Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 8.4.2016

Boendekostnaderna en tung börda för allt fler hushåll som bor i hyrebostad

Stora boendekostnaderna belastar oftare hushåll i hyrebostäder än hushåll i ägarbostäder. Av hushållen i hyrebostäder hade 17,2 procent en överskuldsättningsgrad för boendekostnader år 2014. Andelen var 1,2 procentenheter högre än året innan och 3,6 procentenheter högre än år 2012. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik.

Överskuldsättningsgrad efter bostadens besittningsförhållande 2002–2014, %

Överskuldsättningsgrad efter bostadens besittningsförhållande 2002–2014, %
Hushåll med överskuldsättningsgrad för boendekostnader = boendekostnadernas andel av den disponibla penninginkomsten, exkl. bostadsbidrag, är mer än 40 procent.

År 2014 hade 17,2 procent av hushållen i hyresbostäder en överskuldsättningsgrad för boendekostnader. När det gäller hushållen i ägarbostäder var andelen klart lägre, 2,4 procent. Antalet hushåll och personer i hyresbostäder som hade en överskuldsättningsgrad för boendekostnader började efter år 2011 öka på nytt år 2013. Under åren 2011–2012 hade 13,6–13,9 procent och år 2013 omkring 16,0 procent av hushållen i hyresbostäder en överskuldsättningsgrad för boendekostnader. Innan dess på 2000-talet hade andelen hushåll i hyresbostäder med en överskuldsättningsgrad nästan utan undantag legat på 10–12 procent (13,0 % år 2007).

Av hela befolkningen fanns det år 2014 omkring 190 000 hushåll med en överskuldsättningsgrad för boendekostnader och till dem hörde 254 000 personer. Den procentuella andelen av alla hushåll var densamma som året innan, 7,2 procent.

Inkomstskillnaden mellan hushållen efter bostadens besittningsförhållande var nästan densamma år 2014 som året innan. Medianen av de disponibla inkomsterna, exklusive boendekostnader, minskade reellt sett med omkring en procent per konsumtionsenhet 1) både för hushåll i hyresbostäder och för hushåll i ägarbostäder. Inkomstnivån för hushåll i hyresbostäder före betalning av boendekostnader steg något (1,0 %), medan den sjönk för hushåll i ägarbostäder (-1,3 %) jämfört med året innan. Boendekostnaderna ökade mer för hushåll i hyresbostäder än för hushåll i ägarbostäder.

Hushållens disponibla penninginkomster per konsumtionsenhet efter bostadens besittningsförhållande åren 2002–2014, median, i 2014 års priser

Hushållens disponibla penninginkomster per konsumtionsenhet efter bostadens besittningsförhållande åren 2002–2014, median, i 2014 års priser

År 2014 var medianen av hushållens ekvivalerade, dvs. per konsumtionsenhet beräknade, disponibla inkomster, 22 300 euro och exklusive boendekostnader var den 18 500 euro. Hushållen i hyresbostäder hade i genomsnitt (medianen) 16 900 euro i disponibla inkomster och exklusive boendekostnader 10 900 euro per konsumtionsenhet. Hushållen i ägarbostäder hade högre disponibla inkomster än hushållen i hyresbostäder: i genomsnitt (medianen) 25 100 euro och exklusive boendekostnader 21 900 euro per konsumtionsenhet.

Efter år 2011 har hushållens inkomstnivå allmänt börjat försvagas något. Efter betalning av boendekostnader minskade medianen för de ekvivalerade disponibla inkomsterna för hushåll som bor i hyresbostäder reellt sett med 6,3 procent från år 2011 till år 2014. Inkomstnivån för hushåll som bor i ägarbostäder var nästan oförändrad (+0,3 %). Under en längre period har inkomstnivåerna differentierats ännu mer. Fr.o.m. början av statistikperioden, från år 2002 till år 2014, ökade de ekvivalerade disponibla inkomsterna för hushåll i ägarbostäder, före och efter avdrag av boendekostnader, med ungefär 21 procent. Under samma period ökade de ekvivalerade disponibla inkomsterna för hushåll i hyresbostäder med 11,1 procent och efter avdrag av boendekostnader med något under en procent.


1) Konsumtionsenheterna bygger på OECD:s så kallade modifierade skala. En vuxen i ett hushåll bildar en konsumtionsenhet. Övriga personer i hushållet som fyllt 14 år bildar var och en 0,5 konsumtionsenheter och 0–13-åriga barn bildar vart och ett 0,3 konsumtionsenheter. Ett hushåll med en vuxen bildar en konsumtionsenhet, medan ett hushåll som t.ex. består av makar och ett barn under 14 år tilsammans bildar 1,8 konsumtionsenheter.

Källa: Inkomstfördelningstatistik 2014, Statistikcentralen

Förfrågningar: Marie Reijo 029 551 2547

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (203,0 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.


Uppdaterad 8.4.2016

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Inkomstfördelningsstatistik [e-publikation].
ISSN=1799-1323. Inkomst, boende och boendeutgifter 2014. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 29.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tjt/2014/03/tjt_2014_03_2016-04-08_tie_001_sv.html