Socioekonomisk ställning

Från och med statistikår 2022 har socioekonomisk ställning för hushållets medlemmar bildats på basis av personens situation vid intervjutidpunkten. För bestämmande av socioekonomisk ställning har personerna först delats in i yrkesverksamma och icke yrkesverksamma. Kategorin yrkesverksamma har vidare indelats i företagare och löntagare på basis av intervjuuppgifter. Löntagarna är indelade in arbetare samt högre och lägre tjänstemän. Kategorin icke yrkesverksamma delas in i studerande, pensionärer, arbetslösa och övriga.

Hushållets socioekonomiska ställning bestäms på basis av hushållets referenspersons socioekonomiska ställning.

Indelningen baserar sig på Statistikcentralens klassificeringsstandard för socioekonomisk ställning från år 1989. I standarden beaktas personens yrke, yrkesställning, arbetets art och personens levnadsskede (Klassificering av socioekonomisk ställning 1989. Helsingfors. Statistikcentralen, Handböcker, 17).

I konsumtionsundersökningen och inkomstfördelningsstatistiken bildas hushållsmedlemmarnas socioekonomiska ställning på basis av personens verksamhet under de 12 senaste månaderna. För bestämmande av socioekonomisk ställning har personerna först delats in i yrkesverksamma och icke yrkesverksamma. Som yrkesverksamma har i regel klassificerats alla personer som under referensåret har deltagit i produktionsverksamhet i minst 6 månader. Kategorin yrkesverksamma har vidare indelats i företagare och löntagare på basis av intervjuuppgifter. Som företagare har även klassificerats personer som beskattats som löntagare (t.ex. företagare som arbetar som löntagare i sitt eget företag). Kategorin icke yrkesverksamma delas in i studerande, pensionärer, arbetslösa och övriga. Som arbetslösa räknas personer som under det gångna året har varit arbetslösa i minst 6 månader.

Hushållets socioekonomiska ställning bestäms på basis av hushållets referenspersons socioekonomiska ställning.

Indelningen baserar sig på Statistikcentralens klassificeringsstandard för socioekonomisk ställning från år 1989. I standarden beaktas personens yrke, yrkesställning, arbetets art och personens levnadsskede (Klassificering av socioekonomisk ställning 1989. Helsingfors. Statistikcentralen, Handböcker, 17).

Med socioekonomisk ställning avses en persons ställning i samhället. Definieringen av en persons socioekonomiska ställning grundar sig på uppgifter om personens huvudsakliga verksamhet, yrke, yrkesställning och näringsgren. I klassificeringen används Statistikcentralens vid varje tidpunkt gällande klassificering av socioekonomisk ställning.
I sysselsättningsstatistiken klassificeras personerna på basis av sin egen verksamhet med undantag för 0–15-åriga barn och personer i gruppen "övriga utanför arbetskraften" (främst personer som sköter eget hushåll). Dessa personer får samma socioekonomiska ställning som bostadshushållets referensperson. Studerandes socioekonomiska ställning bestäms enligt verksamheten i slutet av året. Över 18-åriga studerande med en gällande anställning i slutet av året anses höra till den sysselsatta arbetskraften och därför klassificeras de i olika socioekonomiska grupper på basis av yrke. Under 18-åriga sysselsatta studerande klassificeras däremot som studerande (med undantag för under 16-åringar, som alltid klassificeras enligt bostadshushållets referensperson).