Begrepp och definitioner

Examen

I statistiken över yrkesutbildning avses med examen yrkesinriktade examina på andra stadiet, institutstadiet och det yrkesinriktade högskolestadiet samt yrkes- och specialyrkesexamina. Examensuppgifterna gäller hela kalenderåret.

Grundläggande yrkesutbildning

Med grundläggande yrkesutbildning avses yrkesutbildning som leder till examen. Examina som avläggs inom den grundläggande yrkesutbildningen är yrkesinriktade grundexamina, där grundutbildningen är grundskolans lärokurs. Målet för den grundläggande yrkesutbildningen är att den studerande efter att ha avlagt examen har en omfattande grundläggande yrkeskunskap inom området och ett specialkunnande enligt utbildningsprogrammet.

Yrkesinriktad grundexamen kan fram till år 2021 avläggas antingen som läroplansbaserad examen (ungdomar) eller som fristående examen (vuxna). Fr.o.m. år 2018 har grundexamen också kunnat avläggas i läroanstaltsform, genom utbildningsavtal, läroavtal och/eller som en kombination av dessa. Grundexamina omfattar 180 studiepoäng, dvs. tre år. Utbildningen kan också vara kortare, eftersom personens tidigare kunnande beaktas. Fristående examen kan avläggas utan förberedande utbildning genom att med fristående prov visa de kunskaper och färdigheter som krävs för förvärvande av yrkesskicklighet.

Grundläggande yrkesutbildning som förbereder för fristående examen

I statistiken över yrkesutbildning avses med grundläggande yrkesutbildning som förbereder för fristående examen utbildning vars syfte är att den studerande kan avlägga grundexamen som fristående examen. Grundexamina omfattar 180 studiepoäng, dvs. tre år. Utbildningen kan vara kortare, eftersom personens tidigare kunnande beaktas. Fristående examen kan avläggas utan förberedande utbildning genom att med fristående prov visa de kunskaper och färdigheter som krävs för förvärvande av yrkesskicklighet.

Läroavtalsutbildning

I statistiken över yrkesutbildning avses med läroavtalsutbildning sådan läroavtalsutbildning som leder till examen.

Läroavtalsutbildning är i huvudsak utbildning som ordnas på arbetsplatsen i samband med praktiska arbetsuppgifter och som vid behov kompletteras med studier i andra inlärningsmiljöer.

Läroavtalsutbildningen leder till samma yrkesinriktade grundexamina som den utbildning som ordnas vid läroanstalterna. Inom utbildningen kan man också avlägga yrkes- och specialyrkesexamina.

Läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning

I statistiken över yrkesutbildning avses med läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning utbildning med en fastställd läroplan(mål, studiehelhet och omfattning, centrala innehåll, bedömning). Examina som avläggs inom utbildningen är yrkesinriktade grundexamina som bygger på grundskolans lärokurs.

Ny studerande

Med nya studerande i yrkesutbildning avses studerande i grundläggande yrkesutbildning, i utbildning för yrkesexamen och specialyrkesexamen som under kalenderåret har inskrivits vid läroanstalter.

Studerande

Med studerande i yrkesutbildning avses studerande i grundläggande utbildning, i utbildning för yrkesexamen och specialyrkesexamen som under kalenderåret är inskrivna vid läroanstalter.

Utbildning

Här avses med utbildning utbildning som leder till examen.

Med utbildning som leder till examen (examensinriktad utbildning) avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs (avgångsbetyg från grundskolan), gymnasieutbildningens hela lärokurs (studentexamen), International Baccalaureate-examen, Reifeprüfung-examen, European Baccalaureate-examen, Gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen.

Utbildning som leder till examen klassificeras med hjälp av utbildningsklassificeringen.

Utbildning som förbereder för specialyrkesexamen

Med utbildning som förbereder för specialyrkesexamen avses i statistiken över yrkesutbildning utbildning som är yrkesinriktad vuxenutbildning och som förbereder för specialyrkesexamen. Specialyrkesexamen kan avläggas också utan förberedande utbildning. I en specialyrkesexamen visas förtrogenhet med de mest krävande arbetsuppgifterna inom branschen.

