Bränsleklassificering 2010
Definitioner på bränslebeteckningar och andra energikällor
Oljor
111 Gaser
- 1111 Raffinerigas
- Gas som återvunnits ur oljeraffineringsprocessen och används
som energikälla. Omfattar också de förbränningsgaser som
återvunnits ur den petrokemiska industrin.
- 1112 Gasol, flytgas
- Flytgas är propan, butan eller legering av dom.
Tunna oljor
- 1121 Industribensin
- Industribensin är ett lätt destillat, som används endast i
liten omfattning som energikälla. Den används oftast som
lösningsmedel eller insatsvara för den kemiska industrin.
- 1122 Motorbensin
- 1123 Flygbensin
- Flygbensin är en specialprodukt som planerats för små
flygplan.
113 Mellantjocka oljor
- 1131 Flygfotogen
- Flygfotogen används som bränsle i flygplans strålturbiner.
- 1132 Annat fotogen, petroleum
- Omfattar bl.a. motorfotogen, lysfotogen och
eldningsfotogen.
- 1133 Dieselolja
- Dieselolja är ett bränsle för dieselmotorer. Den används främst
i lastbilar, bussar och paketbilar samt i en del personbilar.
- 1134 Lätt brännolja, tunn eldningsolja
- Lätt brännolja är ett mellandestillat, som används särskilt för
oljeeldning av egnahemshus och andra mindre fastigheter, i tork-,
smält- och brännugnar inom industrin och som bränsle i olika
värmeanordningar och torkar. Lätt brännolja säljs i flera olika
kvaliteter med olika produktnamn. Dieselolja och lätt brännolja hör
till gasoljorna. Den högsta tillåtna svavelhalten för lätt
brännolja är 0,1 viktprocent. I Finland har man i den lätta
brännoljan lagt till detekteringsämnen (bl.a. röd färg) för att
kunna skilja den från dieselolja, som omfattas av andra
skattebestämmelser. Om brännoljans biokomponenter rapporteras
separat, skall de rapporteras i klassen 322 Flytande
biobränslen.
- 1135 Motorbrännolja
- Motorbrännolja är bränsle som lämpar sig för användning i
dieselmotorer i rörliga arbetsmaskiner. Det är fråga om en
dieselolja, som genom färgning märkts som en lägre beskattad olja.
I motorbrännoljorna är gränsen för svavelhalten 50 mg/kg.
- 1139 Andra mellantjocka oljor
- Till andra mellantjocka oljor räknas specialprodukter som
motsvarar lätt brännolja.
114 Tjocka oljor
- Tung brännolja framställs av odestillerad fraktion av råolja
och används som bränsle i stora oljevärmeanläggningar och
kraftverk, i smält- och brännugnar inom industrin samt som bränsle
för fartyg och dieselkraftverk.
- 1141 Tung brännolja, tjockolja, svavelhalt < 1
%
- 1142 Tung brännolja, tjockolja, svavelhalt > 1
%
- 1143 Andra tjocka oljor
- Till andra tjocka oljor förs specialprodukter såsom extra tjock
bottenolja och övriga bottenoljor.
115 Petroleumkoks
- Innehåller koks som tillverkats genom destillation av olja samt
katalytisk FCC- och TCC-koks som uppstått vid krackning.
116 Retur- och spilloljor
- Använda oljor som återvunnits efter eventuell rening och som
utnyttjas som energikälla.
119 Andra oljeprodukter
- Till denna klass förs oljeprodukter som inte hör till någon
annan klass, bl.a. processgas som producerats av tung brännolja.
Uppge vilka andra oljeprodukter som har rapporterats inom denna
grupp.
Kol
121 Stenkol
- Med stenkol avses fast organiskt fossilt bränsle med ett
värmevärde på över 24 MJ/kg i askfritt ämne.
Stenkolskvaliteterna klassificeras huvudsakligen på basis av
mängden avdunstande ämnen och värmevärdet.
- 1211 Antracit
- Antracit är geologiskt den äldsta och längst utvecklade
stenkolskvaliteten med den lägsta halten avdunstande ämnen.
Antracit har det högsta effektiva värmevärdet, ungefär
33 MJ/kg.
- 1212 Stenkol, bituminöst
- Omfattar kolkvaliteter med ett värmevärde på minst 24
MJ/kg exklusive antracit.
