheter eller externa relationer och förfaranden för organisering av ansvar vid arbetsfördelning, beslutsfattande eller personalförvaltning, och utvecklingsmetoder för varor eller tjänster.

Produktinnovation

En produktinnovation är en ny eller en förbättrad vara eller tjänst som avviker väsentligt från företagets tidigare varor eller tjänster och som introducerats på marknaden.

Produktinnovationer omfattar väsentliga förändringar i den estetiska utformningen (designen) av produkter eller digitala varor och tjänster.
Produktinnovationer är inte enbart återförsäljning av nya varor eller enbart estetiska förändringar.

Utlagd forsknings- och utveckling

Med utlagd FoU-verksamhet avses FoU-tjänster eller -projekt som företaget beställer och köper av någon annan och som ur tjänsteproducentens synvinkel är egen forsknings- och utvecklingsverksamhet. Utmärkande för utlagd FoU är att den som genomför projektet i stor utsträckning bestämmer innehållet i projektet.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Innovation som begrepp kan endast definieras på en allmän nivå i en enkätundersökning. I sista hand är tolkningen subjektiv och beroende av uppgiftslämnarens synsätt. I praktiken är sannolikheten för mätningsfel därmed relativt stor utöver urvalsfel.

Undersökningsresultatens noggrannhet och tillförlitlighet kan dock allmänt taget anses som god vad gäller de enkätspecifika variablerna. På basis av urvalsdesign och svar anses sannolikheten för fel vara begränsad och under datainsamlingen har inga betydande utmaningar upptäckts i tolkningen av frågorna.
 

Aktualitet

Uppgifterna i statistiken över innovationsverksamhet publiceras 16 månader efter utgången av statistikåret (t+16), EU-regleringen kräver t+18.

Punktlighet

Uppgifterna i statistiken över innovationsverksamhet har publicerats enligt den planerande tidtabellen.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Uppgifterna i statistiken över innovationsverksamhet produceras i enlighet med Eurostats rekommendationer och anvisningar, och är således harmoniserade.
 

Jämförbarhet över tid

Uppgifter om företagens innovationsverksamhet har samlats in sedan år 1991, från år 1996 regelbundet vartannat år.

Undersökningens uppgifter är inte till alla delar direkt jämförbara som sådana mellan olika undersökningstidpunkter. Tidsseriernas längd påverkas av ändringar i begrepp och definitioner, förändringar över tid i näringsgrensindelningen och undersökningens näringsgrensomfattning samt ändringar och preciseringar i frågeställningarna. Undersökningens innehåll ändrar delvis varje omgång.

Jämfört med CIS 2018, CIS 2020 inkluderade nya frågor om betydelse av faktorer som gäller klimatförändringen och om ibruktagande av innovationer med miljöfördelar, och nationella frågor för kunnande som företag behöver och för effekter av coronapandemin.

Enhetlighet över statistikområdena

Statistiken över innovationsverksamhet har en beröringspunkt med statistiken över företagens forskning och utveckling, eftersom båda beskriver forsknings- och utvecklingsverksamhet och dess utgifter. Fastän insamlingen av materialet skiljer sig åt (panel och en kompletterande urvalsdel i statistiken över forskning och utveckling och urvalsundersökning 10–249 och totalundersökning 250+ i innovationsundersökningen), statistikförs forsknings- och utvecklingsutgifter på ett mycket enhetligt sätt både på totalnivå och i jämförbara näringsgrensgrupper.

De höjda bakgrundsuppgifterna i materialet om innovationsverksamhet, det vill säga personal och omsättning, avviker något från företagsregistrets och strukturstatistikens motsvarande uppgifter beroende bland annat på att uppgiftslämnarenhet och statistisk enhet skiljer sig från varandra till viss del.

