Publicerad: 24.5.2019

År 2017 levde 890 000 personer i risk för fattigdom eller social utestängning

Enligt Statistikcentralens nya statistik över levnadsförhållanden levde 890 000 finländare i risk för fattigdom eller social utestängning år 2017, dvs. 16,4 procent av hela hushållsbefolkningen. Största delen av dem som lever i risk för fattigdom eller social utestängning har låg inkomst. De utgör 12,1 procent av befolkningen. Efter låga inkomster är det vanligast med låg arbetsintensitet, något som gäller 7,6 procent av befolkningen. Ovanligast är allvarlig materiell fattigdom, något som gäller 2,6 procent av hela hushållsbefolkningen.

Personer i risk för fattigdom eller social utestängning efter dimension av risk år 2017

Personer i risk för fattigdom eller social utestängning efter dimension av risk år 2017

Risk för fattigdom eller social utestängning betyder att personen är medlem av ett hushåll med relativt låga inkomster, låg arbetsintensitet eller allvarlig materiell fattigdom (se begreppen ). Vid risk för fattigdom eller social utestängning räcker det att en av dessa risker realiseras, men de kan också gälla samtidigt. Totalt 654 000 hade låg inkomst, 410 000 låg arbetsintensitet och 143 000 upplevde allvarlig materiell fattigdom år 2017.

Största delen av dem som lever i risk för fattigdom eller social utestängning har enbart låg inkomst. De är ungefär 413 000 personer till antalet, dvs. 7,6 procent av hela befolkningen och något under hälften av alla som levde i risk för fattigdom eller social utestängning. Näst vanligast är det att samtidigt ha låg inkomst och låg arbetsintensitet, vilket gäller omkring 188 000 personer, dvs. 3,5 procent av befolkningen. Enbart låg arbetsintensitet är det tredje vanligaste och det gäller omkring 146 000 personer, dvs. 2,7 procent av befolkningen. – Mera information om risken för fattigdom eller social utestängning finns i databastabellerna .

Den s.k. AROPE-indikatorn (At Risk of Poverty or Social Exclusion) som mäter risken för fattigdom eller social utestängning är en del av uppföljningen av målen för Europa 2020-strategin. Syftet med denna strategin är att minska antalet personer som riskerar fattigdom eller social utestängning i EU med 20 miljoner fram till år 2020 jämfört med år 2008, då 116 miljoner människor riskerade fattigdom eller social utestängning. År 2016 levde 113 miljoner människor under sådan risk i de 28 EU-länderna.

Finland har en klart lägre nivå av risk för fattigdom eller utestängning än Europa i genomsnitt. I de 28 EU-medlemsländerna levde ungefär 22,4 procent av befolkningen i risk för fattigdom eller utestängning år 2016, medan andelen i Finland samma år var 15,7 procent. Finlands andel var den tredje lägsta bland EU-länderna. I och med låga inkomster är det särskilt unga vuxna samt över 75-åringar som i Finland löper risk för fattigdom eller utestängning. Över 75-åringarnas risk för fattigdom eller utestängning är på EU:s medelnivå. Särskilt barn, personer i arbetsför ålder samt yngre pensionärer löper en klart lägre risk än medelnivån för EU.

Äldre personer och personer i enpersonshushåll upplever mest ensamhet

Av befolkningen som fyllt 16 år upplevde 4,0 procent, dvs. omkring 179 000 personer, år 2018 att de hela tiden eller största delen av tiden är ensamma. Att de hela tiden, största delen av tiden eller ibland är ensamma upplevde 21,2 procent, dvs. 950 000 personer. Mest ensamma var de som fyllt 75 år, av vilka 7,3 procent var ensamma hela tiden eller största delen av tiden, och 28,7 procent ensamma åtminstone ibland. Ensamboende upplevde oftast ensamhet och dessutom var det vanligare att uppleva ensamhet i ensamförsörjarhushåll jämfört med genomsnittet.

I undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden som ligger till grund för statistiken över levnadsförhållanden frågades år 2018 personer som fyllt 16 år om hur ofta de hade känt sig ensamma under de senaste fyra veckorna. Svarsalternativen var hela tiden, största delen av tiden, ibland, sällan eller aldrig. – Mera om ensamhet i databastabellerna .

Ensamhetskänsla under 4 veckor efter ålder år 2018

Ensamhetskänsla under 4 veckor efter ålder år 2018

I statistiken över levnadsförhållanden finns dessutom information om bl.a. hälsa, upplevt välbefinnande och boendeförhållanden.

Statistikcentralen har framställt den nya statistikgrenen över levnadsförhållanden fr.o.m. år 2019. Statistiken omfattar uppgifter som insamlats med undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden. Undersökningen bygger på årliga intervjuer om hushållens och deras medlemmars levnadsförhållanden, t.ex. om att leva i risk för fattigdom eller utestängning, om upplevd utkomst, hälsa och välbefinnande samt boendeförhållanden. Uppgifter har samlats in fr.o.m. år 2003 för den europeiska undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden (EU-SILC) som koordineras av Eurostat. Hittills har uppgifterna varit tillgängliga enbart via Eurostat. I statistiken som nu publiceras utnyttjas dessutom nationella uppgifter, såsom klassificeringar av socioekonomisk ställning och hushållens livsskede. På basis av undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden produceras urvalsbaserade uppgifter från den årliga inkomstfördelningsstatistiken samt uppgifter från statistiken över hushållens förmögenhet som görs under bestämda år.

Målsättningen är att utveckla och komplettera datainnehållet i statistiken över levnadsförhållanden och uppgifterna i databastabellerna under kommande år bl.a. med uppgifter från tilläggsenkäter som görs under bestämda år. De mikromaterial som ligger till grund för statistiken finns att tillgå mot användningstillstånd för forskningsändamål via Statistikcentralen samt via Eurostat. Dessutom är det möjligt att på begäran få tabelleringar i form av separata uppdrag.


Källa: Statistik över levnadsförhållanden 2018, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kaisa-Mari Okkonen 029 551 3408

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (183,8 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser


Uppdaterad 24.05.2019

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Statistik över levnadsförhållanden [e-publikation].
2017. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 16.12.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/eot/2017/eot_2017_2019-05-24_tie_001_sv.html