Omsättningen inom byggverksamhet ökade med en femtedel under årets början

Enligt Statistikcentralen ökade omsättningen inom byggverksamheten under januari-juni år 2007 i alla landskap i Fasta Finland. Mest gynnsamt utvecklades omsättningen i Södra Karelen, där ökningen var nästan 25 procent jämfört med januari-juni föregående år. Näst bäst klarade sig Satakunta, där omsättningen ökade med omkring 23 procent. Också i Östra Nyland, Päijänne-Tavastland och Nyland ökade omsättningen inom byggverksamheten med över 20 procent. Inom hela Finlands byggverksamhet ökade omsättningen under motsvarande period med 19,6 procent.

Utvecklingen inom byggverksamhet efter landskap under januari-juni 2007

I Södra Karelen en ökning på 25 procent

I Södra Karelen ökade omsättningen inom byggverksamheten under det första halvåret 2007 med upp till 25 procent jämfört med motsvarande tidpunkt året innan - omkring 5 procentenheter snabbare än i hela landet. I fjol låg tillväxttakten i landskapet ännu på hela landets nivå. I Södra Karelen ökade i genomsnitt 59 procent av byggnadsföretagen sin omsättning under januari-juni. Andelen tillväxtföretag, dvs. företag vars omsättning ökade med mer än 15 procent, var 48 procent inom näringsgrenen. Omsättningen ökade snabbast i små företag, som sysselsätter under fem personer samt i stora företag med minst 20 personer. Till stora företag hörde bara 3 procent av byggnadsföretagen inom landskapet, men de producerade dock över hälften av omsättningsökningen.

Enligt specialforskare Niilo Melolinna vid Sydöstra Finlands TE-central har byggandet särskilt inom Villmanstrandsregionen varit rekordartat livligt jämfört med de senaste åren. Investeringar har gjorts i nya affärs- och kontorslokaler och i utbyggnad av tidigare lokaler. Landsomfattande affärskedjor utvidgar mer än tidigare sin verksamhet till Villmanstrandsområdet och också delvis till Imatra. Byggandet av egnahemshus har också varit livlig. Efterfrågan från ryska turister och också de investeringar ryssar har gjort i regionen väntas också få positiva effekter.

De ljusa utsikterna för byggbranschen innebär också en ökning av behovet av arbetskraft. Enligt Melolinna försöker företagen i Sydöstra Finland trygga tillgången på arbetskraft genom samarbete. Någon nämnvärd brist på arbetskraft har inte existerat, utom när det gäller ett visst specialkunnande. Liksom på andra håll i Finland, använder man i Sydöstra Finland allt mer utländsk arbetskraft inom byggverksamheten.

Även om omsättningen inom byggverksamheten har ökat snabbt i Sydöstra Finland i år, har näringsgrenen emellertid ännu inte nått upp till tillväxttakten för övriga huvudnäringsgrenar inom landskapet när man ser till utvecklingen på lång sikt. Byggverksamheten producerar totalt omkring 6 procent av hela omsättningen inom landskapet. De största näringsgrenarna inom Södra Karelen, mätt enligt omsättning, är fabriksindustri och handel, som producerade omkring 74 procent av omsättningen inom regionen.

I Satakunta är de stora företagen framgångsrika

I Satakunta har byggverksamheten under de tre senaste åren ökat klart snabbare än övriga huvudnäringsgrenar. Under januari-juni i år ökade omsättningen av byggverksamheten rentav med 23 procent från året innan. Lönesumma steg under motsvarande tid med 14 procent.

I Satakunta bygger ökningen av omsättningen inom byggverksamheten tydligare än i Södra Karelen på de stora företagens framgång. Även om bara 3 procent av företagen inom byggverksamhet i landskapet utgörs av företag som sysselsätter fler än 20 anställda, producerade de under januari-juni omkring 70 procent av omsättningsökningen. De medelstora företagen stod för omkring en femtedel av ökningen. Också de mindre företagens positiva tillväxteffekt har klart tilltagit från året innan. Dessutom nådde nästan hälften av byggföretagen en omsättningsökning på minst 15 procent.

