Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Konsumenternas förtroende 2019, oktober

Översikt

Egen och Finlands ekonomi

I juni trodde 38 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Fjorton procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i maj 41 och 8 procent och i juni i fjol 50 och 9 procent.

I juni litade 30 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och bara 10 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var andelarna 29 och 11 procent och för ett år sedan 26 och 13 procent.

Arbetslöshet och inflation

I juni litade nästan hälften, dvs. 49 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året medan 14 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. I maj var andelarna 54 och 12 procent och för ett år sedan 45 och 15 procent.

Av de sysselsatta upplevde 32 procent i juni att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa. Av de sysselsatta antog 19 procent att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 10 procent antog att risken ökat.

I juni bedömde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 1,8 procent under de följande 12 månaderna. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,2 procent.

Sparande och låntagning

I juni antog 70 procent av konsumenterna att tidpunkten för att spara var god. Långtidsmedelvärdet är 58 procent. Av hushållen hade 70 procent sparat i juni och 81 procent trodde att de kan spara under det följande året.

I juni ansåg 74 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. Långtidsmedelvärdet är 63 procent. I juni funderade 14 procent av hushållen på att ta lån inom ett år.

Köp av kapitalvaror

Av konsumenterna bedömde 43 procent i juni att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. De allmänna planerna på att använda pengar var ganska försiktiga. Av hushållen hade 16 procent för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil inom ett år. Av hushållen planerade 7 procent att köpa bostad. I juni planerade 20 procent av hushållen att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.

Konsumenternas förtroende efter storområde och befolkningsgrupp

I juni var konsumenternas förtroende för ekonomin starkast i huvudstadsregionen (förtroendeindikatorn 27,7) och svagast i Östra Finland (17,7). Av befolkningsgrupperna var högre tjänstemän de klart mest optimistiska (37,3). Mest pessimistiska när det gäller den ekonomiska utvecklingen var pensionärerna (14,5).

Ägandet av apparater i hushållen i maj

I maj hade redan 87 procent av hushållen med personer i åldern 15–84 år dator och 90 procent internetförbindelse. Femtiosju procent av hushållen hade skaffat en surfplatta. Åttiofyra procent av hushållen ägde minst en smarttelefon och 23 procent kroppsnära datateknik såsom aktivitetsarmband, smartklockor eller smarta glasögon.

I maj hade 35 procent av hushållen smart-tv. I 30 procent av hushållen fanns en spelkonsol och i några t.o.m. en fjärrstyrd kamerahelikopter. I maj ägde 79 procent av hushållen en personbil. Mera information om hur vanligt det är med apparater finns i figurbilagorna 12–15 samt i databastabellen 003.

Efter år 2018 utreder man inte längre i samband med konsumentbarometern hur vanliga apparaterna är i hushållen. Statistikcentralen fortsätter att statistikföra uppgifter om apparater på andra sätt som specificeras senare.

EU-resultat

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras varje månad på Europeiska kommissionens webbplats: Pressmeddelanden .

Metoden för konsumentbarometern

Konsumentbarometern är en telefonintervjuundersökning (survey) med hjälp av vilken man mäter de finländska konsumenternas uppfattningar – uppskattningar och förväntningar – om den allmänna ekonomiska utvecklingen och det egna hushållets ekonomiska utveckling samt deras planer på att göra anskaffningar, spara eller ta lån. Dessutom utreder man hur allmänna moderna apparater är i hushållen. I konsumentbarometern finns färdiga svarsalternativ (en kvalitativ undersökning).

De första barometerintervjuerna gjordes i november 1987. Ända till 1991 gjordes undersökningen två gånger om året, i maj och november. År 1992 ökade man antalet undersökningsomgångar till fyra: undersökningsmånaderna var februari, maj, augusti och november. Fr.o.m. oktober 1995 har man samlat in konsumentbarometerns uppgifter varje månad på uppdrag av och med delfinansiering från Europeiska kommissionen .

Urval och datainsamling

Till populationen i konsumentbarometern hör 4,5 miljoner personer i åldern 15–84 år och deras 2,7 miljoner hushåll i Finland. Ett urval av 2 350 personer samplas för undersökningen för varje månad. Samma urval används också i datainsamlingen för den finländska reseundersökningen. Undersökningsområdet omfattar hela landet, och konsumentbarometerns uppgiftslämnare representerar landets befolkning ifråga om ålder, kön, bosättningsområde och modersmål. Intervjuerna görs i huvudsak från Statistikcentralens telefonintervjucentral (CATI), under de två eller tre första veckorna av månaden.

I juni 2018 erhölls svar från 1 157 personer; därmed var bortfallet av svar 50,8 procent. Bortfallet omfattar förutom dem som vägrade eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunde nå. Eventuell övertäckning (död, flyttat utomlands e.d.) ingår här också i bortfallet.

Viktning

Alla svarsuppgifter för konsumentbarometern upphöjs till populationsnivå med hjälp av viktkoefficienter. Viktningen korrigerar effekterna av bortfallet av svar och förbättrar uppgifternas statistiska exakthet. Viktkoefficienterna bildas med en kalibreringsmetod (Calmar) genom att utnyttja sannolikheten för resp. observation att ingå i urvalet. Siffrorna och serierna som publiceras har inte säsongrensats.


Källa: Konsumentbarometern 2018, juni. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, Tuomas Parikka 029 551 3276, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 27.6.2018

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. juni 2018, Översikt . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 13.11.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2018/06/kbar_2018_06_2018-06-27_kat_001_sv.html