Nyheter 22.12.2015

Personer med utländsk bakgrund som har bott länge i Finland sysselsätts väl

Personer med utländsk bakgrund får sysselsättning sämre än de med finländsk bakgrund. Sysselsättningen för dem med utländsk bakgrund som har bott i landet i över tio år är dock redan nära det relativa sysselsättningstalet för dem med finländsk bakgrund.

För 20–64-åringar var det relativa sysselsättningstalet år 2014 bland dem med utländsk bakgrund 10 procent lägre (64 %) än bland dem med finländsk bakgrund (74 %). Det relativa sysselsättningstalet för dem med utländsk bakgrund som har bott i landet i över tio år skilde sig dock med endast fem procentenheter från det relativa sysselsättningstalet för dem med finländsk bakgrund.

Personer med högskoleutbildning samt de som är bördiga från Estland, EU- och Eftaländerna eller Nordamerika har fått sysselsättning bäst. Även de som har flyttat på grund av arbete eller studier har fått sysselsättning väl, liksom även de som talar finska på minst en avancerad nivå.

Fastän sysselsättningsläget är svårast bland dem med flyktingbakgrund, hade varannan av dem som hade bott i Finland i över tio år ett arbete år 2014.

Långsammast att få sysselsättning var det för kvinnor med utländsk bakgrund, av vilka många i en yngre ålder än kvinnor med finländsk bakgrund hade bildat familj. År 2014 var det relativa sysselsättningstalet bland män med utländsk bakgrund bara några procentenheter lägre än bland män med finländsk bakgrund.

Det relativa sysselsättningstalet år 2014 (%) efter kön och härkomst bland den finländska befolkningen i åldern 20–64 år

Källa: UTH-tutkimus 2014, Statistikcentralen

Personer med utländsk bakgrund får sysselsättning inom servicebranschen

Personer med utländsk bakgrund fick år 2014 sysselsättning inom service- och försäljningsbranschen och som andra arbetstagare oftare än personer med finländsk bakgrund. För löntagare med utländsk bakgrund var anställningsförhållandet oftare på viss tid eller på deltid eller i form av inhyrning jämfört med löntagare med finländsk bakgrund. Personer med utländsk bakgrund hade också oftare atypiska arbetstider än de med finländsk bakgrund. Personer med utländsk bakgrund som var verksamma i arbetslivet upplevde sociala relationer och bemötanden på arbetsplatsen i regel som positiva.

För 20–64-åringar var det relativa arbetslöshetstalet bland personer med utländsk bakgrund högre (16 %) än bland dem med finländsk bakgrund (8 %) år 2014. Arbetsvilligheten bland dem med utländsk bakgrund var dock stor och de letade även efter ett arbete mer aktivt än arbetslösa med finländsk bakgrund. De med utländsk bakgrund upplevde själva att bristen på språkkunskap var det viktigaste hindret för att få sysselsättning.

Personer med utländsk bakgrund upplever att deras hälsa och livskvalitet är god, men hälsoproblemen ansamlas inom vissa grupper

De med utländsk bakgrund upplevde att deras hälsa är på medelnivå eller sämre (20 %) mer sällan än Finlands hela befolkning (31 %). Bland befolkningen med utländsk bakgrund var hälsoskillnaderna män och kvinnor emellan i regel större än bland hela befolkningen: många hälsoproblem var vanligare bland kvinnorna med utländsk bakgrund.

Problem med mental hälsa och upplevd livskvalitet var vanliga bland dem med en bakgrund i Mellanöstern och Nordafrika. Bland dessa grupper hade såväl män som kvinnor fler problem med psykisk ohälsa, som depression, och en stor del av dem har upplevt allvarliga traumatiska händelser i sitt förra hemland och har kommit till Finland som flyktingar. Andelen av dem med en bakgrund i Mellanöstern och Nordafrika som upplevde att deras livskvalitet var god var mindre än bland befolkningen i hela Finland eller inom övriga grupper med utländsk bakgrund.

Många levnadsvanor var oftare mer hälsofrämjande för dem med utländsk bakgrund än för Finlands hela befolkning. Andelen av dem som till exempel inte använder alkohol var större bland dem med utländsk bakgrund (31 %) än bland hela befolkningen (12 %). Även andelen av dem med riklig alkoholförbrukning var mindre bland personer med utländsk bakgrund (10 %) än bland Finlands hela befolkning (31 %). Rökning var emellertid avsevärt vanligare bland män med rysk, estnisk och asiatisk bakgrund samt män i grupperna från Mellanöstern och Nordafrika (30–42 %) än bland hela den manliga befolkningen i Finland (19 %).

Med tanke på hälsan var även det även bekymmersamt att kvinnor med en bakgrund i Mellanöstern och Afrika motionerar minimalt och att fetma är vanligt förekommande. Rörelsesvårigheter och att arbetsförmågan bedöms vara nedsatt var också vanligare bland dem med en bakgrund i Mellanöstern och Nordafrika. Var fjärde i dessa grupper upplevde att något hälsoproblem begränsar deras normala aktiviteter och nästan lika många bedömde sig vara delvis eller helt arbetsoförmögen.

Forskningsresultaten antyder att användningen av social- och hälsotjänster bland personer med utländsk bakgrund inte helt motsvarar deras servicebehov, framför allt vad gäller tjänster kring mental ohälsa.

Resultaten av en undersökning om arbete och välbefinnande bland personer av utländsk härkomst finns nu som publikation

Uppgifterna utgår från en undersökning om arbete och välbefinnande bland personer av utländsk härkomst som Statistikcentralen och Institutet för hälsa och välfärd har genomfört. Resultaten beskriver sådan befolkning i åldern 15–64 år med utländsk bakgrund som år 2014 bodde stadigvarande i Finland, det vill säga personer vars båda föräldrar är födda utomlands. Undersökningen finansierades även av EU:s integrationsfond, undervisnings- och kulturministeriet samt arbets- och näringsministeriet.

Forskningsresultat kring orsaker till invandring samt utbildning, språkkunskaper och psykiskt välbefinnande har under hösten 2015 publicerats på webbplatsen för Statistikcentralen respektive Institutet för hälsa och välfärd. Forskningsrapporten kring arbete och välbefinnande bland personer av utländsk härkomst (Ulkomaista syntyperää olevien työ ja hyvinvointi 2014) publicerades torsdagen den 17 december 2015 och innehåller förutom dessa tidigare publicerade resultat även information om bland annat ställningen för personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden, deras levnadsförhållanden och hur de upplever sin hälsa.

Forskningsrapporten kring arbete och välbefinnande bland personer av utländsk härkomst 2014 (på finska)

Temawebbplatsen om invandrare och integration (på finska, Statistikcentralen)

Webbtjänsten Vår hälsa (på finska, Institutet för hälsa och välfärd, THL)

Mer information, Statistikcentralen:
Specialforskare Hanna Sutela 029 551 2907
Överaktuarie Tarja Nieminen 029 551 3561

Mer information, THL:
Forskningschef Anu Castaneda 029 524 7848
Forskningschef Päivikki Koponen 029 524 8868
Forskare Satu Jokela 029 524 7510

Mer information, Arbetshälsoinstitutet:
Forskare Minna Toivanen 043 824 4506
Äldre forskare Ari Väänänen 040 582 4540