Intern enhetlighet

Forsknings- och utvecklingsutgifterna i materialet om innovationsverksamhet är i huvudsak i linje med utgiftsuppgifterna i statistiken över forskning och utveckling. Det kan dock förekomma enskilda skillnader mellan materialen beroende på en rapporteringsenhet (en juridisk enhet/koncern) och vad uppgiftslämnarna anser höra till det som mäts och hur frågornas kontext ter sig för uppgiftslämnarna. I innovationsundersökningen är forsknings- och utvecklingsverksamheten en del av en större utvecklingshelhet, i statistiken över forskning och utveckling är FoU det huvudsakliga föremålet för enkäten.
 

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Statistiken över innovationsverksamhet grundas på datainsamling från företag.

Innovationsundersökningen omfattar företag som sysselsätter minst tio personer i näringsgrenarna B-C-D-E-G46-H-J-K-M71-M72-M73 (Näringsgrensindelning 2008). Storleksklasserna i materialet är 10–49 personer, 50–249 personer och minst 250 personer.

Ramen för undersökningen utgörs av företagsregistret/strukturstatistiken.

Undersökningen genomförs som en totalundersökning av företag med minst 250 anställda och som en urvalsundersökning av mindre företag. Urvalet grundar sig på ett enkelt stratifierat slumpmässigt urval. Strata är näringsgren och personalens storleksklass.

Urvalsfraktionen är cirka 40 procent per insamlingsomgång.

I datainsamlingen och planeringen av den följs Eurostats metodrekommendationer.
 

Datainsamlingsmetod

Datainsamlingsblanketten för innovationsundersökningen upprättas utifrån en EU-harmoniserad blankett och nationella informationsbehov. Den harmoniserade blanketten produceras av Eurostat tillsammans med medlemsstaterna och kommissionens övriga enheter. Den harmoniserade blanketten innehåller obligatoriska lagstadgade frågor samt frivilliga frågor. En del frågor, i huvudsak de lagstadgade, förblir på blanketten från omgång till omgång. Frågorna roterar delvis och blanketten för omgången i fråga innehåller alltid aktuella teman och relaterade frågebatterier.

Av de frivilliga frågorna på den harmoniserade blanketten bedöms de frågor som kan tas bort från den nationella enkäten, och dessutom kartläggs teman som eventuellt saknas på den harmoniserade blanketten men för vilka uppgifter behövs för det nationella beslutsfattandet.

I datainsamlingen används en elektronisk blankett, men uppgiftslämnaren kan även svara på pappersblankett (blanketten kan skrivas ut från Statistikcentralens datainsamlingssida).

Datainsamlingen har minst två påminnelseomgångar utöver den egentliga enkäten. Det är även möjligt att genomföra flera påminnelseomgångar såväl per post som e-post och som telefonpåminnelse (CATI).

Svarsgraden uppföljs för den totala graden och även efter storleksklass och näringsgren. I enlighet med EU:s metodrekommendationer är målet en svarsgrad på 70 procent.

Frekvens för datainsamling

Material om innovationsverksamhet samlas in vartannat år. Statistikåret är ett jämnt år och datainsamlingsåret ett ojämnt år.
 

Metoder

Databehandling

Innovationsmaterialet editeras på många sätt
-    i materialet kontrolleras svarsenheten och dess bakgrundsuppgifter, det vill säga man säkerställer att enheten är den statistiska enhet som motsvarar företagsregistret/strukturstatistiken eller i exceptionella fall kontrolleras enhetens struktur, uppgifterna i euro kontrolleras och korrigeras
-    uppgifter som saknas lokaliseras och korrigeras och kompletteras, eller lämnas för imputering
-    interna logiska fel i materialet och eventuella övriga fel lokaliseras och korrigeras, till exempel lokaliseras omöjliga värden
-    materialet kontrolleras och jämförs i relation till kontrollmaterialet, det vill säga till exempel utgifterna för forskning och utveckling kontrolleras genom att jämföra dem med uppgifter i statistiken över forskning och utveckling.

Fastän editeringsreglerna är många, behandlas materialet ofta från fall till fall. Antalet variabler är stort och mellan dem finns det många beröringspunkter. Därmed kan inte materialet till alla delar korrigeras rakt av, utan vid korrigeringen bedöms materialet genom att behandla hela svaret fall för fall.

