Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Översikt

Egen och Finlands ekonomi

I september trodde 10 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Fyrtiosju procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. I augusti var motsvarande andelar 12 och 39 procent.

I september litade 27 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 13 procent befarade att den blir sämre inom ett år. I augusti var motsvarande andelar 26 och 15 procent. Av konsumenterna uppskattade 28 procent att den egna ekonomin för närvarande är bättre än för ett år sedan och 15 procent ansåg att den är sämre i september. För en månad sedan var dessa andelar 27 och 18 procent.

Arbetslöshet och inflation

I september litade 18 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året och 38 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. I augusti var andelarna 22 och 31 procent.

Av de sysselsatta upplevde 47 procent i september att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa. Av de sysselsatta antog 6 procent att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 16 procent antog att risken ökat.

I september uppskattade konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 2,5 procent under de följande 12 månaderna. Medelvärdet för inflationsförväntningarna från januari 2018 är 2,6 procent.

Sparande och låntagning

Av konsumenterna bedömde 61 procent i september att det är fördelaktigt att spara. En månad innan var andelen 66 procent. Av konsumenterna hade 63 procent sparat i september och 79 procent trodde att de kan spara under det följande året.

I september ansåg 70 procent av konsumenterna att tidpunkten att ta lån var god. I augusti var andelen 67 procent. I september funderade 19 procent av konsumenterna på att ta lån inom ett år.

Köp av kapitalvaror

Av konsumenterna ansåg 28 procent i september att tidpunkten var gynnsam för att köpa kapitalvaror. I augusti var motsvarande andel 31 procent. Femton procent av konsumenterna avsåg i september att öka och 31 procent att minska användningen av pengar på kapitalvarukonsumtion under det följande året.

I september planerade 14 procent av konsumenterna att säkert eller eventuellt köpa bil inom ett år. Fler än vanligt planerade att köpa bostad, dvs. 16 procent av konsumenterna. Tjugoen procent av konsumenterna planerade att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.

Metoden för undersökningen om konsumenternas förtroende

Med hjälp av undersökningen om konsumenternas förtroende mäter man de finländska konsumenternas förtroende för ekonomin, dvs. föreställningar om och förväntningar på den egna ekonomiska utvecklingen och den allmänna ekonomiska utvecklingen i Finland. Man utreder också konsumenternas planer på att göra stora anskaffningar, spara och ta lån. Undersökningen genomförs med en s.k. mixed-mode-datainsamling, dvs. med webblankett och genom telefonintervjuer (CATI). I undersökningen finns färdiga svarsalternativ (en kvalitativ undersökning).

Undersökningens tidigare namn var konsumentbarometern. Konsumentbarometern genomfördes med enbart telefonintervjuer. Den första barometerundersökningen gjordes i november 1987. Ända till 1991 gjordes undersökningen två gånger om året, i maj och november. År 1992 ökade man antalet undersökningsomgångar till fyra: undersökningsmånaderna var februari, maj, augusti och november. Fr.o.m. oktober 1995 har man samlat in uppgifter om konsumenternas uppfattningar varje månad på uppdrag av och med delfinansiering från Europeiska kommissionen .

Urval och datainsamling

Till populationen i undersökningen om konsumenternas förtroende hör 4,0 miljoner personer i åldern 18–74 år i Finland. I undersökningen används paneldesign: alla medverkar två gånger inom ett halvt år. Det slumpmässiga urvalet utgörs varje månad av cirka 2 200 personer av vilka hälften är med första gången och hälften andra gången. Undersökningsområdet omfattar hela landet, och deltagarna representerar landets befolkning ifråga om ålder, kön, bostadsområde och modersmål. Undersökningens datainsamlingsperiod är de två eller tre första veckorna i månaden.

I september 2019 erhölls svar från 1 012 personer. Bortfallet av svar var 53,6 procent. Bortfallet omfattar förutom dem som vägrade eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunde nå. Eventuell övertäckning (personer som dött, som bor i anstalt eller som flyttat utomlands o.dyl.) ingår här också i bortfallet.

Viktning

Alla svarsuppgifter för undersökningen om konsumenternas förtroende upphöjs till populationsnivå med hjälp av viktkoefficienter. Viktningen korrigerar effekterna av bortfallet av svar och förbättrar uppgifternas statistiska exakthet. Viktkoefficienterna bildas med en kalibreringsmetod (Calmar) genom att utnyttja sannolikheten för resp. observation att ingå i urvalet. Siffrorna och serierna som publiceras har inte säsongrensats.


Källa: Konsumenternas förtroende 2019, september. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, Tuomas Parikka 029 551 3276, konsumenternas.fortroende@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 27.9.2019

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. september 2019, Översikt . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 19.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2019/09/kbar_2019_09_2019-09-27_kat_001_sv.html