Hushållens finansiella tillgångar minskade kraftigt år 2008

Kapitalförlusterna som berodde på nedskrivningar av placeringar gjorde att värdet av hushållens finansiella tillgångar vände brant nedåt år 2008. Värdet av hushållens finansiella tillgångar minskade med totalt 14 miljarder euro. Samtidigt förstärktes övergången från fondplaceringar till insättningar. Denna övergång kunde noteras redan i fjol.

Hushållens kapitalförluster till följd av placeringar uppgick till totalt 19 miljarder euro år 2008. Förluster av direkta aktieplaceringar uppgick till något under 11 miljarder och förluster av fondplaceringar till närmare 5 miljarder euro. Också av placeringsbundna liv- och pensionsförsäkringsfordringar var förlusterna 3 miljarder euro. Dessutom försvagades hushållens finansiella ställning indirekt på grund av minskade arbetspensionstillgångar. Hushållen skaffade dock mera finansiella tillgångar för något över 4 miljarder euro netto, vilket är 2 miljarder mindre än året innan.

Förändring av hushållens finansiella tillgångar 1996–2008, miljarder euro

Förändring av hushållens finansiella tillgångar 1996–2008, miljarder euro

I exceptionellt osäkra tider på aktie- och andra värdepappersmarknader flyttades hushållens tyngdpunkt i fråga om finansiella tillgångar allt kraftigare från värdepapper till insättningar. I insättningar strömmade in mera pengar från hushållen för nästan 8 miljarder euro samtidigt som fondandelar löstes in för drygt 4 miljarder euro netto. Hushållens intresse för inhemska börsaktier väcktes dock på nytt efter en lång paus och hushållen skaffade mera inhemska börsaktier för 1,5 miljarder euro netto.

Totalt hade hushållen 187 miljarder euro placerade i finansiella tillgångar i slutet av år 2008. Av detta belopp var 71 miljarder insättningar, 15 miljarder börsaktier, 40 miljarder övriga aktier, 33 miljarder liv- och pensionsförsäkringsbesparingar och 9 miljarder fondandelar. Hushållen hade andra finansiella tillgångar för 19 miljarder euro.

Hushållens finansiella ställning visade fortfarande ett underskott år 2008. Även om den årliga ökningen av skulderna avtog från året innan steg skuldsättningsgraden, dvs. skulderna i förhållande till den disponibla inkomsten, till 109,8 procent. Hushållens finansiella nettotillgångar, dvs. skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder, minskade med nästan en fjärdedel från året innan. I slutet av år 2008 uppgick de finansiella nettotillgångarna till drygt 78 miljarder euro.

Den offentliga sektorns förmögenhetsställning försvagades

Sett till inkomster och utgifter visade den offentliga sektorn fortfarande ett stort överskott år 2008. Med tanke på den offentliga ekonomins hållbarhet är dock förmögenhetsställningen en viktigare mätare. Där skedde en betydande förändring till det sämre i och med att värdet av den offentliga sektorns finansiella tillgångar minskade med 33 miljarder euro under året. Arbetspensionsanstalternas med tanke på framtidens pensionsavgifter fonderade medel visade totalt 26 miljarder euro i kapitalförluster år 2008. Eftersom värdet av statens aktieinnehav minskade med 14 miljarder euro blev statens finansiella nettotillgångar 11 miljarder euro negativa. Den offentliga sektorns skuld ökade något under året.

Tyngdpunkten i arbetspensionsanstalternas placeringar flyttades under år 2008 från aktier och fondandelar till lån och skuldförbindelser. Arbetspensionsanstalterna finansierade företagen med lån till ett belopp av 3,5 miljarder euro och ökade sina placeringar i skuldförbindelser med drygt 3 miljarder. Avvikande från några tidigare år låg placeringarnas tyngdpunkt nu i Finland.

Företagens lån ökade kraftigt

Företagens skuldsättning accelererade år 2008. Företagen fick ny finansiering nästan enbart genom att ta lån eftersom marknaden för masskuldebrevslån och företagscertifikat stagnerade. Största delen av ökningen av lånestocken med 33 miljarder euro härstammade från lånen mellan företag, men företagen finansierades med lån också av kreditinstitut och arbetspensionsanstalter. När det gäller kortfristig finansiering ersatte bankernas krediter anskaffningen av finansiering via företagscertifikat. Totalt ökade företagens kortfristiga bankkrediter med drygt 6 miljarder euro.

Investeringar i utländska aktier stagnerade

Finländska investerare, i synnerhet arbetspensionsanstalter, placeringsfonder och hushåll drog sina pengar ur utländska börsaktier och fondandelar till ett värde av 3 miljarder euro, medan nya pengar strömmade in för rentav 10 miljarder euro året innan. Företagen fortsatte ändå att göra utländska direkta aktieplaceringar och använde till detta ett belopp på 10 miljarder euro.

Också utländska investerare minskade kraftigt sitt finländska börsaktieägande. Totalt såldes de till inhemska investerare för 5 miljarder euro netto. Värdet av det utländska börsägandet rasade i takt med kursnedgången till under hälften från året innan och uppgick till 64 miljarder euro i slutet av året. Andelen utländskt ägande av värdet av inhemska börsaktier minskade samtidigt till 59 procent.

Företagens och hushållens låneskulder har ökat snabbt

Under de senaste 40 åren har både hushållens och företagens skuldsättning varit snabb. Från mitten av 1970-talet till år 1989 hushållens skuldsättningsgrad, dvs. lånebeståndet i förhållande till disponibla inkomster, mer än fördubblades till 88,5 procent. Först på 1990-talet stannade ökningen av skuldbeståndet av i och med den ekonomiska recessionen. Hushållens lånebestånd sjönk från år 1991 fram till år 1996, till dess att den åter vände brant uppåt vid ingången av 2000-talet. Sedan dess har skuldsättningen åter varit mycket snabb. År 2008 var både företagens och hushållens låneskuld nästan tre gånger större än tio år tidigare. Under de senaste åren har också hushållens skuldsättningsgrad ökat snabbt och var redan 109,8 procent år 2008.

Utvecklingen av hushållens och företagens låneskulder åren 1970–2008

Utvecklingen av hushållens och företagens låneskulder åren 1970–2008

Jämsides med hushållens skulder har också deras finansiella tillgångar ökat snabbt. Merparten av hushållens finansiella tillgångar var fram till mitten av 1990-talet kontanta medel och insättningar. Under 1970-talet ökade hushållens kontanta medel och insättningsfordringar som mest med över 20 procent på årsnivå. Efter mitten av 1990-talet började insättningarnas andel av hushållens finansiella tillgångar att minska till dess att de åter år 2007 började öka.

Utvecklingen av hushållens kontant- och insättningsfordringar åren 1970–2008

Utvecklingen av hushållens kontant- och insättningsfordringar åren 1970–2008

Källa: Finansräkenskaper, Statistikcentralen

Förfrågningar: Matti Okko +358-9-1734 3341, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö


Uppdaterad 29.1.2010

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Finansräkenskaper [e-publikation].
ISSN=1798-7571. 2008, Hushållens finansiella tillgångar minskade kraftigt år 2008 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 15.11.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/rtp/2008/rtp_2008_2010-01-29_kat_001_sv.html