122 Annat kol
- 1221 Halvbituminöst kol, brunkol, lignit
- Brunkol är geologiskt ett ungt kol. Det är mindre förkolnat än
stenkol, men innehåller mera avdunstande komponenter, såsom väte
och syre. Värmevärdet för brunkol är under 24 MJ/kg.
- 1222 Kolbriketter
- Bitar av bestämd storlek, som tillverkas av stenkol genom att
bindeämnen tillsätts.
- 1228 Koltjära
- Tjära som bildas av stenkol i samband med framställning av
koks.
- 1229 Annat kol, ospecificerat
- Annat kol än sådant som förs till någon av klasserna ovan.
Uppge vilken kolprodukt som använts som bränsle.
123 Koks
- Koks är ett bränsle som tillverkas genom torrdestillation av
stenkol. I klassen ingår också halvkoks.
124 Koksgas
- En gas som uppstår som biprodukt vid koksframställning och som
innehåller väte och lätta kolväten. Gasen används som energikälla i
koksverk samt inom järn- och stålindustrin.
125 Masugnsgas
- I en masugn uppstår masugnsgas, som efter rening används som
bränsle för uppvärmning och energiproduktion. Till denna klass förs
också CO-gas, som kan jämställas med masugnsgas.
Naturgas
131 Naturgas
- Gas som huvudsakligen innehåller metan och en del andra lätta
kolväten. Naturgas används som energikälla inom industrin och
energiproduktionen. Naturgas kan också användas som trafikbränsle
och som råämne vid produktion av väte.
Torv
- Torv är en bristfälligt sönderfallen organisk jordart som
uppstått som en följd av att kärrväxter förmultnat långsamt och som
lagrats på växtplatsen i mycket våt omgivning. Efter att torven
torkats kan den brännas. Lågor bland torven räknas som en del av
torven. Om torven har kompletterats med trä eller annat bränsle,
uppges varje bränsle skilt för sig.
211 Frästorv
- Frästorv framställs genom att torv på ytan av en torkad mosse
fräses till ett fint mjöl. Typiska egenskaper vid användningen:
fukt 40-50 %, värmevärde 9-11 GJ/t. >
212 Stycketorv
- Stycketorv är torv som avskiljts från mossens yta och pressats
till bitar. Typiska egenskaper vid användningen: fukt 35-40 %,
värmevärde 11-13 GJ/t.
213 Torvpelletar och -briketter
- Torvpelletar och -briketter är bränsle som framställs genom att
torkat torvmjöl komprimeras. Typiska egenskaper vid användningen:
fukt 5-10 %, värmevärde 17-21 GJ/t.
Biomassa
311 Skogsbränsle
- Omfattar trämaterial, som avverkats och samlats in i skogar, på
paketåkrar, energivedsodlingar osv. och som används för
energi.
- 3111 Vedträn, långved och småved
- Vedträn (i allmänhet 1 meter långa) som använts som råmaterial
för småved eller kvistad långved. Småveden är kapad och kluven
brännved, färdig att användas i ugn. Används i vedeldade
anordningar i hushållen, bl.a. i spisar, öppna spisar och
centralvärmesystem. Typiska egenskaper vid användningen: fukt 20-25
%, värmevärde 13-15 GJ/t.
- 3112 Helträds- eller slanflis
- Flis som framställs av kvistade trädstammar eller av biomassan
av hela den del av trädet som är ovanför markytan (stammen,
kvistarna, barren). Typiska egenskaper vid användningen: fukt 40-55
%, värmevärde 7-11 GJ/t.
- 3113 Flis eller kross av hyggesrester
- Flis eller kross som görs av kvistar och toppar inklusive
grönmassa efter att gagnvirket skördats. Omfattar också flis eller
kross av risstockar eller stockar. Typiska egenskaper vid
användningen: fukt 40-60 %, värmevärde 6-11 GJ/t.
312 Trärestprodukter från industrin
- Omfattar restprodukter av trä som uppkommer inom
träförädlingsindustrin eller annan industri och som används som
energikälla.
- 3121 Bark
- Barkavfall som görs av gagnvirke med hjälp av olika slag av
barkningsteknik. Typiska egenskaper vid användningen: fukt 45-65 %,
värmevärde 5-11 GJ/t.
- 3122 Sågspån, kutterspån o.a. spån
- Avfall som uppstår vid sågning och hyvling eller slipning av
trävirke. Omfattar också trädamm. Typiska egenskaper vid
användningen: sågspån - fukt 45-60 %, värmevärde 6-10 GJ/t;
kutterspån ock slipdamm - fukt 5-15 %, värmevärde 16-18 GJ/t.
