De begrepp som beskrivs på dessa sidor är ord och uttryck som används i statistiken i en viss, begränsad betydelse. I vardagligt tal kan ordet ha en annan betydelse. I samband med varje definition finns information om i vilken statistikgren begreppet används.

Om du söker statistikuppgifter, gå från definitionen till statistikens sida.

Yrke

Yrkesuppgiften baserar sig i arbetskraftsundersökningen på den intervjuades egen utsago. Den sysselsattas yrke bestäms enligt yrket för huvudsysslan. Den arbetslösas yrke bestäms enligt situationen före arbetslösheten. I arbetskraftsundersökningen klassificeras yrket enligt de yrkesklassificeringar som Statistikcentralen använder.



Statistikgrenar där definitionen förekommer

Defintionens giltighetstid

  • Giltig

Med yrke avses det arbete som en person utför, oavsett personens yrkesställning (löntagare/företagare), utbildning eller arbetsplatsens näringsgren. Således används yrkesbenämningen textbehandlare om personer med arbetsuppgifter som förutsätter samma yrkeskompetens, oavsett om de arbetar på en fabrik eller ett ämbetsverk.

T.ex. vid folkräkningar och arbetskraftsundersökningar bestäms personens yrke normalt på basis av uppgifter om hans eller hennes
- huvudsakliga verksamhet/arbetskraftsdeltagande (yrkesverksam/i arbetskraften, resp. icke yrkesverksam/ej i arbetskraften)
- yrkesbeteckning
- uppgifter inom yrket
- yrkesställning (löntagare/företagare)

För arbetslösa anges ofta det tidigare yrket, ibland (t.ex. inom arbetsförmedlingen) även målyrket.



Statistikgrenar där definitionen förekommer

Defintionens giltighetstid

  • 1.1.1997 - 31.12.2000

Källorganisation

  • Tilastokeskus

En sysselsatt persons yrke bestäms enligt personens huvudsyssla under referensveckan. Arbetslösas yrke bestäms enligt det yrke de hade på sin senaste arbetsplats. Klassificeringen baserar sig på Statistikcentralens yrkesklassificering från år 1987.



Statistikgrenar där definitionen förekommer

Defintionens giltighetstid

  • 1.1.1987 - 31.12.1996

Källorganisation

  • Tilastokeskus

Källorganisation

  • Tilastokeskus

I lönestatistiken beskrivs löntagarnas yrke med yrkes-, tjänste- och uppgiftsbeteckningarna för de olika branscherna och Statistikcentralens yrkesklassificering (Yrkesklassificering 2001). Det finns ungefär 15 000 yrkesbeteckningar från olika branscher.

Yrkesbeteckningarna i lönestatistiken bygger inom den privata sektorn på Näringslivets centralförbunds avtalsbranschers yrkes- och uppgiftsnomenklatur, på Kyrkans arbetsmarknadsverks uppgiftsnomenklatur och på Näyttämöväen Vanhuudenturvasäätiös yrkesnomenklatur. Inom kommunsektorn bygger yrkes- och tjänstebeteckningarna på den yrkesnomenklatur som följer Kommunernas pensionsförsäkrings klassificering. Inom staten används yrkes- eller tjänstebeteckningen enligt utnämningsbrevet eller kollektivavtalet.

Yrkesklassificeringen bildas i lönestatistiken utgående från yrkesnomenklaturen med beaktande av löntagarnas arbetsgivarsektor, examen och näringsgren. I lönestrukturstatistiken publiceras inte yrkes- eller tjänstebeteckningar per bransch, utan yrket beskrivs bara med yrkesklassificeringen.



Defintionens giltighetstid

  • Giltig

Källorganisation

  • Tilastokeskus

Närbegrepp

Rollen hos personer som utför samma typ av arbete. Rollen baserar sig på innehållet i arbetet i förvärvssyfte och i vissa fall på den utbildning som personen genomfört.
I sysselsättningsstatistiken baserar sig klassificeringen av yrken på olika registers yrkesbenämningar som arbetsgivaren gett den anställda. De klassificeras till olika yrkeskoder i huvudsak på basis av näringsgren, utbildning, yrkesställning och sektor. Yrkesbenämningen kallas ibland också för arbets-, uppgifts- eller tjänstebenämning. En del av yrkeskoderna i sysselsättningsstatistiken (jmf näringsgrensvisa yrkeskoder utan yrkesbenämning) fås färdigt klassificerade från lönestatistiken. Vid beskrivning av yrke används Statistikcentralens vid varje tidpunkt gällande nationella yrkesklassificering. En yrkesklass kan innehålla flera olika yrkesbenämningar. Å andra sidan kan samma yrkesbenämning klassificeras till olika yrkesgrupper.
För sysselsatta bestäms yrket i första hand enligt personens huvudsakliga anställning under årets sista vecka. Yrkesuppgifterna samlas in från många olika källor: bl.a. från statens och kommunernas register över anställningar, lönestatistiken samt via datainsamlingar från företag.



Statistikgrenar där definitionen förekommer

Defintionens giltighetstid

  • Giltig

Med yrke avses det arbete som en person utför oavsett yrkesställning (löntagare-företagare), utbildning eller arbetsplatsens näringsgren. Därför har en sekreterare som arbetar på en fabrik samma yrke som en sekreterare som arbetar på ett kontor, om deras arbetsuppgifter kräver samma yrkesskicklighet. I yrkesklassificeringen har man strävat efter att beakta den yrkesskicklighet och specialisering som ett visst arbete (yrke) kräver.

I sysselsättningsstatistiken har yrke sedan 2004 bestämts årligen för alla som hör till den sysselsatta arbetskraften och det beskriver verksamheten under årets sista vecka. Den sysselsattas yrke bestäms enligt yrket i huvudsysslan. Yrkesuppgifter samlas in från många olika källor: bl.a. arbetsgivarorganisationernas samt statens och kommunernas register över anställningar, lönestatistiken samt med datainsamlingar från företag. Yrke klassificeras enligt de yrkesklassificeringar som Statistikcentralen använder.



Statistikgrenar där definitionen förekommer

Defintionens giltighetstid

  • 1.1.1900 - 31.12.2015

Källorganisation

  • Tilastokeskus

Källorganisation

  • Tilastokeskus

Jaa