Fördelningen av variablerna i materialet uppföljs under hela databehandlingen. De jämförs även med material från tidigare år.

Uppgifter som saknas och inte kan kompletteras med hjälp av logik eller på annat sätt utifrån befintliga uppgifter, imputeras efter den egentliga editeringsfasen. Vid imputeringen används främst näringsgrens- och storleksklasspecifika typvärden och medianer. Lösningen anses inte orsaka skevhet i resultaten, eftersom graden av imputering är låg. Kvantitativa uppgifter imputeras med relationstal som grundas på medelvärden baserade på omsättning i materialet och investeringsuppgifter i strukturstatistiken över företag.

Basindikatorerna för innovationsverksamheten innehåller inte imputerade värden, eftersom de är obligatoriska att besvara på blanketten.

Efter imputering görs en testhöjning och makrogranskningar. När materialet kan konstateras vara i sin ordning, görs en slutlig höjning, det vill säga de höjningskoefficienter som ansluts till materialet kalkyleras. För kvalitativa variabler används antalskoefficienter och för uppgifter i euro omsättningskoefficienter. Antalskoefficienter fås genom att dividera antalet företag med antalet företag som svarat per stratum, och omsättningskoefficienterna kalkyleras på motsvarande sätt genom att dividera stratumets totala omsättning med omsättningen i de företag som svarat. Vid kalkylering av viktkoefficienter beaktas svaren på koncernnivå (verksamhet i Finland) samt eventuella extremvärden i det fenomen som mäts. Dessa får höjningskoefficienten 1.

Bortfallskorrigering, det vill säga korrigering av bortfallsfel, görs inte. Strata byts inte heller ut.
 

Datavalidering

Validering av uppgiftslämnarnas material över innovationsverksamhet sker under editeringsfasen. I materialet kontrolleras svarsenhet och statistisk enhet och att den hör till populationen, riktigheten i bakgrundsuppgifterna och att bakgrundsuppgifterna motsvarar företagsregistret, omfattningen av svarsinnehållet och partiellt bortfall och så vidare.
 

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Företagsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 

Undersökningen om företagens innovationsverksamhet genomförs vartannat år och är en del av samprojektet Community Innovation Survey (CIS) som genomförs i alla EU-länder och koordineras av Eurostat. Ett centralt mål för innovationsundersökningen är att utreda hur allmän innovationsverksamhet är i företag samt kartlägga särdrag och åtgärder som gäller innovationsverksamheten.
I undersökningen används en EU-harmoniserad datainsamlingsblankett samt enhetliga avgränsningar och metoder. De centrala begreppen i undersökningen grundas på OECD:s och Eurostats definitioner (den så kallade Oslo-manualen, 4th edition, OECD/Eurostat 2018, se punkt 3.4). Vid genomförandet av enkäten och utarbetandet av statistiken följs Eurostats metodrekommendationer.
Utöver statistiklagen kräver Europeiska Unionens förordningar att uppgifterna i fråga samlas in (Europaparlamentets och Europarådets beslut (Nr 1608/2003/EC) samt kommissionens förordning (Nr 995/2012).
Den EU-harmoniserade blanketten innehåller utöver de obligatoriska frågorna med stöd av EU-lagstiftning även frågor som är mer frivilliga. Alla dessa frågor ingår inte nödvändigtvis i den nationella enkäten.
Enkäten och statistiken kan utöver EU-innehållet innehålla aktuella ämnen och frågor som ses som nationellt viktiga. Om dessa avtalas separat med nationella uppgiftsanvändare.

 

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

 

Sekretess – behandling av uppgifter

För skydd av innovationsundersökningens material följs Statistikcentralens officiella anvisningar för skydd av företagsdata i tabellformat. Utgångspunkten när material offentliggörs är att, precis som i fråga om urvalsundersökningar, inte publicera information om de statistikenheter som ingår i urvalet. Det primära skyddsförfarandet är att följa tröskelvärdesregeln (3). Vad gäller data i euro följs dessutom dominansregeln. Gränsvärdet är 70 procent, det vill säga om ett företags andel är över 70 procent till exempel i kategorin omsättning, skyddas kategorins data.