- 3123 Flis eller kross av trärester
- Flis eller kross som görs av industriellt träavfall (ribbor,
stumpar, skivindustrins faner, plywoodkanter m.m.) och flis eller
kross, med eller utan bark, som uppstår som biprodukt inom
sågindustrin och som inte innehåller halogeniserande, organiska
föreningar, tungmetaller eller plaster. Typiska egenskaper vid
användningen: kross av trärester - fukt 10-60 %, värmevärde 6-17
GJ/t; plywoodrester - fukt 5-15 %, värmevärde 10-19 GJ/t.
- 3128 Trärestprodukter från industrin,
ospecificerade
- Omfattar de trärestprodukter från industrin som består av minst
två av klasserna ovan (t.ex. bark och sågspån) och som inte kan
separeras ens approximativt.
- 3129 Övriga restprodukter av trä
- Här ingår träavfall (t.ex. från byggnadsmaterialsindustrin),
som klassificeras som övriga biobränslen och som inte innehåller
halogeniserande, organiska föreningar, tungmetaller o.d.
föroreningar.
313 Avlutar från träförädlingsindustrin
- Omfattar svartlut och sulfitbaserad kemisk avlut.
314 Övriga bi- och avfallsprodukter från
träförädlingsindustrin
- Omfattar andra träbaserade bi- och avfallsprodukter från
träförädlingsindustrin, t.ex. tall- och björkolja, terpentin, beck,
såpa, fiberhaltigt avfallsslam (bl.a. 0-fiber), svaga och starka
luktgaser samt icke-återvinningsbart pappersspill som uppkommer vid
pappersproduktion eller annat brännbart papper, kartong, papp eller
viskosavfall.
315 Återvinningträ
- Rent träavfall som klassificeras som biobränsle eller
trämaterial eller träprodukt som tagits ur bruk och som inte
innehåller plastlaminat eller halogeniserande föreningar eller
tungmetaller, t.ex. trärester vid nybyggande, trä- eller
lastpallar.
316 Träpelletar och -briketter
- Består av sammanpressat sågspån, hyvelspån och slipdamm.
Typiska egenskaper vid användningen: fukt 8-10 %, värmevärde 15-18
GJ/t.
317 Vegetabiliska bränslen
- Till vegetabiliska bränslen förs åkerbiomassa samt skördat
material och avfall av andra växter än sådana som har trästam samt
vegetabiliska biprodukter inom livsmedelsproduktionen. Till
vegetabiliska bränslen hör bl.a. säd, rörflen, halm, vass, ryps och
lin.
- 3171 Rörflen
- Rörflen är en energiväxt som används som bränsle. Den används
vanligen som blandbränsle tillsammans med torv och trä.
Blandningens komponenter rapporteras skilt för sig i egen
bränsleklass.
- 3172 Spannmålsväxter och halm
- Spannmål och delar av spannmålsväxter som används som bränsle,
t.ex. halm.
- 3179 Övriga vegetabiliska bränslen
- Klassen omfattar bl.a. vegetabiliska biprodukter inom
livsmedelsproduktionen och -industrin. Ange vilka produkter som har
använts som bränsle.
318 Animaliska bränslen
- Till animaliska bränslen hör bl.a. kött- och benmjöl samt
djurfetter. Klassen omfattar också gödsel och strö. Uppge vilka
produkter som använts som bränsle.
Övriga bio- eller blandbränslen
321 Biogas
- Biogas är produkten av en mikrobiologisk process, där organiskt
avfall förmultnar i syrefritt tillstånd som en följd av
bakterieverksamhet.
- 3211 Biogas från avstjälpningsplats
- Den biogas som tillvaratas från avstjälpningsplatser.
Metanhalten ca 40-55 %.
- 3212 Biogas i avloppsrening
- Den biogas som produceras vid avloppsreningsverk. Metanhalten
ca 60-75 %.
- 3213 Biogas från industrin
- Den biogas som tillvaratas vid industriprocesser (bl.a.
livsmedels- och skogsindustri). Metanhalten ca 70-80 %.
- 3219 Övrig biogas
- Innehåller biogas som producerats bl.a. ur jordbruksavfall.
Metanhalten ca 55-65 %.
