Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Konsumenternas förtroende 2019, juni

Publicerad: 27.9.2016

Konsumenternas förtroende har förbättrats från i fjol

Konsumenternas förtroendeindikator var i september 14,4, då den i augusti var 15,7 och i juli 13,1. I september i fjol fick förtroendeindikatorn värdet 4,2. Indikatorns långtidsmedelvärde är 11,7. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades 1-20 september 1 202 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas förtroendeindikator

Konsumenternas förtroendeindikator

Av de fyra delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator försvagades i september bara förväntningarna på hushållets egna möjligheter att spara jämfört med augusti. Förväntningarna på den egna och Finlands ekonomi var ungefär oförändrade, medan synen på den allmänna arbetslösheten förbättrades något. Jämfört med motsvarande period i fjol förstärktes förtroendeindikatorns delfaktorer, med undantag av sparandet, betydligt i september.

I september var konsumenternas förväntningar på Finlands ekonomi ljusa. Däremot var förväntningarna på konsumenternas egen ekonomi rätt så svaga och förväntningarna på den allmänna arbetslösheten på samma nivå som långtidsmedelvärdet. Konsumenterna ansåg att de egna möjligheterna att spara var goda under de följande 12 månaderna.

De tyckte också att tidpunkten var gynnsam för att köpa kapitalvaror och särskilt för att ta lån, men inte gynnsam för att spara. I september uppskattade sysselsatta konsumenter att risken för arbetslöshet låg på samma nivå som långtidsmedelvärdet.

Egen och Finlands ekonomi

I september trodde 39 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Nitton procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. I september för ett år sedan var motsvarande andelar 24 och 36 procent.

I september litade 25 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 14 procent befarade att den blir sämre inom ett år.

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Arbetslöshet och inflation

I september litade 28 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året och 30 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. En månad tidigare var andelarna 28 och 33 procent och för ett år sedan 12 och 61 procent.

Av de sysselsatta antog 13 procent i september att risken för arbetslösheten minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 20 procent antog att risken hade ökat. Av de sysselsatta upplevde 23 procent att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.

I september uppskattade konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 1,3 procent under de följande 12 månaderna. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,2 procent.

Köp av kapitalvaror

Av konsumenterna bedömde 47 procent i september att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. De allmänna planerna på att använda pengar var fortfarande återhållsamma. Av hushållen hade 16 procent för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil och 6 procent bostad inom ett år. I september planerade 19 procent av hushållen att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.

Sparande och låntagning

I september antog 52 procent av konsumenterna att tidpunkten att spara är god. Sextiosex procent av hushållen hade sparat och 77 procent trodde att de kan spara under det följande året.

Av konsumenterna ansåg 70 procent i september att det är fördelaktigt att ta lån. Av hushållen planerade 12 procent att ta lån inom ett år.

Konsumenternas förtroende efter storområde och befolkningsgrupp

I september var konsumenternas förtroende för ekonomin starkast i huvudstadsregionen. Av befolkningsgrupperna var högre tjänstemän de mest optimistiska. De mest negativa synpunkterna på den ekonomiska utvecklingen hade arbetslösa och pensionärer.

Förekomsten av apparater i hushållen i augusti

I augusti hade redan 88 procent av hushållen med personer i åldern 15–84 år dator och 90 procent internetförbindelse. Femtiotvå procent av hushållen hade skaffat en surfplatta. Sjuttiofem procent av hushållen ägde minst en smarttelefon och 17 procent kroppsnära datateknik såsom aktivitetsarmband eller smartklockor.

I augusti hade 28 procent av hushållen smart-tv. I lika många hushåll fanns en spelkonsol och i tre procent till och med en fjärrstyrd kamerakopter. I augusti ägde 80 procent av hushållen en personbil. Mera information om hur vanligt det är med apparater finns i figurbilagorna 12–15 samt i databastabellen.

Konsumenternas syn på ekonomin

  Medeltal 10/1995- Maxvärde 10/1995- Minvärde 10/1995- 09/2015 08/2016 09/2016 Utsikter
A1 Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4 11,7 22,9 -6,5 4,2 15,7 14,4 +
B2 Egen ekonomi om 12 månader (nettotal) 8,3 14,1 2,3 4,8 8,2 7,1 -
B4 Finlands ekonomi om 12 månader (nettotal) 3,2 25,3 -27,1 -9,5 9,7 9,2 +
B6 Inflationen om 12 månader (procent) 2,2 4,6 0,6 1,5 1,4 1,3  
B7 Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal) -4,1 27,6 -51,1 -28,3 -3,9 -1,7 =
B8 Egen arbetslöshetsrisk nu (nettotal) -1,4 7,6 -18,8 -3,7 -1,5 -3,1 =
C1 Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal) 18,3 41,8 -14,2 15,5 24,4 21,4 +
C2 Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal) 10,4 36,8 -19,6 5,2 9,4 3,7 -
C3 Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal) 17,3 42,0 -47,1 14,3 31,7 29,5 +
D2 Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal) 39,4 52,2 10,9 49,7 48,8 42,9 +

Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och +100, ju högre (positiv) siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.

Förklaringar till kolumnen “ Utsikter ”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, = Neutrala utsikter, - Dåliga utsikter, -- Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.

EU-resultat

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results; http://ec.europa.eu/economy_finance/db_indicators/surveys/index_en.htm


Källa: Konsumentbarometern 2016, september. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (485,8 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 27.9.2016

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. september 2016. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 19.7.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2016/09/kbar_2016_09_2016-09-27_tie_001_sv.html