Publicerad: 4.9.2020

Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård ökade år 2019 med nästan en miljard från året innan

Uppgifterna i statistiken över kommunekonomi 2019 visar att nettokostnaderna för kommunernas driftsekonomi ökade till 32,8 miljarder euro. Särskilt ökade nettokostnaderna för social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturverksamheten. Nettokostnaderna för social- och hälsovården ökade med 5,1 procent från året innan till 19,2 miljarder euro. Nettokostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet ökade för sin del med 4,0 procent och uppgick därmed till 11,5 miljarder euro. Uppgifterna för Statistikcentralens statistik över kommunekonomi samlades in från alla 311 kommuner och alla 139 samkommuner i Finland.

Kommunernas driftsekonomi 2019, miljoner euro 1)

  Kommuner
Driftskostnader Driftsintäkter Nettokostnader Förändring Förändring %
Social- och hälsovård totalt 21 353 2 116 19 237 926 5,1
Därav: Specialiserad sjukvård 7 467 237 7 230 342 5,0
Undervisnings- och kulturverksamhet totalt 12 497 1 046 11 451 437 4,0
Därav: Grundläggande utbildning 5 559 293 5 267 230 4,6
Övrig verksamhet totalt 11 508 9 377 2 131 9 0,4
Driftsekonomi totalt 45 358 12 539 32 819 1 373 4,4
1) I driftskostnaderna ingår verksamhetskostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt överföringsutgifter. I driftsintäkterna ingår verksamhetsintäkter och överföringsinkomster, förändringar av produktlager samt tillverkning för eget bruk. Nettokostnaderna är skillnaden mellan driftskostnaderna och driftsintäkterna. Förändringarna av nettokostnaderna har beräknats jämfört med föregående år.

Kommunernas driftsekonomi

År 2019 var de sammanlagda kostnaderna för kommunernas driftsekonomi 45,4 miljarder euro, vilket var en ökning med 2,5 procent från året innan. Kommunernas driftsintäkter uppgick till totalt 12,5 miljarder euro, vilket var en minskning med 2,1 procent från året innan. 1) Därmed var nettokostnaderna för driftsekonomin 32,8 miljarder euro. Nettokostnaderna för alla uppgiftshelheter var större än året innan. Nettokostnaderna ökade med totalt 4,4 procent från föregående statistikår.

Liksom under tidigare år bokförde kommunerna största delen av nettokostnaderna för driftsekonomin på social- och hälsovården och till den hänfördes därmed 58,6 procent av nettokostnaderna för kommunernas hela driftsekonomi. Nettokostnaderna för social- och hälsovården uppgick till totalt 19,2 miljarder euro under år 2019, vilket var en ökning med 5,1 procent jämfört med året innan. Den specialiserade sjukvårdens andel var störst i förhållande till nettokostnaderna för hela social- och hälsovården, medan primärvården utgjorde den näst största andelen. För den specialiserade sjukvården användes 7,2 miljarder euro netto och för primärvården 3,4 miljarder euro. 2)

Den näst största andelen av nettokostnaderna för hela driftsekonomin, dvs. 11,5 miljarder euro, förorsakades av anordnande av undervisnings- och kulturverksamhet. Dess andel av driftsekonomin var 34,9 procent. De totala nettokostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet var 4,0 procent större än under motsvarande period året innan. Inom undervisnings- och kulturverksamheten bokfördes de största nettokostnaderna på den grundläggande utbildningen och de näst största på småbarnspedagogiken. Under år 2019 hänfördes 5,3 miljarder euro netto till den grundläggande utbildningen och 3,0 miljarder euro till småbarnspedagogiken.

Kommunernas övriga verksamhet, som omfattar all annan verksamhet med undantag av social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturverksamhet, utgjorde med 2,1 miljarder euro en andel på 6,5 procent av nettokostnaderna för kommunernas hela driftsekonomi. När man granskar statistiken över kommunekonomi ökade kostnaderna för övrig verksamhet med 0,4 procent jämfört med året innan.