Utbildning som förbereder för yrkesexamen

Med utbildning som förbereder för yrkesexamen avses i statistiken över yrkesutbildning utbildning som är yrkesinriktad vuxenutbildning och som förbereder för yrkesexamen. Yrkesexamen kan avläggas också utan förberedande utbildning. I yrkesexamen visas den yrkesskicklighet som krävs av en yrkesarbetare inom branschen.

Utbildningsanordnare

I statistiken över utbildningsanordnare och läroanstalter och i statistiken över yrkesutbildning avses med utbildningsanordnare (huvudman) en instans som har i uppgift att anordna utbildning. Utbildningsuppdraget definieras i lag (grundläggande utbildning) eller i undervisningsministeriets eller en motsvarande myndighets tillstånd att anordna utbildning eller vara huvudman för utbildning. Utbildningsanordnarna är i allmänhet kommuner, samkommuner, privata sammanslutningar och stiftelser. Statistikcentralen har gett varje utbildningsanordnare en individualiserande anordnarbeteckning.

Utbildningsavtal

I utbildning som baserar sig på ett utbildningsavtal förvärvar den studerande kunskaper på arbetsplatsen i samband med praktiska arbetsuppgifter. Vid behov kompletteras kunskaperna med förvärvande av kunnande i andra inlärningsmiljöer. Den studerande har inte ett anställningsförhållande, därför får hen inte lön eller annat vederlag.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.

Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Yrkesinriktad tilläggsutbildning

Med yrkesinriktad tilläggsutbildning avses utbildning som förbereder för yrkes- och specialyrkesexamen. Yrkes- och specialyrkesexamina avläggs som fristående yrkesprov, dvs. yrkeskunskapen bedöms vid särskilda provtillfällen. Yrkes- och specialyrkesexamina kan avläggas oavsett hur yrkeskunskapen har förvärvats. Yrkeskunskapen kan förvärvas t.ex. genom utbildning, i arbetslivet eller i hobbyer.

Yrkesutbildning

Med yrkesutbildning avses grundläggande yrkesutbildning som leder till examen och yrkesinriktad tilläggsutbildning. Grundläggande yrkesutbildning är utbildning som leder till grundexamina på andra stadiet. Utbildningar som förbereder för yrkes- och specialyrkesexamen är yrkesinriktad tilläggsutbildning.

Fram till slutet av år 2021 kan yrkesutbildning vara läroplansbaserad utbildning eller utbildning som förbereder för fristående examen. Nya studerande intas inte längre i dessa utbildningar. Enligt lagen om yrkesutbildning (531/2017) kan yrkesutbildning och examen från och med år 2018 avläggas i läroanstaltsform, i form av utbildningsavtal, läroavtal och/eller en kombination av dessa.

Läroavtalsutbildning är i huvudsak utbildning som ordnas på arbetsplatsen i samband med praktiska arbetsuppgifter och som vid behov kompletteras med studier i andra inlärningsmiljöer. Läroavtal är ett arbetsavtal mellan den studerande och arbetsgivaren.

I utbildning som baserar sig på ett utbildningsavtal förvärvar den studerande kunskaper på arbetsplatsen i samband med praktiska arbetsuppgifter. Vid behov kompletteras kunskaperna med förvärvande av kunnande i andra inlärningsmiljöer. Den studerande har inte ett anställningsförhållande, därför får hen inte lön eller annat vederlag.

Yrkesutbildning som förbereder för fristående examen

Grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen kan avläggas som fristående examen oavsett hur yrkeskunskapen har förvärvats. I regel avläggs examina i samband med utbildning som förbereder för fristående examen. Utbildningsanordnaren är skyldig att anordna yrkesproven som en del av den förberedande utbildningen.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Yrkesutbildning [e-publikation].
ISSN=1799-1978. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 24.11.2020].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/aop/kas_sv.html