322 Flytande biobränslen
- Till flytande biobränslen hör bränslen som tillverkas av
biomassa eller växtoljor och som används i trafiken eller för
uppvärmning, t.ex. biodiesel och bränsleetanol. Tallolja och
metanol från träförädlingsindustrin ingår i klassen 314 Övriga bi-
och avfallsprodukter från träförädlingsindustrin.
323 Blandbränslen
- Med blandbränslen avses bränslen som innehåller både fossilt
och förnybart (biologiskt nedbrytbart) kol.
- 3231 Återvinningsbränslen
- Bränsle som tillverkats av sorterat avfall från samhällen,
företag eller industrin, såsom REF, RDF, energiavfall eller
torravfall. Till klassen hör också osorterat kommunalt avfall.
- 3232 Rivningsträ
- räavfall som uppkommer vid rivning av byggnader och
konstruktioner och annat blandavfall som innehåller plastlaminat
eller andra föroreningar, och som därför inte hör till
återvinningsträ (315).
- 3233 Impregnerat trä
- Impregnerade träprodukter t.ex. järnvägssyllar.
- 3234 Avsvärtningsslam
- Det fiberhaltiga slam som uppkommer vid avsvärtningsprocessen
för returpapper och som efter torkning används som bränsle vid
energiproduktionen. Innehåller karbonater och räknas därför till
blandbränsle.
- 3238 Kommunalt avfall (osorterat)
- Osorterat kommunalt avfall som används som bränsle vid
energiproduktionen.
- 3239 Övriga blandbränslen
- Övriga blandbränslen och -gaser som inte ingår i klasserna
ovan, såsom osorterat industriavfall och avfall som uppkommer vid
avsvärtning. Om den fossila andelen i dessa bränslen inte har
definierats separat, räknas de i sin helhet som fossila i
utsläppshandelssystemet.
324 Produktgas
- Bränslegas som tillverkats av fasta råmaterial i en termisk
förgasningsprocess. Som energi från produktgas rapporteras
energiinnehållet i dess råvaror, dvs. inkl. svinn vid
förgasningsprocessen. I energistatistiken noteras produktgas som
energiråvara.
325 Bioslam
- Bl.a. slam som uppkommer vid rening av samhällens avloppsvatten
och som efter torkning används som bränsle. Träförädlingsindustrins
fiberhaltiga slam anges i klassen 314 Övriga bi- och
avfallsprodukter från träförädlingsindustrin.
Kärnenergi
411 Kärnenergi
Övriga energikällor
491 Övriga bi- och restprodukter som används som bränsle
- Fasta och flytande avfalls- eller biprodukter som utnyttjas som
energikällor och som inte hör till någon av de andra
klasserna.
- 4911 Plastavfall
- Omfattar olika plastavfall, t.ex. mobiltelefonskal.
- 4912 Gummiavfall
- Omfattar olika gummiavfall, såsom bildäck och annat
gummiskrot.
- 4913 Problemavfall
- 4919 Övrigt avfall
- Övrigt avfall som inte kan föras till någon av klasserna
ovan.
492 Industriell reaktionsvärme
- Med industriell reaktionsvärme avses värme som uppstår som
biprodukt vid den exoterma värmeavgivande kemiska reaktionen inom
en industriell process (t.ex. rostning, katalytisk process).
Energiinnehållet i värmen har inte i någon form tidigare varit
energikälla. Reaktionsvärme utnyttjas för el- och/eller
värmeproduktion och den ersätter annan primärenergi. Klassen
omfattar dessutom värme som inte ingår i det effektiva värmevärdet
i bränslen, utan som utvinns ur rökgaser och som minskar behovet av
annan primärenergi.
493 Industriell sekundärvärme
- Sekundärvärme/energi som utvinns från industrin och används för
produktion av elektricitet och/eller värme (t.ex. värme som uppstår
vid sliperier eller avdelningar för raffinörmassa inom
skogsindustrin). Sekundärvärmen skall ingå som "insats" i
produktion av elektricitet och värme, för att nyttoförhållandet
inte på anläggningsnivå skall stiga över 100 procent.
494 Elektricitet
- Den elektricitet som använts i värmepumpar och elpannor.
495 Ånga
- Inköpt ånga för energiproduktion.
497 Svavel
- Svavel som uppkommer vid olika processer och som används som
bränsle vid energiproduktionen.
498 Väte
499 Övriga energikällor, ospecificerade
- Bränsle eller energikälla som inte hör till ovan nämnda
klasser. Ange vilka produkter som har använts som energikälla.
Uppdaterad
22.1.2010
Vaihde (09) 17 341