Materialet innehåller binära variabler, ordinalskalade variabler samt kvantitativa variabler.
I baspublikationen publiceras uppgifterna i regel på så sätt att separat skydd inte behövs (de uppgifter som publiceras innehåller tillräckliga observationer och ingen dominans förekommer). Om undantag görs till det här till exempel genom att öka detaljerna i tabelleringen, görs en ny bedömning om behovet att skydda de celler som publiceras.

De näringsgrensvisa uppgifterna publiceras i huvudsak på 2-siffernivå. Vissa näringsgrenar, som är mest känsliga i fråga om dataskydd, har dock slagits ihop med andra näringsgrenar. Om det behövs skydd efter eventuell aggregering, eller av en annan orsak, döljs de celler som ska skyddas.

När det gäller mycket detaljerade variabler kan det granskade fenomenet vara ovanligt och antalet observationer väldigt få. Fastän det i fall med binära variabler är svårt att direkt förena observationer med en observationsenhet/statistisk enhet har de kategorier som innehåller få observationer dolts. Utöver det primära skyddet ska sekundär täckning användas.

Innovationsutgifter efter näringsgren publiceras på en mera aggregerad nivå än den klassificering som följs vid publiceringen av övriga uppgifter, på grund av ett tydligt dominansproblem i vissa näringsgrenar.

Materialet som gäller innovationsverksamhet levereras till Statistikcentralens forskartjänst för forskningsändamål. I materialet finns inte identifikationsuppgifter. Det är endast möjligt att använda materialet för vetenskaplig forskning och statistiska utredningar på basis av ett separat beslut om användningstillstånd och i oidentifierbar form.

I tabellering som sänds till Eurostat markeras känsliga celler som skyddade (även sekundärt skydd) varvid Eurostat inte publicerar dessa uppgifter. Uppgifterna kan dock användas för kalkylering av summauppgifter på EU-nivå. Skyddsmarkeringarna följer Eurostats anvisningar.

Innovationsverksamhetsmaterialet sänds även för forskningsändamål till Eurostats SafeCenter. Materialet levereras utan identifikationsuppgifter. Mera information https://ec.europa.eu/eurostat/web/microdata/community-innovation-survey

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Datautbyte

Den europeiska statistikbyrån Eurostat publicerar ländernas resultat på sin webbsida https://ec.europa.eu/eurostat/data/database.
Resultaten publiceras även i OECD:s databaser. Både Europeiska kommissionen och OECD använder innovatiOm de delar sonsmaterialet i sina analyser och rapporter. 

Mikromaterialet om innovationsverksamhet sänds utan identifikationsuppgifter för forskningsändamål samt till Statistikcentralens forskartjänster och Eurostats SafeCenter.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar. 

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetsbedömning

En kvalitetsrapport i enlighet med Eurostats anvisningar produceras om allt material i innovationsundersökningen. De väsentliga motsvarande kvalitetssynpunkterna beskrivs även här, i kvalitetsrapporteringen som gäller Statistikcentralens kvalitetsdokumentation.
 

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 
I likhet med övrigt material är kvalitetsperspektivet närvarande vid bearbetningen av innovationsmaterialet i alla faser av statistikproduktionsprocessen.
Vid insamling av innovationsmaterialet eftersträvas en tillräcklig svarsgrad (målet är 70 procent) för att få ett representativt material samt kvalitativa svar. Materialet korrigeras med flera olika metoder, såsom genom att
-    lokalisera brister och interna logiska fel i materialet samt eventuella övriga fel (kontroll av observationsenheter, tusenfel i eurouppgifter och så vidare) och korrigera och komplettera dessa samt
-    undersöka variablernas fördelning och jämföra materialet samt fördelningen med tidigare material samt existerande jämförelsematerial (forsknings- och utvecklingsverksamhet och övrigt företagsmaterial)

 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistikexperter

Mervi Niemi
planerare
029 551 3263

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna