Utbildning

Finlands utbildningssystem utgörs av grundskolan; andra stadiets utbildning, vilken utgörs av yrkesutbildning och gymnasieutbildning samt högskolorna vilka består av yrkeshögskolorna och universiteten. Vuxenutbildning ges på alla utbildningsnivåer.

Utbildningsstatistik finns i följande källor:
Databaser
Publikationer
Faktacentralens biblioteks samlingsdatabas
Faktacentralens biblioteks informationstjänst

På den här sidan:
Utbildningsstatistik
Grundskolor
Gymnasier
Yrkesutbildning
Yrkeshögskolor
Universiteten och forskarutbildning
Vuxenutbildning
Utbildningens resurser
Befolkningens utbildningsstruktur

Utbildningsstatistikens regionala indelning och informationsproducenter

Den regionala nivån utgörs i statistiken oftast av Helsingfors och dess regioner, huvudstadsregionen, Helsingforsregionen och hela landet. Största delen av statistiken erhålls från Statistikcentralen. Stadens utbildningsverk har ett stort förråd av statistik gällande allmänbildande utbildning samt yrkesutbildning och vuxenutbildning. Stadens statistikfunktion använder samma statistiska begrepp, definitioner och klassificeringar som Statistikcentralen. På undervisningsministeriets utbildningssidor finns beskrivningar av olika utbildningsformer.

Grundskolor

Statistikuppgifter om grundutbildning i Helsingfors gäller följande teman: antalet grundskolor, utveckling av elevantalet i tidsserier, grundskolornas elever efter ålder, kön, bostadsort och klassnivån, elever i finsk- och svenskspråkig undervisning, elever efter skolans stordistrikt och huvudman, elever i specialundervisning, elever i tilläggsklasser. Det är möjligt att också få statistikuppgifter om antalet invandrarelever, antalet elever som fullbordat skolplikten, grundskolselevernas språkval i årskurserna 1-6 och 7-9.

Gymnasier

Statistikförnyelse som gäller gymnasiet skiljer sig inte mellan daggymnasier och vuxengymnasier. Helsingfors stad har ändå ett intresse av att också se dem som egna utbildningar. Det är möjligt att separat granska daggymnasierna och vuxengymnasierna eller hela gymnasieutbildningen med hjälp av urval i statistiken.

Statistikuppgifter som gäller gymnasier innehåller antalet gymnasier (dag- och vuxengymnasierna), elever efter ålder, kön, bostadsort och klassnivå och elever enligt skolans stordistrikt och huvudman. Det finns också uppgifter om språkval i gymnasiet, antalet elever som deltog i studentskrivningarna och medeltalet på avgångsbetygen.

Det finns också opublicerade statistikuppgifter om dem som sökt till gymnasieutbildning efter kön, ålder, modersmål, hemkommun, medeltalet på läsämnen och utbildningens läge. Ytterligare finns det uppgifter om elever som deltar i gymnasieutbildning efter modersmål, hemkommun/region (Uppgifterna om Helsingfors efter delområden) och undervisningsspråk.

Yrkesutbildning

Det finns statistikuppgifter om yrkesutbildning på andra stadiet efter följande teman:

  • yrkesläroanstalter och deras elevantal
  • nybörjarplatser och avlagda examina
  • utländska studenter enligt medborgarskap
  • studieavbrott
  • de som deltar i läroavtalsutbildning efter utbildningsområde, kön och ålder.
  • de som deltar i läroavtalsutbildning arrangerad av Helsingfors stad

Det finns opublicerad statistik över dem som sökt till yrkesutbildning på andra stadiet med gemensam elevantagning efter kön, ålder, modersmål, grundutbildning, hemkommun, utbildnings läge och utbildningsval. Dessutom finns uppgifter om elever i yrkesläroanstalt efter kön, hemkommun och utbildnings- och studieområde, studerande i examensinriktad utbildning på andra stadiet efter modersmål och ålder samt läroavtalsbyråer och de som deltar i läroavtalsutbildning efter hemkommun, de som avlagt fristående examen efter ålder, kön, hemkommun, grundutbildning, utbildnings- och studieområde samt utbildningsväg.

Yrkeshögskolor

Statistikuppgifter om utbildning vid yrkeshögskolor:

  • yrkeshögskolorna och studerande efter utbildningsområde, ålder, kön och bostadsort
  • antalet nybörjarplatser och avlagd examina
  • examensinriktad yrkeshögskoleutbildning efter undervisningsspråk
  • studerande efter modersmål och hemkommun/region (uppgifter om Helsingfors efter stordistrikt och distrikt)

Det opublicerade materialet består av dem som sökt till yrkeshögskolorna efter kön, ålder, modersmål, grundutbildning, hemkommun, utbildnings läge och utbildningsval.

Universitet och forskarutbildning

Statistikuppgifter om universitetsutbildning finns om bland annat följande teman:

  • universiteten och studerande efter studieområde, ålder och hemkommun
  • de som sökt till och antagits till universiteten
  • antalet avlagda examina
  • examensinriktad universitetsutbildning efter utbildningsspråk
  • studerande efter modersmål, kön, hemkommun/region (uppgifter om Helsingfors efter stordistrikt och distrikt) och utbildningsnivå.

Vuxenutbildning

Vuxenutbildning innebär arrangerade inlärningssituationer för vuxna som ofta har övergått till arbetslivet efter tidigare studier. Utbildningen har arrangerats och organiserats speciellt för vuxna. Vuxenutbildning arrangeras också tillfälligt för dem som är utanför arbetsmarknaden, till exempel för arbetslösa och pensionärer.

I Helsingforsstatistiken finns följande statistikuppgifter om vuxenutbildning:

  • antalet deltagare i vuxenutbildning efter utbildningsinriktning
  • antalet personer som avlagt fristående examina
  • medborgarinstitutens verksamhetsställen och kursdeltagare
  • antalet deltagare i öppna universitetets, sommaruniversitets eller universitets fortbildningskurser
  • högskolornas sysselsättningsutbildning

Utbildningens resurser

Utbildningens resurser kan granskas på många sätt. Till resurser hör personalmängden i olika skolformer, undervisningens andel av budgeten, undervisningsverksamhetens nettokostnader och kostnaderna per studerande.

De flesta statistikuppgifterna gäller resurserna i stadens skolor. Dessa är prestationer och kostnader, kostnadsutveckling enligt utbildningsområde, studentkostnader, nettokostnader för driftsekonomin inom undervisningsverksamheten och undervisningsverksamhetens andel av driftskostnaderna i Helsingfors stads budget. Det finns också information om yrkeshögskolornas enhetspriser och universitetens och högskolornas finansiering.

Ytterligare statistikuppgifter om universitetens och yrkeshögskolornas resurser finns i databaserna KOTA och AMKOTA.

Befolkningens utbildningsstruktur

Befolkningens utbildningsnivå berättar mycket om samhällets och dess olika gruppers utvecklingsfaser. Utbildningen påverkar ekonomins funktionsduglighet och ger riktlinjer för enskilda människor.

Statistikuppgifter om befolkningens utbildningsstruktur finns om befolkningens utbildningsnivå efter ålder och kön, statistikuppgifter om vilka som har avlagt examina efter modersmål, ålder, kön, region (information om Helsingfors efter delområde) utbildningsområde och -nivå.

Befolkningens (15 år fyllda) utbildningsstruktur granskas oftast enligt examina som har avlagts efter grundskolestadiet. Utbildningsuppgifterna baserar sig på Statistikcentralens examensregister. I Statistikcentralens tjänst för utbildningsklassificering finns ytterligare information om utbildningsnivå och utbildningsområde.

Utbildningsnivå:

  • Ingen examen efter grundskolestadiet
  • 3 Mellanstadiet: Till mellanstadiet hör studentexamen, 1-3-åriga yrkesutbildningar, grundexamina inom yrkesutbildning, yrkesexamina och specialyrkesexamina
  • 5 Lägsta högskolenivån: Hit hör bl.a. agrolog-, hortonom-, artenom- och sjukskötarexamina, som är inte yrkeshögskoleexamina.
  • 6 Lägre högskolenivån: Hit hör yrkeshögskolexamina och lägre högskolexamina och bland annat ingenjör, skogsbruksingenjör och sjökapten
  • 7 Högre högskolenivån: Hit hör högre högskolsexamen (magisterexamina) samt också specialiseringsexamina för läkare.
  • 8 Forskarutbildningsnivån: Examina är vetenskapliga licentiat- och doktorsexamina.

Olika gruppers utbildningsnivå under olika år kan enkelt jämföras med en indikator, mätetalet för befolkningens utbildningsnivå, som Statstikcentralen har utvecklat. Utbildningsnivån räknas utgående från nivåerna på de examina som 20 år fyllda personer avlagt. Mätetalet beaktar antalet utbildningar som befolkningen har och väger dem efter nivåerna på utbildning och sammanslår uppgifterna till en indikator.

Utskriftsvänlig version