Samkommunernas driftsekonomi

År 2019 var samkommunernas sammanlagda bruttokostnader för driftsekonomin 18,3 miljarder euro och motsvarande driftsintäkter 18,4 miljarder euro. När man granskar bruttobelopp ökade driftskostnaderna jämfört med året innan med 6,7 procent, dvs. med 1,1 miljarder euro och driftsintäkterna med 6,5 procent, dvs. med 1,1 miljarder euro.

Största delen av bruttokostnaderna för samkommunernas driftsekonomi hänförde sig till social- och hälsovården, vars andel av bruttokostnaderna för hela driftsekonomin var 76,3 procent. Bruttokostnaderna för denna verksamhet ökade med 8,2 procent jämfört med året innan och de uppgick till totalt 14,0 miljarder euro. Inom social- och hälsovården ökade bruttodriftsintäkterna totalt med 8,5 procent och var sammantaget också 14,0 miljarder euro. 3)

Av bruttokostnaderna för samkommunernas driftsekonomi hänförde sig 1,1 miljarder euro till undervisnings- och kulturverksamhet, vars sammanlagda andel av driftsekonomins kostnader var 6,1 procent. Utfallet av bruttointäkterna av undervisnings- och kulturverksamhet var 1,1 miljarder euro fram till slutet av förra året. Kostnaderna för verksamheten minskade med 0,3 procent jämfört med motsvarande period året innan medan motsvarande intäkter minskade med 1,2 procent.

Information om statistiken

Statistiken över kommunekonomin innehåller uppgifter om kommunernas och samkommunernas bokslut, driftsekonomi, investeringar och verksamhet. För statistiken insamlas uppgifter från alla kommuner och samkommuner i Finland.

Uppgiftsinnehållet och datainsamlingen för statistiken över kommunekonomin förnyades fr.o.m. statistikåret 2015, vilket innebär att uppgifterna i statistiken över kommunekonomin inte är direkt jämförbara med de uppgifter i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet som publicerats under åren innan. I statistiken över kommunekonomin sammanslås affärsverken med uppgifterna om primärkommuner och -samkommuner, medan så inte var fallet i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet. Dessutom gjordes ändringar i kommunernas och samkommunernas uppgiftsklassificering i samband med förnyelsen.

Uppgifter som meddelats Statistikcentralen för statistiken offentliggörs som sådana på enhetsnivå i Statistikcentralens databas kommunernas och samkommunernas rapporterade ekonomiuppgifter .


1) År 2018 förde ett antal kommuner över ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster till en samkommun som man bildat, men kommunerna svarade fortfarande för produktionen av tjänster. Utöver kostnaderna för och intäkterna av sin egen produktion av tjänster bokförde kommunerna då försäljningsintäkter och köp av tjänster av samkommuner enligt bruttoprincipen. Denna bokföringsmetod ökade kommunernas driftskostnader och -intäkter år 2018, men den hade ingen nettoinverkan. År 2019 överfördes produktionen av tjänster till samkommunen och det exceptionella bokföringsförfarandet avslutades, vilket minskade dessa kommuners verksamhetskostnader och -intäkter från året innan. Utöver detta bokföringsförfarande inverkade också andra förändringar i produktionen av social- och hälsovårdstjänster på kostnaderna och intäkterna för år 2019.
2) Till primärvården räknas öppenvård inom primärvården, bäddavdelningsvård inom primärvården samt mun- och tandvård.
3) Driftskostnaderna och -intäkterna ökade på grund av att produktionen av social- och hälsovårdstjänster överfördes från vissa kommuner till samkommuner.

Källa: Kommunekonomi 2019. Statistikcentralen.

Förfrågningar: Karen Asplund 029 551 3611, Jens Melfsen 029 551 2578, kommunekonomi@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Mari Ylä-Jarkko

Publikationen i pdf-format (228,2 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor


Uppdaterad 04.09.2020

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunekonomi [e-publikation].
ISSN=2343-4155. 2019. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 25.11.2020].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kta/2019/kta_2019_2020-09-04_tie_001_sv.html