Projektforskare Saku Vähäsantanen vid Turun kauppakorkeakoulus enhet i Björneborg berättar att byggandet i Satakunta har stimuleras av både den allmänna ekonomiska högkonjunkturen och den tidigare låga räntenivån, något som har ökat både bostads- och kontorsbyggandet. Det kommer också att finnas efterfrågan på reparationsbyggande när byggnadsbeståndet blir äldre. Dessutom har byggande av den nya kärnkraftsenheten i Olkiluoto för sin del påverkat de goda tillväxtsiffrorna. Enligt Vähäsantanen syns effekten av Olikiluoto-projektet också t.ex. inom handeln, hotell- och restaurangtjänster samt inom underleverantörsnätet. Det är emellertid ännu omöjligt att uppskatta den exakta inverkan av projektet.

I Östra Nyland står de små företagen för den största ökningen

Också i Östra Nyland är byggandet den klart snabbast växande huvudnäringsgrenen. Mest påverkades ökningen inom näringsgrenen av de små företagen inom byggbranschen i landskapet. Deras andel av omsättningsökningen var i början av året omkring 40 procent. De större företagens inverkan på tillväxten har länge varit jämnt positiv i Östra Nyland, men de små företagens inverkan har förstärkts först i år.

Totalt ökade i genomsnitt 60 procent av företagen inom byggbranschen i Östra Nyland sin omsättning i fjol, och hälften av aktörerna nådde en ökning på minst 15 procent. Man bör observera att sådana företag som bedrev byggverksamhet enbart i Östra Nyland stod för nästan hela ökningen av omsättningen i landskapet, dvs. 98 procent.

Ökningen långsammast i Mellersta Österbotten under början av året

I Mellersta Österbotten släpade omsättningen inom byggandet mest efter från tillväxttakten för hela landet. Byggandet inom landskapet nådde dock upp till en ökning på 4 procent i början av året. Ännu år 2006 var uppgången inom byggverksamheten klart snabbare i Mellersta Österbotten än för hela landet. Utvecklingen i år bromsades av att omsättningen krympte inom landskapets mindre byggföretag som sysselsätter under fem personer. Ökningen av omsättningen under det första halvåret var därför helt beroende av medelstora och stora byggföretag.

De regionala uppgifterna om omsättningen inom byggverksamheten baserar sig på de konjunkturgrafer som Statistikcentralen producerat som en specialutredning i Konjunkturtjänster för kunder. Utvecklingen av byggandet i landskapen har specificerats mer detaljerat med hjälp av tillväxtöversiktsindikatorn. Skatteförvaltningens momsuppgifter har använts som datakälla. Uppgifterna har kompletterats med Statistikcentralens direkta datainsamling och med uppgifterna i företags- och arbetsställeregistret.

Uppgifterna har beräknats på arbetsställenivå. Det är då möjligt att noggrant beskriva företagsverksamheten efter område och näringsgren. Konjunkturuppgifterna på arbetsställenivå avviker från de omsättningsindex för byggverksamhet på företagsnivå som publiceras regelbundet. Arbetsställena tas ut för granskning på basis av arbetsställets näringsgren oberoende av företagets huvudnäringsgren. Granskningen omfattar alla arbetsställen som verkar inom byggverksamhet, även om företagets huvudnäringsgren är någon annan än byggverksamhet.

Konjunkturtjänsten producerar snabb konjunkturinformation om utvecklingen av företagsverksamheten. Konjunkturuppgifterna produceras med två-tre månaders eftersläpning t.ex. gällande omsättning, inrikes försäljning och export, lönesumman och antalet anställda. Uppgifterna kan beräknas bl.a. efter region, näringsgren, valda företagsgrupper eller företag efter storlek.

Källa: Månadsgrafer över affärsverksamheten, Konjunkturtjänsten för kunder. Statistikcentralen

Förfrågningar: Satu Elho (09) 1734 2966, palvelut.suhdanne@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Hannele Orjala

www.tilastokeskus.fi/tup/suhdannepalvelu

Dela